De senaste åren har varit minst sagt besvärliga för den svenska kronan. I slutet på november kostade en dollar över elva svenska kronor. Det är ett tapp på drygt 22% på bara fyra år. Den svaga svenska kronan kan sätta käppar i hjulen för kommande räntesänkningar från Riksbanken då kronkursen kan trycka upp inflationen genom att göra importen dyrare. Utöver detta påverkas semestersugna svenskar som ser sin köpkraft försvagas, samtidigt som utvecklingen för fonder med utländska innehav också påverkas.
Varför har kronan försvagats?
Kronförsvagningen hänger enligt Riksbanken främst ihop med den internationella finansiella krisen. I finansiella orostider med betydande osäkerhet såsom bland annat växelkursutvecklingen tenderar små valutor som den svenska kronan att försvagas.
Andra bidragande faktorer är den svenska konjunkturen, där vi nu befinner oss i en lågkonjunktur. Inflations- och räntesmällen har pressat svenska hushåll de senaste åren och den svenska byggsektorn har drabbats särskilt hårt. Svensk BNP och privatkonsumtion tar stryk, medan arbetslösheten är högre och stiger mer. Rapporter om konkursrekord avlöser varandra och investerare väljer att minska sin exponering mot kronan. Utöver detta väljer vi även att spara i utländska tillgångar snarare än i svenska, med majoriteten av våra pensionspengar såväl som privata sparkapital som är placerat i utländska, och framför allt amerikanska tillgångar.
”Utländska aktieinvesteringar valutasäkras normalt inte fullt ut. Det uppstår ett strukturellt säljtryck på kronan. Ett säljtryck som under de senaste 25 åren bara undantagsvis, till exempel under eurokrisen, balanserats av motsvarande inflöden i svenska tillgångar”, skriver Stefan Melin, valutastrateg Danske Bank, i en gästkrönika på Omni Ekonomi.
Ovanligt många risker för kronan 2025
Enligt Tommy Von Brömsen, valutastrateg Handelsbanken, är läget ovanligt osäkert framöver. Något som i sig är en faktor som har bidragit till höstens kronförsvagning. Att Donald Trump vann presidentvalet i USA är en stor källa till risk, och då framför allt gällande handelstullarna. Det mesta är oklart gällande tullarna, och Tommy Von Brömsen lyfter flera frågetecken såsom hur stora tullarna blir, vilka länder som kommer drabbas, hur snabbt de sjösätts, hur de drabbade länderna svarar och vad de ekonomiska effekterna blir i slutändan.
”Allt det där kommer att påverka marknaderna, och den svenska kronan. Frågan är bara till vilken utsträckning”, resonerar valutastrategen.
Ett extremscenario där Trump sjösätter en stor del av de förändringar han har flaggat för, såsom tullar, skattesänkningar och deporteringar, skulle kunna få stora effekter på kronan menar Von Brömsen, och troligtvis större än vi sett vid de flesta tidigare presidenter. Även Karl Steiner, analyschef SEB, lyfter att Donald Trumps planer som är mer långtgående kan resultera i en kraftigare och mer långvarig inverkan på tillväxt och inflation än i vanliga fall.
”Han räds ju inte heller att göra kraftiga uttalanden som tillfälligt kan ge stora avtryck i marknaden men som sedan främst verkar ha använts som påtryckningsmedel för att nå ett förhandlingsresultat som han eftersträvat”, säger Karl Steiner.
Trump är dock bara ett av flera orosmoln. Det andra stora temat handlar om centralbankernas inflationsbekämpning, där kronan påverkas mycket av det allmänna ränteläget i omvärlden, säger Von Brömsen och tillägger: ”amerikanska räntesänkningar skulle troligtvis bidra till en starkare krona. Men hur snabbt kommer Fed att kunna sänka räntan? Det hänger på inflationsnedgången, och arbetsmarknadens motståndskraft, som är två faktorer som under 2024 har svängt fram och tillbaka.”
Valutastrategen lyfter ytterligare en källa till osäkerhet: den svenska ekonomiska återhämtningen: ”Vi och många andra ser en relativt snabb återhämtning i den svenska ekonomin, driven av en ökad konsumtion. Den återhämtningen har vi dock fått skjuta fram en del under 2024, och det finns en risk att vi behöver skjuta fram den ytterligare. Vi tror dock att återhämtningen kommer igång under första kvartalet 2025.”
Karl Steiner flaggar samtidigt för att inledningen av 2025 också kan komma att domineras av spekulanter, såsom hedgefonder, som väljer att parkera i så kallade ’carry trades’ där valutor som kronan med en låg ränta (tillsammans med JPY, CHF, CNY och EUR) generellt säljs medan man investerar i valutor med hög ränta (USD, USD, AUD).
Svenska kronan kan samtidigt gynnas av Trumps förhandlingsteknik
Trots att riskerna kring Trumps politik målas upp som stora risker för den svenska kronan kan det också finnas möjligheter. Enligt vissa bedömare är hoten om de höga tullarna till stor del en förhandlingstaktik från Trumps sida, och de faktiska tullarna kommer landa på betydligt lägre nivåer.
”Trump kommer troligtvis att fästa en stor vikt vid att hålla marknaderna nöjda, och även om Trump inte tror att de skyhöga tullarna skulle påverka den amerikanska ekonomin negativt, så skulle förmodligen marknaderna tro det, vilket skulle speglas i en negativ marknadsutveckling, vilket i sin tur kan få Trump att backa från de allra kraftigaste tullhöjningarna”, resonerar Tommy Von Brömsen.
Karl Steiner lyfter även det faktum att marknadens sentiment mot Europa och för USA är på en ”extrem nivå” och att det inte är mycket som krävs för en korrektion där även kronan skulle gynnas.
”Utlösande faktorer för det skulle kunna vara en vändning med svagare ekonomisk data från USA alternativt starkare, eller till och med räcker det nog med inte lika dåliga data från Europa”, säger SEB:s analyschef.
Kommer en svagare krona sätta stopp för kommande räntesänkningar?
Om den svenska kronan skulle fortsätta att försvagas skulle det dock kunna ställa till det för Riksbanken, som ett flertal gånger lyft fram den svaga kronkursen som ett problem. En svag krona kan nämligen ge upphov till inflationsimpulser vilket kan leda till att Riksbanken kan behöva hålla en högre reporänta för att inflationen inte ska bli alltför hög i förhållande till målet på 2%.
”Jag tror dock att kronan skulle behöva försvagas ytterligare, en bra bit, innan det blir en faktor som sätter stopp för räntesänkningarna. Växelkursen mot euron skulle förmodligen behöva närma sig 12 kronor per euro, och jag tror snarare att växelkursen kommer att röra sig åt andra hållet”, resonerar Handelsbankens valutastrateg.
Karl Steiner instämmer, och ser inte att kronkursen skulle påverka Riksbankens räntesänkningar om inte en rejäl och snabb försvagning inleder det nya året. Något han inte ser framför sig, och tillägger: ”Riksbanken har sedan i våras – helt korrekt – konstaterat att kronförsvagningen mer berott på den globala utvecklingen och inte i deras händer och därmed något de inte någon hög grad ska ta hänsyn till.”
Mjuklandning i ekonomin skulle gynna svenska kronan
Efter ett par tuffa år i ryggen har Riksbanken såväl som Fed, ECB och många andra centralbanker börjat lätta på den penningpolitiska bromsen under 2024 och levererat antingen ett par eller flera räntesänkningar. Det stora målet är att undvika djupare recessioner och i stället styra skutan mot en så kallad mjuklandning. En mjuklandning är ett sällsynt ekonomiskt scenario där en centralbank höjer räntorna tillräckligt högt för att kyla en överhettad ekonomi utan att det leder till en lågkonjunktur.
Handelsbanken förutspår att Fed och ECB, såväl som många andra centralbanker, kommer att kunna fortsätta med sina räntesänkningar, och att ekonomierna går in för just mjuklandningar.
”Det skulle gynna de mer riskfyllda valutorna, som kronan. I den bästa av världen blir vi överraskade av att inflationen faller tillbaka snabbare än väntat under de närmaste månaderna, och då kan räntesänkningarna (och en kronförstärkning) komma relativt snabbt”, säger Tommy Von Brömsen.
På samma sätt som svensk ekonomi har tyngts av vår stora räntekänslighet innebär det också att räntesänkningarna kommer få snabbare effekt än i många andra ekonomier. Något som kan vara positivt för kronkursen.
”Den stora räntekänsligheten innebär att BNP-tillväxten kan vara i linje, eller bättre än i andra länder under de kommande åren när räntorna faller. Dessutom bör strukturella styrkor ge kronan stöd, till exempel ett konkurrenskraftigt näringsliv och låg offentlig skuld. Vi räknar därmed med en viss förstärkning av kronan under det kommande året”, skriver Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea.
Enligt Anders Eklöf, chefsstrateg inom valutor på Swedbank, förväntas även svensk ekonomi vara bland de starkaste i Europa nästa år, vilket väntas stärka SEK mot EUR något och även på sikt mot USD.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
