Vid det penningpolitiska mötet den 12 december väntas Europeiska centralbanken sänka styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter till 3,00%. Denna förväntan ligger i linje med ECB:s strategi att styra inflationen mot målet på 2% mot bakgrund av en svagare ekonomisk tillväxt i euroområdet.
“Trots en uppgång i inflationsmätningarna de senaste månaderna är det ingen som förväntar sig att ECB ska pausa eller vända i sin räntesänkningsjakt”, sade Michael Field, europeisk aktiemarknadsstrateg på Morningstar. Varenda ekonom som Reuters nyligen tillfrågat räknar med en räntesänkning på minst 0,25 procentenheter vid decembermötet, tillade han.
“Inflationen i euroområdet ligger på 2,3%, något över ECB:s mål på 2%. Känslan är dock att inflationen för det mesta är under kontroll. Vi har kommit en lång väg sedan de nästan tvåsiffriga inflationsnivåerna, och medan lönerna fortfarande håller på att komma ikapp är den senaste tidens uppgång i tjänsteinflationen sannolikt tillfällig”, tillade Field.
Diskussionen om storleken på räntesänkningen på torsdagen är dock fortfarande öppen. François Villeroy de Galhau, chef för Banque de France, betonade i en intervju med Reuters att dörren bör vara fortsatt öppen för en större sänkning med 0,5 procentenheter den 12 december. Han betonade behovet av att ECB fortsätter att vara “proaktiv och flexibel” för att uppnå sina penningpolitiska mål.
Hur lågt kommer ECB att sänka räntan?
Riskerna kvarstår i Europa, och många av dessa är på nedsidan, med USA:s handelsrestriktioner 2025 nu nära toppen av listan. Ekonomer som tillfrågats av Reuters förväntar sig ytterligare en räntesänkning med 1 procentenhet 2025, vilket skulle ge inlåningsräntor nära 2% och ge ekonomin ett välkommet andrum, tillade Field.
Vissa bedömare tror att inlåningsräntan kan sjunka så lågt som till 1,50% i slutet av 2025, medan andra menar att ECB kan komma att stanna närmare 2% för att balansera behovet av att stödja tillväxten mot risken för att inflationen åter tar fart.
Carsten Roemheld, kapitalmarknadsstrateg på Fidelity International, räknar med ytterligare sex sänkningar med 0,25 procentenheter vardera under 2025, vilket skulle få ned inlåningsräntan till 1,50%, något under den beräknade neutrala räntan på 2%.
“Vi räknar med att ECB levererar vid varje möte under de tre första kvartalen 2025 och sänker räntan stadigt”, säger han. Han räknar inte med att ECB-chefen Christine Lagarde kommer att ge någon framåtblickande guidning, eftersom centralbanken inte kan riskera att förlora trovärdighet i denna osäkra miljö.
DWS räknar med att ECB kommer att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter vid vart och ett av de kommande fem mötena, så att inlåningsräntan hamnar på 2% i juni 2025, sade Ulrike Kastens, europeisk ekonom på DWS. “Även om de ekonomiska utsikterna har försämrats, samtidigt som inflationen har utvecklats något bättre än väntat, tror vi inte att detta skapar ett akut behov av en större räntesänkning i december”, tillade hon.
Räntor: Inte läge för framåtblickande guidning?
Samtidigt förväntar hon sig att ECB kommer att sänka sin BNP-prognos vid det kommande mötet. DWS har sänkt sina tillväxtprognoser för 2025 med 0,2 procentenheter till 0,6 för Tyskland och med 0,1 procentenheter till 0,9 för euroområdet på grund av det sura sentimentet i Europa efter Donald Trumps valseger och hotet om handelstullar.
Investerare kommer sannolikt att fokusera på de nya makroekonomiska prognoserna, som för första gången sträcker sig fram till 2027. Kastens räknar med att euroområdet kommer att uppnå inflationsmålet på 2,0 procent under åren 2025-2027.
ECB:s ordförande Christine Lagarde väntas understryka bankens åtagande att hålla styrräntorna på restriktiva nivåer så länge det är nödvändigt för att uppnå inflationsmålet. Hon kommer sannolikt att upprepa en databeroende strategi, möte för möte, och undvika explicit framåtblickande vägledning. Denna hållning stöds av ECB:s styrelseledamot Isabel Schnabel, som nyligen uttalade: “Med tanke på all den osäkerhet vi står inför är det inte läge att binda våra händer genom framåtblickande vägledning.”
Vilka är de viktigaste räntorna i euroområdet?
ECB började sin räntesänkningscykel i juni, tog en paus i juli och fortsatte sin räntesänkningscykel i september och oktober. Från och med den 6 december ligger ECB:s tre styrräntor på
- Ränta på inlåningsfaciliteten: 3.25%
- Huvudsaklig refinansieringsränta: 3.40%
- Räntesats för utlåningsfaciliteten: 3,65%.
Frankrike utlöser turbulens i euroområdet .
Till ECB:s utmaningar har den politiska instabiliteten i viktiga ekonomier i euroområdet intensifierats. I Frankrike har regeringens förlust i en misstroendeomröstning lett till högre obligationsspreadar, med OAT-Bund-spreadar till den tyska bund, euroområdets referensvärde, som nådde 0,85%. Analytiker på Morgan Stanley förutspår att spreadar, som indikerar landspecifik risk, kan nå 0,95% om negativa förhållanden materialiseras.
I Tyskland utmanas de ekonomiska utsikterna av interna politiska strider och externa påtryckningar, inklusive USA:s potentiella handelspolitik. Koalitionens meningsskiljaktigheter om landets “skuldbroms” - en konstitutionell regel som begränsar statens upplåning - har lett till att den styrande koalitionen har kollapsat. Dessa händelser har bidragit till volatilitet i tyska bundräntor, som har stigit när marknaderna har vägt de finanspolitiska konsekvenserna av ett utdraget politiskt dödläge.
ECB och Fed tar olika vägar
Medan ECB påbörjar en robust lättnadscykel väntas den amerikanska centralbanken Federal Reserve inta en mer försiktig hållning. Denna skillnad skulle kunna försvaga euron mot dollarn, vilket skulle kunna gynna euroområdets exportörer. BlackRock Investment Institute räknar med större sänkningar i eurozonen jämfört med USA: “Lägre styrräntor skulle kunna minska européernas benägenhet att spara, vilket skulle kunna stödja konsumtionen.”
Hur kommer räntesänkningar att påverka marknaderna?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, och i synnerhet de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.
Samtidigt kommer kontantsparräntorna på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. De räntor som spararna får beror främst på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta som bankerna får för att sätta in pengar hos ECB över natten. Låntagare gynnas däremot av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.
När är ECB-mötena 2025?
- 30/01/2025
- 20/03/0625
- 17/04/2025
- 20/06/0525
- 24/07/2025
- 20/09/1125
- 30/10/2025
- 18/12/2025
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
