Sedan införandet av ISK har sparformen seglat upp i popularitet bland spararna. Hela 3,9 miljoner svenskar har ett ISK-sparande, och framför allt är det för det långsiktiga pensionssparandet.
I takt med de nya skattefria nivåerna för ISK, och en lägre skattenivå för allt kapital utöver denna gräns, kommer nu kontoformen även innebära att den tidigare rekommendationen om att undvika lågavkastande räntefonder i ditt ISK inte längre är lika självklar.
Innan de skattefria nivåerna, som införs vid årsskiftet, var tumregeln att ett ISK är det bästa valet om årsavkastningen var högre än statslåneräntan plus en procentenhet. Med dagens statslåneränta på 1,96% innebär detta att avkastningen behöver vara högre än 2,96%.
Men från och med årsskiftet kommer alla investeringar upp till 150.000 kronor, och sedan 300.000 kronor 2026, vara mest fördelaktiga att placera på ett ISK oavsett hur hög avkastningen är.
Alternativet är att ha sina värdepapper på ett vanligt depåkonto där skatt på 30% utgår på vinster och utdelningar samtidigt som vinster kan kvittas mot förluster. Skillnaden är att vid ett ISK kommer skatten på det kapital som överstiger den skattefria nivån tas ut år efter år, oavsett om marknaden går upp eller ned. Skatten på en depå regleras i stället först vid försäljning.
När är ett ISK det bästa valet?
För de som har investeringar inom ramen för den skattefria nivån torde valet således vara lätt, om det inte finns andra aspekter som spelar in vid val av kontoform. För de som sparar till sina barn finns exempelvis flertalet fallgropar som är viktiga att hålla koll på vid valet av ISK eller Kapitalförsäkring. Men för majoriteten kommer ISK vara det självklara valet, och om ditt totala kapital understiger 150.000 kronor 2025 och 300.000 2026 kommer även lågavkastande räntefonder vara skattemässigt fördelaktiga att placera via ett ISK.
En annan fördel med att investera genom ISK är enkelheten vid deklarationstider, och att man fritt kan sälja av investeringar utan att trigga eventuell vinstskatt. Det leder till en frihet för sparare att byta ut exempelvis fonder.
De som har ett större kapital än den skattefria nivån kommer dock behöva ta in fler aspekter i analysen. Om man investerar en halv miljon 2025, skulle en årlig avkastning på 1,9% eller lägre innebära att en fonddepå hade varit ett klokare val om ISK-skatten är 1%. Innan den skattefria gränsen krävdes en genomsnittlig årlig avkastning på 3% under 2024.
Välj rätt räntefonder till ditt ISK
Trots att räntefonder som grupp ofta beskrivs som lågriskprodukter där man även bör förvänta sig en lägre avkastning så finns det stora skillnader mellan olika typer av räntefonder. En räntefond kan investera i säkra statsobligationer medan en annan investerar i väldigt riskfyllda företagsobligationer, och en tredje kan fokusera på utländska obligationer där även valutarisken spelar in. Sett till avkastning är det stor spridning bland de räntefonder som finns tillgängliga på den svenska marknaden, som har en svensk andelsklass och ett lägsta insättningskrav på max 100.000 kronor.
Bland de tio bäst avkastande räntefonderna hade det inte spelat någon roll om investeraren hade kommit över den skattefria gränsen på ett ISK eller inte, samtliga hade varit fördelaktiga att investera via ett ISK de senaste tre åren ändå. Majoriteten är High-Yield-fonder, högräntefonder som placerar merparten av kapitalet i obligationer utgivna av bolag där kreditrisken är högre, så kallade high yield obligationer. Avkastningen spänner från nästan 6% till över 10% per år de senaste tre åren.
Det finns dock en mängd räntefonder som inte lyckats lika bra. I listan över de tio räntefonder som haft den sämsta genomsnittliga avkastningen de senaste tre åren har samtliga en negativ avkastning, där investerare fått se sitt kapital minska med allt från 3,5%-6,5% per år. Noterbart är att majoriteten av de sämsta räntefonderna investerar i utländska obligationer, vilket innebär att valutarörelser även spelar in.
Trots att sparare således kan hitta räntefonder som platsar på ett ISK finns det flera faktorer att ta hänsyn till. Till att börja med om du når upp över skattefria gränsen eller inte. Om inte, då platsar räntefonder in oavsett avkastning. Tänk dock på att du inte kan kvitta eventuella förluster mot vinster som du kan i en aktie- och fonddepå, om dina investeringar visar sig leverera en negativ avkastning.
För de som har ett kapital över skattefria nivån kommer valet av räntefond vara mer avgörande. Se till att du väljer en räntefond som har förutsättningarna att leverera en avkastning som i alla fall överstiger statslåneräntan plus lite till. Räntefonder kan vara ett bra verktyg för investerare som vill dra ned risken i sin totala portfölj, men en investering som ger en negativ avkastning år efter år är en dålig investering oavsett kontoform. Vissa perioder av underavkastning eller negativ avkastning är att räkna med, men på lång sikt investerar vi för värdeökning. Se därför till att du vet vad din räntefond investerar i, och om du tror att den långsiktigt kan ge dig den avkastningen och risknivån som du är
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
