Lägre räntenivåer innebär en lättnad i plånboken för svenska hushåll, som kämpat med höga levnadskostnader de senaste åren. Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen och är även bland de i Europa som drabbats hårdast av de kraftiga räntehöjningar, då 75% av bolånen har en löptid på 3 månader - en så kallad rörlig ränta.
Men nu är vändningen här på riktigt, och likväl som att de rekordsnabba räntehöjningarna drabbade svenska hushåll kraftigt kommer lättnaderna snabbt få effekt.
Riksbanken inledde 2025 med ännu en räntesänkning på 25 punkter vid januarimötet, vilket innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan toppen i maj 2024. Med en styrränta på 2,25% ställer många sig nu frågande till hur många räntesänkningar vi kan förvänta oss framöver, eller om Riksbanken har sänkt klart.
Har Riksbanken sänkt styrräntan för sista gången?
I Riksbankens räntebana bottnar styrräntan på 2,25% från och med tredje kvartalet 2025. Det innebär att sänkningen i januari skulle vara den sista för denna cykel.
Ekonomer och prognosmakare förutspår dock fler räntesänkningar från Riksbanken, då svensk inhemsk ekonomi är svag och hushållens efterfrågan är dämpad.
Nordeas bedömning är exempelvis att Riksbanken tar paus i mars, då inte minst den amerikanska centralbanken Fed kan ha sänkt klart. Till det lyfter storbanken att matpriserna stiger och kan trycka upp inflationen något mer än tidigare förväntat.
”Såväl hushåll som företag är dock fortsatt försiktiga i sin efterfrågan och det gör att Riksbanken förväntas komma tillbaka i maj och sänka styrräntan ytterligare en gång ned till 2%, vilket blir botten”, resonerar Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
Det betyder att hushåll som väljer att ligga med en rörlig tremånaders bostadsränta kan förvänta sig att den fortsätter ned med ytterligare 0,5 procentenheter första halvåret enligt Nordeas bedömning.
Även SEB väntar sig en paus från Riksbanken i mars, och sedan en räntesänkning på 25 punkter i maj, men noterar samtidigt att osäkerheten är stor och att kärninflationen sannolikt kommer att stiga i början av året. Samtidigt konstaterar de att den prognostiserade ekonomiska återhämtningen behöver bekräftas, arbetslösheten ökar och kapacitetsutnyttjandet är lågt.
Stigande inflation i januari sätter stopp för räntesänkning i mars
Innan snabbsiffror för svensk inflation i januari publicerades var Swedbank den enda av de fyra storbankerna som förutspådde en räntesänkning i mars. Men efter den oväntat höga inflationstakten i början på året valde Swedbank att ändra sin prognos och ser nu en räntesänkning i juni. Samtidigt anser de att det inte går att helt utesluta en sänkning i mars, beroende på hur ekonomin utvecklar sig i övrigt.
“Men med en rekyl i inflationen i februari och en något svagare arbetsmarknadsutveckling de kommande månaderna, AKU-data för januari publiceras den 17 februari, bör man inte utesluta en räntesänkning redan i mars”, skriver Swedbank.
Nordea anser dock att den ovanligt stora avvikelsen jämfört med inflationsprognoserna “definitivt stänger dörren för en sänkning i mars”, samtidigt som de nu ser sänkningen i maj som mindre sannolik.
Handelsbanken är den enda av de fyra storbankerna som tror att sänkningen i januari var den sista, då en styrränta på 2,25% är deras uppskattning av en neutral ränta som de menar kommer stödja en normalisering av den ekonomiska aktiviteten och inflationen under loppet av detta år.
”Styrräntan kommer sänkas till 1,5% till sommaren”
I december var Konjunkturinstitutet dock av uppfattningen att Riksbanken är långt ifrån klar, och förutspår en styrräntan på 1,5% i juni 2025. Det innebär en sänkning med 0,25 procentenheter vid varje ordinarie penningpolitiskt möte till och med juni 2025, ner till 1,50%. Där väntas sedan styrräntan hållas oförändrad till det första halvåret 2027.
KI lyfte fram att lågkonjunkturen har fördjupats under 2024 och konjunkturbotten nås först 2025, och menar därmed att den samlade ekonomiska politiken för 2025 bör vara expansiv och därigenom stödja den ekonomiska återhämtningen. Trots att Riksbanken sedan maj 2024 gradvis sänkt styrräntan bedömde KI penningpolitiken fortfarande som åtstramande.
”Sett till att inflationen nu ligger under målet och till djupet i lågkonjunkturen kunde penningpolitiken, med facit i hand, förts i en mer expansiv riktning tidigare. Det skulle ha bidragit till en mer robust konjunkturåterhämtning och till en snabbare minskning av arbetslösheten”, skrev KI i sin senaste rapport om konjunkturläget och adderade:
”För att den förda penningpolitiken ska stödja återhämtningen 2025 och 2026 vore det lämpligt att framöver sänka styrräntan relativt snabbt. Riksbanken bör därför gå fortare fram med räntesänkningar, även jämfört med vad som antas i denna prognos”. Samtidigt konstaterade KI att det dock inte är önskvärt att återvända till de tidigare mycket låga räntenivåerna.
Även Länsförsäkringar tror att ekonomin är i behov av lägre ränta än vad Riksbanken flaggar för, och är inne på samma spår som KI och förutspådde efter Riksbankens sänkning i januari att styrräntan kommer landa på 1,50-1,75% i juni.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
