Lägre räntenivåer innebär en lättnad i plånboken för svenska hushåll, som kämpat med höga levnadskostnader de senaste åren. Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen och är även bland de i Europa som drabbats hårdast av de kraftiga räntehöjningar, då 75% av bolånen har en löptid på 3 månader - en så kallad rörlig ränta.
Men nu är vändningen här på riktigt, och likväl som att de rekordsnabba räntehöjningarna drabbade svenska hushåll kraftigt kommer lättnaderna snabbt få effekt.
Riksbanken avslutade 2024 med en räntesänkning på 25 punkter vid decembermötet, vilket innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,5 procentenheter sedan i maj samma år. Med en styrränta på 2,50% vid inledningen på 2025 ställer många sig nu frågande till hur många räntesänkningar vi kan förvänta oss detta år, och när nästa sänkning kommer levereras.
Är Riksbankens sista räntesänkning inom räckhåll?
I Riksbankens räntebana bottnar styrräntan på 2,25% från och med tredje kvartalet 2025, det vill säga bara en ytterligare sänkning under första halvåret 2025.
Ekonomer och prognosmakare förutspår dock fler räntesänkningar från Riksbanken, då svensk inhemsk ekonomi är svag och hushållens efterfrågan är dämpad.
”För bättre fart i ekonomin krävs att Riksbanken fortsätter att sänka styrräntan ner mot 2%, vilket den sannolikt gör under första halvåret 2025. Det går inte helt att utesluta att den fortsätter ned under 2% då inflationen förväntas ligga omkring målet under 2025, samtidigt som återhämtningen sker gradvis”, resonerar Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
Det betyder att hushåll som väljer att ligga med en rörlig tremånaders bostadsränta kan förvänta sig att den fortsätter ned med ytterligare 0,5 procentenheter första halvåret enligt Nordeas bedömning.
I protokollet från Riksbankens senaste möte i december ansågs direktionen något mer duvaktig än väntat. Aino Bunge och Per Jansson verkade tycka att en räntesänkning i januari snarare än i mars är att föredra och Anna Berman övervägde till och med ytterligare en sänkning med 50 punkter i december. Riksbankschef Thedéen är lite mer hökaktig och säger att styrräntan snart kommer att ligga på en nivå där Riksbanken bör avvakta.
”Inflationstakten i december som presenteras 8 januari kommer att vara viktig men vi håller fast vid vår prognos om en sänkning med 25 punkter i januari för tillfället. En andra sänkning redan i mars blir dock allt mer osannolik”, skriver SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren.
SEB prognostiserar att styrräntan bottnar på 2,00%, med en första sänkning på 25 punkter i januari. Handelsbanken förutspår samtidigt endast en till räntesänkning på 25 punkter från Riksbanken, vilket skulle ta styrräntan till 2,25%. Swedbank håller inte med utan tror på ytterligare tre sänkningar, med den första i januari.
”Decemberprotokollet verkar ge förvånansvärt mycket stöd för en räntesänkning i januari med tanke på det mer hökaktiga uttalandet och räntebanan. Vi tror fortfarande att Riksbanken är alltför optimistisk om den ekonomiska aktiviteten på kort sikt, inklusive hushållens konsumtion och BNP, och kommer att behöva sänka räntan under räntebanan. Av denna anledning behåller vi vår prognos om ytterligare 3 räntesänkningar - nästa redan i januari - för att till slut få ned styrräntan till 1,75%”, skriver Swedbanks analytiker Jesper Hansson, Carl Nilsson och Emma Paulsson.
”Styrräntan kommer sänkas till 1,5% till sommaren”
Inte heller Konjunkturinstitutet ser att Riksbankens prognoser kommer slå in, utan förutspår i stället en styrräntan på 1,5% i juni 2025. Det innebär en sänkning med 0,25 procentenheter vid varje ordinarie penningpolitiskt möte från och med januari till och med juni 2025, ner till 1,50%. Där väntas sedan styrräntan hållas oförändrad till det första halvåret 2027.
KI lyfter fram att lågkonjunkturen har fördjupats under 2024 och konjunkturbotten nås först 2025, och menar därmed att den samlade ekonomiska politiken för 2025 bör vara expansiv och därigenom stödja den ekonomiska återhämtningen. Trots att Riksbanken sedan maj 2024 gradvis sänkt styrräntan bedömer KI penningpolitiken fortfarande som åtstramande.
”Sett till att inflationen nu ligger under målet och till djupet i lågkonjunkturen kunde penningpolitiken, med facit i hand, förts i en mer expansiv riktning tidigare. Det skulle ha bidragit till en mer robust konjunkturåterhämtning och till en snabbare minskning av arbetslösheten”, skriver KI i sin senaste rapport om konjunkturläget och tillägger:
”För att den förda penningpolitiken ska stödja återhämtningen 2025 och 2026 vore det lämpligt att framöver sänka styrräntan relativt snabbt. Riksbanken bör därför gå fortare fram med räntesänkningar, även jämfört med vad som antas i denna prognos”. Samtidigt menar KI att det dock inte är önskvärt att återvända till de tidigare mycket låga räntenivåerna.
SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist säger sig hålla med Konjunkturinstitutet, men konstaterar även att det nu står mycket trovärdighet på spel när KI och Riksbanken – två gigantiska prognoselefanter – målar upp överraskande stora skillnader i sina bedömningar av 2025.
”Återstår att se vem som får rätt”, skriver seniorekonomen i ett morgonbrev.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
