Sedan införandet av ISK har sparformen seglat upp i popularitet bland spararna. Hela 3,9 miljoner svenskar har ett ISK-sparande, och framför allt är det för det långsiktiga pensionssparandet. Men under årets gång har flertalet förändringar införts, vilket gjort att beräkningsunderlaget för skattenivån ändrats.
Det har tidigare resulterat i negativa effekter för sparare, som har fått se ISK-skatten skena med så mycket som 190% på två år, men nästa år kommer ändringar som för första gången gynnar sparare. Från och med 2025 kommer de första 150.000 kronorna att vara skattefria, en nivå som sedan höjs till 300.000 kronor 2026. Allt kapital som överstiger den skattefria nivån kommer att beskattas med 0,89% 2025.
När är ISK lönsamt?
Den tidigare tumregeln för när det är fördelaktigt att använda ett ISK kommer således inte längre alltid att gälla. Innan de skattefria nivåerna var ett ISK det bästa valet om årsavkastningen var högre än statslåneräntan plus en procentenhet. Med dagens statslåneränta på 1,96% innebär detta att avkastningen behöver vara högre än 2,96%.
Men från och med årsskiftet kommer alla investeringar upp till 150.000 kronor, och sedan 300.000 kronor 2026, vara mest fördelaktiga att placera på ett ISK oavsett hur hög avkastningen är.
Alternativet är att ha sina värdepapper på ett vanligt depåkonto där skatt på 30% utgår på vinster och utdelningar samtidigt som vinster kan kvittas mot förluster. Skillnaden är att vid ett ISK kommer skatten på det kapital som överstiger den skattefria nivån tas ut år efter år, oavsett om marknaden går upp eller ned. Skatten på en depå regleras i stället först vid försäljning.
Under investeringssparkontots tidiga år påverkade det inte spararna i någon större utsträckning, men med de rekordsnabba räntehöjningar vi sett och svajiga börs fick många sparare helt plötsligt skatta på innehav trots att de kanske inte genererat någon avkastning, eller till och med backat.
Men med detta sagt är majoriteten av sparandet i ett ISK långsiktigt, och det är även så vi måste tänka när vi illustrerar kontoformens för- och nackdelar. Att börsen kommer gå både upp och ned med åren är säkert.
Hög avkastning inte längre lika viktigt för ISK
För de som har investeringar inom ramen för den skattefria nivån torde valet således vara lätt, om det inte finns andra aspekter som spelar in vid val av kontoform. För de som sparar till sina barn finns exempelvis flertalet fallgropar som är viktiga att hålla koll på vid valet av ISK eller Kapitalförsäkring. Men för majoriteten kommer ISK vara det självklara valet, oavsett om man hamnar över tröskeln för skattefria nivån eller inte. En ytterligare fördel med att investera genom ISK är enkelheten vid deklarationstider, och att man fritt kan sälja av investeringar utan att trigga eventuell vinstskatt. Det leder till en frihet för sparare att byta ut exempelvis fonder.
I räkneexemplet nedan illustreras hur mycket skatt en sparare som investerar 500.000 kronor 2025 via ett ISK, och sedan har en genomsnittlig årlig avkastning på 10% under 20 år, kommer betala vid olika ISK-skattenivåer. Uträkningen inkluderar den skattefria nivån och jämförs med om samma investering skulle göras via en fonddepå.
Skatteförändringarna kommer leda till nästan 50 000 kronor lägre skattekostnad jämfört med nuvarande regler vid en ISK-skatt på 1%. Samtidigt kommer investeringen växa med nästan 145.000 kronor då fler kronor utsätts för den viktiga ränta-på-ränta effekten varje år.
Oavsett om skattenivån på ISK håller sig kring 1% kommande år kommer således en sparare med en årlig avkastning i likhet med Morningstar Sweden-indexet de senaste 20 åren fortfarande göra klokast i att välja ISK för sina investeringar. Även för de som har ett större sparkapital än 300.000 kronor.
När kan ISK bli olönsamt med nya skatten?
För de som har kapital som överstiger de skattefria nivåerna behöver man dock fortfarande ta hänsyn till avkastningen, men avkastningsgränsen minskar något. För samma sparare som ovan, som investerar en halv miljon 2025, skulle en årlig avkastning på 1,9% eller lägre innebära att en fonddepå hade varit ett klokare val om ISK-skatten är 1%. Innan den skattefria gränsen krävdes en genomsnittlig årlig avkastning på 3% under 2024.
Det rör sig bara om några hundralappar i högre kapital för en fonddepå vid en genomsnittlig avkastning på 1,9%, trots att man betalar mer i vinstskatt. Det beror på ränta-på-ränta effekten som fått jobba på ett större kapital i fonddepån än i ISK där skatten betalas varje år.
I och med att den skattefria nivån är fast på 300.000 kronor kommer avkastningsgränsen för när ett ISK är mer lönsamt än en fonddepå skilja sig beroende på hur stort kapital man har.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
