Norges Bank är en av de sista centralbankerna i västvärlden som ännu inte börjat sänka styrräntan, och ekonomer väntar sig inte en första räntesänkning förrän i vår.
I de flesta länder har inflationen fallit inom synhåll för beslutsfattarnas mål och de försöker nu försiktigt styra sina ekonomier mot en så kallad mjuklandning. Att hålla räntorna för höga för länge kan riskera att skada ekonomin med högre arbetslöshet och lägre ekonomisk tillväxt.
Detta är dock inte fallet för Norges Bank. Medan grannländerna lättar på penningpolitiken kommer norrmännen sannolikt att sitta fast med den högsta styrräntan sedan november 2008 under resten av året och långt in på våren 2025.
Styrräntan i Norge
- Ligger för närvarande på 4,50%
- Nästa räntebesked väntas den 19 december
- Följande räntebesked är 23 januari, 27 mars och 8 maj
- Den första räntesänkningen väntas i mars 2025
Inflationen är fortsatt förhöjd, men väntas falla 2025
Kärninflationen har fortsatt att dämpas i år men väntas ligga kvar på en förhöjd nivå i närtid, omkring 3%. Den norska inflationen är alltså fortsatt något högre än i jämförbara länder. Samtidigt var kärninflationen på 3,0% i november helt i linje med Norges Banks prognoser från den penningpolitiska rapporten i september.
”Med en pristillväxt i linje med Norges Banks prognoser är prisutvecklingen nu inte ett starkt argument för att påskynda räntesänkningarna. Trots detta har Norges Bank överskattat inflationen hittills i år. Detta kan få viss inverkan på bedömningen av prisutvecklingen in i nästa år när Norges Bank gör nya prisprognoser inför nästa veckas räntemöte. Vi tror dock att huvudbilden att inflationstakten håller på att plana ut fortfarande är giltig”, resonerar DNB Markets i en morgonrapport.
Till skillnad mot övriga ekonomier i västvärlden, där centralbanker redan börjat sänka styrräntor, är den norska inflationen fortsatt över 2%-målet samtidigt som arbetsmarknaden emellertid är stark, och sysselsättningen väntas vara stabil framöver. Den norska ekonomin har klarat högre räntor mycket bättre än väntat, och mycket bättre än många andra länder.
Tillväxten är dock låg i fastlandsekonomin, med stora skillnader mellan olika sektorer. Detta beror främst på att sektorerna är olika räntekänsliga.
”Olje- och gassektorn, i kombination med expansiv finanspolitik, håller ekonomin flytande, medan byggsektorn tyngs av höga kostnader och få nya projekt. Ökad konsumtion väntas bidra till högre tillväxt i fastlandsekonomin nästa år, men samtidigt avtar den höga aktiviteten i olje- och gassektorn”, skriver SEB i en analys.
Svag norsk krona ett problem för Norges Bank
Som för alla små och öppna ekonomier spelar Norges valuta en stor roll i inflationsdramat. Norges Bank fortsätter att betona vikten av den norska kronan, som har försvagats avsevärt de senaste åren. Den svaga norska kronan innebär att landet importerar högre inflation, vilket också kan ge effekter på lönebildningen eftersom den har inverkan på lönsamheten i den dominerande olje- och gassektorn, säger Amanda Sundström, internationell chefsstrateg för Norge på SEB. När oljepriset faller tenderar den norska kronan att försvagas, vilket bland annat syns i NOK/SEK-kursen.
“Sett över en längre tid tror jag att det till största del handlar om att norrmän har en väldigt stor samlad förmögenhet som placeras i utlandet. En ansenlig del av dessa utflöden av kronor görs utan valutasäkring, vilket annars hade kunnat ha en motverkande effekt”, resonerar Sundström och tillägger att ekonomisk osäkerhet och höga räntor i världens viktigaste ekonomi, USA, har spelat en stor roll de senaste åren.
Att hålla räntan stilla medan andra centralbanker sänker kan vara riskabelt, fortsätter Sundström och drar paralleller till den svenska Riksbanken:
”Riksbanken har tidigare varit i situationer där kronkursen spelat en oproportionerligt stor roll för penningpolitiken, men har på senare tid rört sig bort från detta. Växelkursen är en viktig del i inflationsutvecklingen, men jag tror att centralbanker i små, öppna ekonomier går fel om de låser penningpolitiken alltför hårt vid växelkursen. Den styrs till största del av globala förhållanden och i Norges fall riskerar man att föra en alltför åtstramande penningpolitik på grund av den.”
Hur mycket har Riksbanken, ECB och SNB sänkt räntorna?
Swiss National Bank ledde vägen bland de större europeiska centralbankerna med en räntesänkning på 0,25 procentenheter i mars och ytterligare en i juni. Bank of England var sist ut och började sänka räntan först vid sitt möte i augusti. Riksbanken sänkte styrräntan för första gången i maj. Den 19 december väntas räntebesked från såväl Riksbanken som Bank of England och Norges Bank. Dagen innan väntas beslut från Federal Reserve.
Så här ser ränteläget ut hos några viktiga centralbanker i Europa just nu:
Första sänkning från Norges Bank väntas i mars
Reallöneökningar, en svag norsk krona och en robust arbetsmarknad gör att Norges Bank går mer försiktigt fram än många av grannländerna, och SEB:s ekonomer förväntar sig en första sänkning av styrräntan med 25 räntepunkter först i mars 2025.
”Lägre inflation och räntesänkningar runt om i världen gör dock att Norges Bank kan fortsätta att sänka till 3,5% i slutet av nästa år”, resonerar SEB:s ekonomer.
Även Swedbank räknar med en första räntesänkning i mars, men ser tydliga nedåtrisker eftersom inflationen och lönetillväxten sannolikt kommer att bromsa in snabbare än Norges Banks prognoser. Norges Bank uppges vilja vara säker på att inflationen återgår till 2% innan de börjar sänka räntan, vilket inkluderar att se tecken på lägre löneförväntningar innan förhandlingarna drar i gång under våren.
”Med undantag för en ännu svagare norsk krona utesluter vi därför inte att Norges Bank kommer att sänka räntan något snabbare, eftersom man riskerar att agera lite för sent”, skriver Swedbank i en analys. Banken räknar med att styrräntan sänks fyra gånger nästa år, till 3,50% och sedan ytterligare ned till 2,5% 2026.
Marius Gonsholt Hov, chefsekonom på Handelsbanken i Norge, räknar med att Norges Bank kommer att tona ned sannolikheten för en räntesänkning i januari och påminner att räntebanan i september indikerade en sannolikhet på 40-50 % för en januarisänkning.
”I stället kommer banken sannolikt att styra mer explicit mot mars”, förutspår Marius Gonsholt Hov och tillägger:
”Sammanfattningsvis visar den nuvarande kärninflationen tecken på trögrörlighet, även om den ligger i linje med Norges Banks prognoser. Löneförväntningarna är fortfarande för höga för att inflationsmålet ska kunna nås fullt ut. I kombination med en starkare underliggande efterfrågan i den norska ekonomin och en något svagare krona än väntat kommer den nya räntebanan sannolikt att revideras upp.”
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
