Tre av storbankerna förväntar sig att inflationen kommer ta ett kliv uppåt i november, med elpriser som nådde mer normala nivåer efter att ha varit ovanligt låga tidigare i år, när snabba inflationssiffror släpps på torsdag.
”Riksbankens inflationsprognos (från september) tog inte hänsyn till denna normalisering av elpriset, så om vi får rätt om KPIF på 2,2% kommer Riksbankens prognosfel att ta episka proportioner - de har räknat med en inflation på 0,9% i november”, skriver Handelsbankens prognosansvarige Johan Löf.
De normaliserade elpriserna innebär emellertid att smekmånad(erna) med KPIF-inflation en bra bit under tvåprocentsmålet är över, åtminstone för tillfället, konstaterar Swedbanks analytiker Carl Nilsson.
Osäkert inflationsutfall att vänta i november
KPIF-inflationen, som är det mått som Riksbanken använder där ränteeffekter är borträknade, har legat lägre än målnivån på 2% sedan i juni, men kan nu gå över 2%-strecket i november. Handelsbanken väntar sig en KPIF på 2,2%, följt av Swedbank som tror på 2,0% och SEB på 1,9%. Riksbankens prognos säger samtidigt en betydligt lägre siffra: 0,9%.
Enligt SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren och ekonom Marcus Widén kommer dock inflationstakten i november blir svårbedömd, bland annat på grund av tecken på ett nytt säsongsmönster.
”Varupriserna sjönk markant under 2023 och var relativt låga även i november 2022. Vi ser det som att detta delvis speglar ett nytt säsongsmönster, men det är en osäker bedömning och om varupriserna följer det historiska säsongsmönstret skulle KPIF ex energi hamna cirka 0,2 procentenheter högre. Å andra sidan sjönk priserna betydligt mer under 2023 så det finns också vissa nedåtrisker om skiftet i säsongsmönster är större än vårt antagande”, resonerar chefsstrategen och ekonomen.
Även Johan Löf flaggar för gott om osäkerhet kring det KPIF-utfallet den här månaden. För det första menar han att branta elprishöjningar kommer med betydande felmarginaler. Utöver detta lyfter han att Black Friday-effekten mycket större 2023 än tidigare, och Handelsbanken har inte antagit en fullständig upprepning, delvis eftersom datumet infaller mycket senare i månaden så att slutet av försäljningen blöder in i nästa månad. Slutligen nämner Johan Löf att kärntjänsterna haft svårt att hitta riktningen på sistone och bjudit på flera överraskningar.
Swedbanks analytiker Carl Nilsson reflekterar även över kronförsvagningen i samband med det amerikanska presidentvalet, något som förstärker prisuppgången på livsmedelsråvaror, som redan verkar synas i producentprisindex.
Inflationen under målet femte månaden i rad i oktober
Inflationstakten enligt KPI var 1,6% i oktober 2024, medan KPIF landade på 1,5%. Lägre priser på bland annat drivmedel och motverkade prisökningar samtidigt som höga bostadskostnader fortsatt bidrog till inflationen.
Det som bidrog mest var höjda hyror, månadsavgifter för bostadsrättslägenheter samt räntekostnader för egnahem. Det var även prisökningar inom gruppen rekreations- och kulturella tjänster där tv-, film och musiktjänster ingår. Vidare var det prishöjningar på livsmedel och alkoholfria drycker samt för restaurangbesök.
Hur mycket kommer Riksbanken sänka räntan?
Trots att Riksbanken förväntas gå in i decembermötet med ett prognosfel för KPIF på över en procentenhet väntas en räntesänkning på 25 punkter 19 december. Handelsbanken förväntar sig att Riksbanken håller fokus på tillväxtriskerna för tillfället, men flaggar för att om inflationsutsikterna förändras ytterligare kan Riksbanken behöva anpassa sig under 2025.
Men frågan är hur mycket Riksbanken kommer sänka styrräntan framöver, vad det nya normala är och om vi någonsin kommer gå tillbaka till nollräntor.
Swedbank räknar med räntesänkningar på 25 punkter vid alla Riksbankens räntebesked fram till sommaren, vilket skulle ta styrräntan till 1,75%. Inflationen är inte längre i fokus för penningpolitiken, utan Riksbanken uppges snarare fokusera på det svaga konjunkturläget, och då i synnerhet hushållens konsumtion.
Nordea förutspår samtidigt att Riksbanken sänker till 2%, men flaggar för att det finns en risk att Riksbanken fortsätter ned under 2% då inflationen lär vara låg även nästa vår.
Handelsbanken är något mer återhållsam i sin prognos, och räknar med att Riksbankens styrränta stabiliseras kring 2,25%. Det skulle innebära rörliga bolåneräntor strax över 3% 2025-2026, enligt banken.
Enligt Riksbanken ligger samtidigt den långsiktiga neutrala räntan i Sverige, och därmed den långsiktigt normala styrräntan, troligen mellan 1,5 och 3%. Det är därmed 1 procentenhet lägre än bedömningen från 2017.
Vice Riksbankschef Anna Seim meddelade även vid ett frukostseminarium att Riksbanken inte utesluter att styrräntan periodvis kan behöva sänkas till nivåer kring noll. Vid en recession eller djup lågkonjunktur när inflationen är långt under målet är en räntesänkning i storleksordningen 1,5 till 3 procentenheter inte särskilt exceptionell, framkom det.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
