ETF-marknaden växer rekordsnabbt i Europa och hittills i år uppgick inflödet till börshandlade fonder (ETF:er) till 160,9 miljarder EUR. En siffra som är högre än det totala inflödet på 145,4 miljarder EUR under hela 2023, såväl som hela inflödet under det tidigare rekordåret 2021 på 159,2 miljarder EUR. Inflödet under det tredje kvartalet 2024 visade även det ett nytt kvartalsrekord, efter inflöden på 63 miljarder EUR.
“Med ett kvartal kvar att redovisa kommer 2024 med all säkerhet att bli ett nytt rekordår för den europeiska ETF-industrin”, konstaterar Jose Garcia-Zarate, Associate Director för Manager Research hos Morningstar.
Det finns tre anledningar till det rekordstora intresset för börshandlade fonder, säger Vincent Denoiseux, chef för investeringsstrategi på Amundi ETF Index och Smart beta, i en intervju med Morningstar.
Den första är sekulär, och handlar om investerare som konverterar sina portföljer från enskilda aktier eller aktivt förvaltade aktiefonder till ETF:er. Den andra är strategisk tillgångsallokering, där investerare väljer ETF:er som byggstenar, både för räntebärande värdepapper och väldiversifierade aktieportföljer. Och sist, men inte minst, nämner Vincent Denoiseux den taktiska tillgångsallokeringen som driver intresset för ETF:er.
“Så vi har de tre tre trenderna som i huvudsak kompletterar varandra. Och ett annat sätt att rama in det är att ETF:er förmodligen är den mest demokratiska produkten du kan tänka dig. Samma ETF är tillgänglig för en privat investerare såväl som för den statliga förmögenhetsfonden i Europa eller en centralbank”, tillägger han.
Privatsparare får upp ögonen för ETF:er i Europa
Den stora efterfrågan bakom ETF:er i Europa har hittills kommit från kapitalförvaltare, institutioner, och ibland förmögenhetsförvaltare i viss utsträckning, medan det i USA framför allt har drivits av privatsparare. Detta håller dock på att ändras, där Vincent Denoiseux ser att allt fler privatsparare även använder, och efterfrågar, ETF:er på den europeiska marknaden.
En fördel med börshandlade fonder, som egentligen bara är ett sätt att handla en portfölj av tillgångar, är att de är färdiga produkter som går att köpa och sälja direkt på en börs.
“Det är inget mer än ett index, men det faktum att det handlas på en börs och förses med likviditet av mäklare, av auktoriserade deltagare, gör det mycket speciellt ur ett investeringsperspektiv, att verkligen snabbt ta på sig risk eller gå ur en specifik risktillgång”, förklarar Vincent Denoiseux.
Även Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening, lyfter möjligheten att handla ETF:er direkt på börsen som intressant för de mer tradingorienterade investerarna, men att man bör vara medveten om kostnaderna.
“I de fall de handlas i utländsk valuta tillkommer en betydande växlingskostnad. Är det en mer specifik marknad så kan också spreaden vara rätt hög. Dessa kostnader är sällan medräknade i jämförelserna”, säger Fredrik Nordström i en kommentar till Morningstar.
Svenska marknaden sticker ut
Den svenska marknaden sticker dock ut: här tycks intresset för ETF:er vara lågt från både institutionella investerare såväl som privatsparare. Enligt Vincent Denoiseux använder svenska institutionella investerare snarare derivat än ETF:er. En tydlig skillnad även mot den finska marknaden där ETF:er är mer utbrett.
Om man kollar på de svenskregistrerade ETF:erna så finns det endast 15, en blygsam siffra jämfört med de 814 svenskregistrerade fonderna. Men den som är intresserad av ETF:er kan visserligen välja bland flertalet utländska alternativ på flera av de vanligaste sparplattformarna.
Det låga utbudet kan ändock ses som ett tecken på ett bristande intresse för ETF:er i Sverige. Ett bristande intresse från både fondbolag att starta ETF:er, men även från investerare att köpa ETF:er. I de svenskregistrerade ETF:erna ligger för tillfället cirka 96 miljarder, att jämföra med de cirka 7 800 miljarder som förvaltas i traditionella fonder. Det innebär att endast 1,2% av kapitalet i Sverige är placerade i ETF:er, vilket går att jämföra med 16,0% i Europa och 32,6% i USA.
ETF:er konkurrerar med billiga indexfonder
En förklaring bakom det låga intresset för ETF:er på den svenska marknaden kan vara att vår distribution av fonder redan är så pass bra, säger Fredrik Nordström.
“Vi har en väldigt välutbyggd fonddistribution där det är väldigt enkelt att spara i fonder generellt sett. ETF:er fyller en viktigare funktion i marknader där distributionen är sämre.”
Han tillägger att svenska sparare redan har tillgång till lågprisfonder i form av index och billiga aktiva fonder, medan dyrare rådgivningskanaler dominerar i andra länder där det inte heller finns fondplattformar och nätbanker i lika stor utsträckning “där fonder med låga avgifter erbjuds.”
Att svenska sparare framför allt har tillgång till utländska ETF:er, vilket innebär en tillkommande valutaväxlingsavgift, blir självfallet problematiskt för privatsparare som blir alltmer kostnadsmedvetna. Att lista ETF:er i kronor på den svenska marknaden är inte nödvändigtvis den unika drivkraften, och framför allt inte för institutionella investerare, menar dock Vincent Denoiseux, som även tillägger att det kan bli problematiskt för likviditeten.
“När man multiplicerar antalet börser är det ibland inte nödvändigtvis bra för likviditeten. Och det är mycket viktigt för en ETF”, säger han.
En intressant trend enligt Fredrik Nordström är dock på produktionssidan, som skulle kunna vara en drivkraft även i Sverige.
“En ETF använder en annan ‘back office’ lösning för betalning och andelshantering och det kan finnas fördelar i länder som har en ineffektiv fondadministration. Kanske är detta även en drivkraft i Sverige”, resonerar han.
ETF-trenden i USA inte vägvisande för Sverige, eller Europa
Att ETF:er är så pass populära i USA, och fortsätter att plocka marknadsandelar kvartal efter kvartal, innebär inte att samma utveckling automatiskt kommer ske på andra marknader. Trots att USA ofta ses som en indikation för vad som komma skall.
En stor del av flödet till ETF:er drivs nämligen av skattefördelar, vilket innebär en annan kraft bakom efterfrågan. Börshandlade produkter utanför USA:s gränser måste å andra sidan bidra med något annat för att locka kapital. Lägre priser kan vara en faktor, och intradagshandel en annan. Men exakt hur attraktiva dessa parametrar är beror på, både på investeraren och vilken marknad man befinner sig på.
“Intradagslikviditeten, som vi hänvisade till tidigare, är den så användbar för en investerare som kommer att hålla fonden i fem år? Ärligt talat är det väldigt marginellt skulle jag säga”, resonerar Vincent Denoiseux och fortsätter:
“Och det är förmodligen en anledning till att institutionella investerare fortfarande är mycket nöjda med sina indexfonder eller mandat eftersom de är långsiktiga investerare så är den marginella fördelen med intradagslikviditet inte så relevant för dem.”
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
