Marknaderna blickar framåt mot flashdata över inflationen i euroområdet, som publiceras av Eurostat den 29 november, inför årets sista räntebesked från Europeiska centralbanken den 12 december.
Inflationen väntas vara 2,4% högre än i november 2023, enligt FactSets konsensusberäkningar, och upp från 2,0% i oktober på årsbasis (YoY).
Kärninflationen, som visar priser exklusive energi- och livsmedelskostnader, väntas ligga kvar på 2,9% i årstakt i november, i linje med oktober.
“Inflationen i euroområdet väntas stiga igen i november, till 2,4% från 2% i oktober. För björnarna där ute kan detta orsaka viss oro, med kommentatorer som för bara två månader sedan undrade om ECB har varit för långsamma med att sänka räntorna, och ännu värre, om vi är på väg in i en deflationsmiljö”, säger Michael Field, europeisk marknadsstrateg på Morningstar.
“Kärninflationen väntas stiga med mer blygsamma 0,2%, vilket understryker att kärnpriserna i stort sett är stabila. Mycket av ökningen handlade om tjänsteinflationen, särskilt lönerna, där den europeiska arbetsmarknaden fortfarande är stram med historiska mått mätt”, tillägger Field.
I oktober 2024 var de största bidragsgivarna till den årliga inflationstakten i euroområdet (HIKP) tjänster (+1,77 procentenheter, pp), följt av livsmedel, alkohol och tobak (+0,56 pp), industrivaror exklusive energi (+0,13 pp) och energi (-0,45 pp).
När börjar inflationen falla igen?
Enligt Martin Wolburg, seniorekonom på Generali Investments, kommer inflationen att börja röra sig nedåt igen först från januari och framåt. “Efter att i september ha sjunkit till endast 1,7% i årstakt, den lägsta nivån sedan juni 2021, väntas inflationen i euroområdet återhämta sig ytterligare i november”, sade han.
“Företagens produktionspriser i PMI-undersökningen steg. Den viktigaste drivkraften uppåt kommer återigen att komma från mindre disinflationistiska energiprisrelaterade baseffekter. Kärninflationen kan till och med stiga igen med baseffekter från boendepriser som spelar en viktig roll. Sammantaget håller vi med konsensusförväntningarna om en inflationstakt i november på 2,4% i årstakt, upp från 2,0% i årstakt tidigare.”
Goldman Sachs räknar med att den totala inflationen kommer att öka till 2,34% i november och svalna “under de kommande månaderna”, men de tillägger - i sin inflationsförhandsgranskning för november - att de ser “fastare slutliga inflationsuppgifter för oktober och ökningen av den underliggande inflationstakten som ett tecken på potentiellt mer klibbigt kärntryck än väntat”. De förväntar sig en kärninflation i slutet av 24 månader på 2,6% i årstakt och en inflationstakt på 2,5% i årstakt.
Ekonomisk avmattning är ett större bekymmer än inflationen
Under 2024 sjönk inflationen i euroområdet betydligt, men vissa inflationskomponenter som löner förblir “klibbiga”. “Med undantag för oförutsedda händelser, såsom fluktuationer i energipriser eller oväntade finanspolitiska stimulanser, förväntas inflationen stabiliseras”, säger Antonella Manganelli, vd för Payden & Rygel Italia, till Morningstar.
“Nedåtriskerna kvarstår dock, främst relaterade till svag ekonomisk tillväxt. Tillväxtutsikterna för euroområdet är fortfarande begränsade. Den globala tillverkningsindustrin kämpar fortfarande, och Tyskland, som är den viktigaste industriella motorn, lider av långsam export och utmaningar i energiintensiva sektorer.”
Oron för den ekonomiska tillväxten ökade efter valet av Trump, eftersom ett fullt genomförande av Trumps föreslagna politik kommer att sätta ytterligare press på den europeiska ekonomin. Enligt Dave Chappell, senior ränteportföljförvaltare på Columbia Threadneedle Investments, “bör detta få ECB att vara mer aktiv än Fed när det gäller att sänka räntorna”.
Chappell förklarade för Morningstar att om USA sätter upp fler handelshinder kan det enda sättet för Kina att upprätthålla sin export vara att ytterligare översvämma Europa med sina lågkostnadsprodukter, särskilt elfordon, vilket påverkar tillväxten i euroområdets ekonomi.
Hur mycket kommer ECB att sänka räntan i december?
ECB-mötet äger rum den 12 december och en räntesänkning ses som självklart, medan debatten om “hur mycket” fortfarande är öppen. Den Frankfurtbaserade centralbanken sänkte räntan på inlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 3,25% i oktober och upprepade nedåtriskerna för tillväxten, men uttryckte generellt en preferens för gradvisa sänkningar. ECB-tjänstemän uttryckte också en rad olika åsikter om inflationseffekterna av förnyade handelsspänningar.
Field anser att inflationssiffrorna för november inte bör ge ECB “alltför stor anledning till eftertanke”. “I nästan två år har löneökningarna släpat efter inflationen, så man kan förvänta sig att det fortfarande finns en viss upphämtningseffekt. Förutsatt att den inte stiger mycket högre är inflationen fortfarande tillräckligt nära där den behöver vara, på eller runt ECB:s mål på 2%”, sade Field.
Enligt Goldman Sachs är en sänkning med 25 punkter fortsatt sannolik i december, men “en väsentlig miss” i kommande inflationsdata kan ändå tippa balansen mot 50 punkter.
Efter att november månads snabbestimat PMI kommit in långt under förväntningarna började marknaderna prisa in en sänkning med 50 punkter i december.
“Enligt vår uppfattning kan detta drag åtföljas av en avgörande revidering av banan för minskning av balansräkningen, men det är svårt att uppskatta en specifik sannolikhet”, säger Giorgio Broggi, kvantitativ analytiker på Moneyfarm, till Morningstar den 22 november.
“Förutom att ECB har ett mandat som innebär att prisökningar, men inte tillväxt, måste hanteras, har ECB under Lagardes ledning också fått rykte om sig att vara mer reaktiv än förebyggande. Som ett resultat kan ECB komma att gå försiktigt fram, trots ekonomisk svaghet. I vilket fall som helst räknar vi med en ränta på mellan 1,5 och 1,75 procent i slutet av 2025, i linje med marknadens förväntningar.”
Manganelli på Payden & Rygel Italia räknar med en sänkning med 25 punkter i december, och ytterligare neddragningar nästa år, men hon utesluter inte större neddragningar om ekonomin försämras och handelsspänningarna ökar.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.