Efter att Europeiska centralbanken sänkte räntan på inlåningsfaciliteten med 25 punkter torsdagen den 17 oktober prisar marknaderna nu in ytterligare en sänkning vid nästa möte i december. Ekonomer väger nu samman inflationsutvecklingen, svagare tillväxt i länder som Tyskland och effekterna på räntemarknaderna.
Vid den månatliga presskonferensen gav Christine Lagarde ingen vägledning om den framtida räntebanan utan lade istället tonvikten på fallande inflation och svag ekonomisk data. Förväntningarna efter mötet gick isär bland marknadskommentatorerna. För vissa är vägen framåt tydlig: räntorna måste sänkas snabbt vid två på varandra följande möten. För andra var ECB:s guidning helt oförändrad och ”en databeroende och möte-för-möte-strategi” kommer att fortsätta, vilket innebär att en följd av räntesänkningar inte är ett avslutat kapitel.
Enligt Seema Shah, global chefsstrateg på Principal Asset Management: ”Det har blivit alltmer uppenbart att ECB:s gradvisa penningpolitiska lättnader är otillräckliga och att det är nödvändigt med flera räntesänkningar i rad.”
Shah tror att inflationstrycket kan fortsätta att stressa centralbanken, men ”det oroväckande läget i euroområdets ekonomi tyder på att vägen framåt är ganska tydlig”.
Ulrike Kastens, europeisk ekonom på DWS, räknar med ytterligare betydande räntesänkningar under de kommande månaderna, ”särskilt som debatten om ekonomins svaghet tar fart fram till nästa ECB-möte i december”.
ECB håller sig till samma manus, enligt Henry Cook, senior europeisk ekonom på MUFG, och det databeroende tillvägagångssättet fortsätter. Framöver tror han att decembermötet ”ser ut som en möjlig tidpunkt för ett skifte bort från den nuvarande flexibla hållningen och mot ett fastare åtagande om framtida lättnader”.
Disinflation i euroområdet? Var beredd på stagflation
Marknaderna prissätter en terminalränta eller ”neutral” ränta på 2% tidigare än väntat på grund av den nuvarande disinflationen och de ökande riskerna för den ekonomiska tillväxten. Recession är inte basscenariot än så länge, men investerare bör vara beredda på olika scenarier, menar experter.
”Idén att ekonomisk inbromsning är lika med lägre inflation har visat sig otillräcklig i det förflutna, vilket lett till att centralbankerna missbedömt inflationen som övergående. Även om ECB säger sig vara databeroende verkar man fokusera på de data som passar in i den traditionella modellen och bortser från risken för stagflation - en blandning av stagnation och inflation”, säger Pablo Duarte, senior forskningsanalytiker vid Flossbach von Storch Research Institute, till Morningstar.
Han menar att penningmängden fortsätter att öka utan motsvarande realekonomisk tillväxt.
”Mer pengar som jagar färre tillgångar leder vanligtvis till högre priser, medan lägre räntor uppmuntrar kredittillväxt”, säger han och tillägger att ’det är tydligt att även om ECB bedriver en deflationistisk hållning kvarstår betydande inflationsrisker’.
Är inflationsförväntningarna för låga?
ECB-chefen Lagarde betonade att ”disinflationsprocessen är på rätt spår”. Ekonomer har dock inte en enhällig syn på vart inflationen i euroområdet är på väg, efter att den sjönk till 1,7% i september, ned från 2,2% i augusti 2024.
John Butler, makroekonom på Wellington Management, tycker att inflationsförväntningarna är för låga: ”Marknadens prognoser för den långsiktiga inflationen ligger kvar runt 2% i de flesta länder. Jag anser att detta är för lågt. Med tiden kommer marknaden att behöva justera upp sina förväntningar, vilket lämnar mer utrymme för osäkerhet. Effekten blir högre inflation på medellång sikt, men också mer uttalade cykliska svängningar.”
Enligt Peter Vanden Houte, chefekonom på ING, kan högre energipriser till följd av konflikten i Mellanöstern pressa upp inflationen, men han tror inte att detta kommer att ha någon bestående effekt.
”Vi har faktiskt sänkt vår inflationsprognos för 2025 till 2%”, sade han den 10 oktober. Vanden Houte är mycket mer orolig för den ekonomiska tillväxten: ”Vi tror nu att tillväxten kommer att stanna av under fjärde kvartalet och att en blygsam återhämtning väntas först från och med andra kvartalet nästa år.”
ING nedgraderade BNP-tillväxten för 2025 till 0,6%, samma som deras tillväxtprognos för 2024, under ECB:s officiella prognoser.
Vad blir effekten av Tysklands recession?
Den faktiska räntenivån anses fortfarande vara restriktiv av ekonomer, vilket lämnar utrymme för framtida beslut enligt dataflöden.
”Eventuella uppsidechocker på inflationen kan potentiellt hanteras genom en långsammare takt i räntesänkningarna framöver, samtidigt som räntesänkningen ger ytterligare skydd mot nedsiderisker”, säger Konstantin Veit, portföljförvaltare på PIMCO.
Finansmarknaderna betraktade sänkningen i oktober som en övergång från gradvisa till sekventiella räntesänkningar, men Tomasz Wieladek, chefekonom för Europa på T. Rowe Prices, menar att detta är ”försäkrings”-sänkningar. Tysklands svaga ekonomi är ett orosmoment, säger han.
”Men detta är sannolikt resultatet av strukturella motvindar relaterade till en stor förlust av konkurrenskraft efter energichocken 2022, stark konkurrens från Kina och en åldrande befolkning.
”Penningpolitiken kan inte påverka någon av dessa faktorer och beslutsfattarna är medvetna om detta. När Tyskland tas bort ur statistiken är resten av euroområdet fortsatt mycket motståndskraftigt, inte bara i tillväxttermer utan även på arbetsmarknaden.”
Vad kan man förvänta sig av räntemarknaderna?
Patrick Barbe, chef för European Investment Grade Fixed Income på Neuberger Berman, anser att obligationsmarknaden inte speglar de utmaningar som den tyska ekonomin står inför.
”ECB:s styrräntor driver avkastningsnivån på korta till medellånga obligationer, vilket pressar tyska räntor högre än vad de borde vara enligt deras fundamenta”, sade han den 16 oktober.
”Vi tror att när [ECB] började sänka sin styrränta i juni förra året så tog man redan hänsyn till den tyska frågan. Och vi tror att de kommande räntesänkningarna mot en neutral penningpolitisk hållning är motiverade av att industrin i det största landet i euroområdet inte återhämtar sig.”
Michael Krautzberger, global CIO fixed income på AllianzGI, säger: ”Sänkningarna kommer sannolikt att förstärka den trend med brantare avkastningskurva som vi ser på statsobligationsmarknaderna”.
Marknaderna tar också hänsyn till divergensen mellan euroområdets och USA:s ekonomi. Den italienska investmentbanken Intermonte skrev i en kommentar efter ECB-mötet att detta kan försvaga euron mot dollarn och stärka räntorna på 10-åriga amerikanska statsobligationer.
När det gäller investment grade-obligationer påpekar Celia Soares, kundportföljförvaltare på Janus Henderson, att det senaste kvartalet har varit det bättre på 12 år när det gäller totalavkastningen på euro investment grade, bortsett från det fjärde kvartalet 2023 och det covid-relaterade rallyt under det andra kvartalet 2020. ”Vissa sektorer kan gynnas mer än andra av sjunkande räntor, till exempel fastigheter och allmännyttiga företag”, sade hon i en kommentar den 17 oktober.
.jpg)
