Samtliga storbanker förväntar sig att inflationen fortsatt kommer ligga under Riksbankens målnivå på 2%. Samma dag väntas även nästa räntebesked från Riksbanken, som förväntas sänka räntan med 50 punkter till 2,75%.
”De säsongsrensade månatliga prisförändringarna för KPIF ex energi har i stort sett planat ut i linje med inflationsmålet de senaste 6 månaderna, även om den månatliga volatiliteten är hög”, skriver SEBs chefsstrateg Olle Holmgren inför inflationssiffrorna.
Inflationen väntas stiga i oktober
KPIF-inflationen, som är det mått som Riksbanken använder där ränteeffekter är borträknade, har legat lägre än målnivån på 2% sedan i juni. Trots att oktober-siffran väntas stiga något jämfört med septemberutfallet förutspås fortsatt en inflationstakt under 2%. Handelsbanken väntar sig en KPIF på 1,5%, följt av Swedbank som tror på 1,4% och Nordea och SEB på 1,3%. Riksbankens prognos säger samtidigt 1,1%.
”Elpriserna har börjat stiga mot en normal nivå. Därmed väntas KPIF-inflationen ta fart i oktober, passera botten och påbörja en resa mot cirka 2% och konvergera med KPIFXE-inflationen 2025”, skriver Handelsbankens prognosansvarige Johan Löf.
SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren är inne på samma spår och lyfter att både el- och bensinpriserna stiger i oktober och bidrar till en något större spridning till Riksbankens prognos för KPIF, men det kan lätta i november:
”Bensinpriserna sjunker i november och den säsongsmässiga uppgången för el blir mindre än normalt enligt terminerna. Energi sänker inflationen under större delen av nästa år och KPIF ligger kvar under KPIF ex energi fram till nästa sommar.”
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson ser riskerna för bedömningen av oktoberinflationen som balanserade, och tillägger att oktoberflashen publiceras bara timmar innan Riksbankens räntebesked. Det innebär att dessa siffror inte kommer kunna användas som underlag vid Riksbankens policymöte. Enligt chefsanalytikern är det mest slående de senaste månaderna att tjänsteinflationen har bromsat in betydligt, vilket är viktigt för utsikterna och därmed också för Riksbanken.
”Varuinflationen var högre än vår syn i september, sannolikt till följd av den svaga kronan. Av samma anledning råder viss osäkerhet i närtid, men varuinflationen bör vara fortsatt begränsad så länge SEK inte är inne i en utdragen försvagningstrend. Framför allt har import- och producentpriserna för konsumtionsvaror sjunkit de senaste månaderna, vilket minskar oron för högre varuinflation”, skriver Torbjörn Isaksson.
Inflationen under målet fjärde månaden i rad i september
Inflationstakten enligt KPI var 1,6% i september 2024, medan KPIF landade på 1,1%. Lägre drivmedelspriser låg framför allt bakom den lägre inflationstakten samtidigt som livsmedelspriserna steg ovanligt mycket.
Prisuppgångarna fanns framför allt inom livsmedel och alkoholfria drycker, kläder samt el. Dessutom ökade priserna för inventarier och hushållsvaror samt för tjänster inom rekreation och kultur.
Prisökningarna motverkades av transportpriser där främst drivmedel, biluthyrning och utrikes flygresor sjönk i pris. Därtill bidrog räntekostnaderna till en lägre månadsförändring.
Hur många gånger kommer Riksbanken sänka räntan?
Efter en lång period av nollräntor, såväl som minusräntor, ställer sig många frågan hur mycket Riksbanken kommer sänka räntan framöver. Vad är det nya normala, och kommer vi någonsin gå tillbaka till minusräntor?
Enligt storbankernas prognoser är svaret tydligt: vi kommer inte gå tillbaka till nollräntor eller minusräntor på ett bra tag, men flera räntesänkning är att vänta.
Nordeas inflationsprognos för nästa år är även lägre än Riksbankens syn och de ser nedåtrisker för sin syn på en styrränta på 2,00% i mitten av 2025.
Både SEB och Swedbank tror dock att en styrränta på 2,0% nås redan i mars 2025, efter en dubbelsänkning i november följt av sänkningar med 25 punkter på varje möte i december, januari och mars. Styrräntan på 2,0% förväntas sedan ligga still till slutet av den prognostiserade perioden.
“Vi tolkar Riksbanken mjukt så till vida att de tycks benägna att få ned räntenivån snabbt, trots endast marginella revideringar av inflationsprognosen. Bakgrunden är den svaga ekonomin, med stigande arbetslöshet och fallande konsumtion, vilket motiverar räntesänkningar”, skriver Swedbanks analytiker Andreas Wallström, Jesper Hansson, Carl Nilsson och Glenn Nielsen.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
