Europeiska centralbanken sänkte räntan på den centrala inlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 3,25% på torsdagen, och noterade framsteg i disinflationen och dämpad ekonomisk data.
Det är den andra sänkningen i rad efter september. Den redan höga sannolikheten för denna senaste räntesänkning steg ännu mer på torsdagsmorgonen, efter att den slutliga inflationssiffran för euroområdet kom in lägre än väntat.
Uppgifterna visade att inflationen i september uppgick till 1,7%, ned från 2,2% i augusti, och marginellt under Eurostats egen flash-estimat på 1,8%. Kärninflationen, där volatila energi- och livsmedelskostnader exkluderas, var marginellt ned till 2,7% från 2,8% i augusti. ”Den inkommande inflationsinformationen visar att disinflationsprocessen är på god väg”, konstaterade ECB i sitt uttalande.
ECB ändrade dock sitt språk om den framtida inflationen och antydde att inflationen, efter en ökning under återstoden av året, kan komma att sjunka till ECB:s mål på 2% tidigare än vad som förutsågs i september. Istället för att prognostisera att detta kommer att ske ”under andra halvåret nästa år” innehöll torsdagens uttalande formuleringen ”under loppet av nästa år”.
Michael Field, marknadsstrateg på Morningstar, kommenterade att ”i detta skede verkar risken för att ekonomin ska överhettas på grund av ytterligare räntesänkningar vara låg”.
”Naturligtvis vill ECB gå försiktigt fram och låta räntorna hitta rätt nivå, men färdriktningen härifrån är tydlig. När ekonomer förväntar sig att ECB:s räntor ska sjunka till 2,5% under de kommande 12 månaderna bör vi också räkna med det. ”
Detta är ECB:s tredje räntesänkning från toppen på 4%, efter åtgärder i juni och igen vid det senaste mötet i september. Det är den första sänkningen utanför ett möte med ECB:s experter.
Förändringar av ECB:s styrräntor
Från och med den 23 oktober kommer de tre ECB-styrräntorna att ligga på:
• Huvudsaklig refinansieringsränta: 3,40%, ned med 0,25 procentenheter från 3,65%.
• Räntan på utlåningsfaciliteten: 3,65%, ned med 0,25 procentenheter från 3,90%.
• Ränta på inlåningsfaciliteten: 3,25%, ned från 3,50%.
För närvarande är den viktigaste räntan räntan på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta bankerna får för att sätta in pengar hos centralbanken över natten. Det är också den viktigaste räntan för sparare eftersom den har en direkt inverkan på spar- eller checkkonton som ger ränta.
Marknadsreaktioner på ECB:s räntesänkning
Medan europeiska aktier i stort sett var oförändrade vände euron nedåt mot dollarn efter beskedet.
En ytterligare räntesänkning i december anses också vara så gott som kassaskåpssäker bland 90% av de ekonomer som Reuters tillfrågade den 8 oktober, och penningmarknaderna prissätter sänkningar på 25 punkter för december.
I september hade endast 12% av de ekonomer som Reuters tillfrågade förutspått en sänkning i oktober, men de flesta ändrade sina åsikter till att förutspå sänkningar i både oktober och december efter inflationsdata i september och duvaktiga kommentarer från ECB-rådets medlemmar, inklusive ECB: s ordförande Christine Lagarde.
Varför ökar ECB takten i räntesänkningarna?
”ECB-tjänstemän erkände till stor del att nedåtriskerna för tillväxten började materialiseras, särskilt efter flash PMI-missen den 23 september”, sade Goldman Sachs i en anteckning före mötet. ”Lagarde och direktionsledamoten Schnabel konstaterade att ekonomins återhämtning 'står inför motvind' som 'inte kan ignoreras'.”
Michael Krautzberger, global CIO Fixed Income på AllianzGI, tycker att ”den ökade takten i räntesänkningarna är motiverad eftersom kombinationen av en eurotillväxt under trend och en inflation vid målet talar för en mycket mindre restriktiv penningpolitik än vad som är fallet för närvarande”.
”Det finns vissa förhoppningar om att den senaste tidens kinesiska policystöd kommer att hjälpa handelskänsliga marknader som Tyskland, men vi tvivlar på att detta kommer att vara tillräckligt för att kompensera för den svaga inhemska efterfrågebilden i regionen. Det finns också en risk för att handelskonflikter kan återkomma på den politiska agendan efter USA-valet i november - inte bara mellan USA och Kina utan även med EU - vilket skulle innebära ytterligare nedåtrisker för tillväxten”, skrev han i en kommentar den 15 oktober.
Alla blickar riktas mot ECB:s decemberprognoser
Inga nya prognoser för inflation eller tillväxt planerades för detta möte. I sina senaste inflationsutsikter förra månaden prognostiserade banken att den totala inflationen skulle uppgå till i genomsnitt 2,5% 2024, 2,2% 2025 och 1,9% 2026, i likhet med prognoserna i juni. Prognoserna för kärninflationen reviderades upp något från i juni, men ECB:s personal fortsatte att förvänta sig en snabb nedgång i kärninflationen från 2,9% i år till 2,3% 2025 och 2,0% 2026.
Vad gäller ekonomin räknade ECB senast med en tillväxt på 0,8% 2024, som sedan stiger till 1,3% 2025 och 1,5% 2026. Detta var en liten nedrevidering jämfört med juniprognoserna på 0,9%, 1,4% och 1,6%, främst på grund av ett svagare bidrag från inhemsk efterfrågan under de närmaste kvartalen.
Nya makroekonomiska prognoser kommer att publiceras i december.
Hur långt kommer räntorna i euroområdet att sjunka?
Marknaderna prissätter sänkningar på 25 punkter för december, men den framtida vägen är mer osäker.
Enligt Tomasz Wieladek, chefekonom för Europa på T. Rowe Price, kommer ECB sannolikt att sänka vid de kommande mötena, men han tillade att ”svansarna runt ECB:s penningpolitiska utfall är särskilt stora för närvarande och beror på utvecklingen i Kina och USA”.
Obligationsmarknaderna räknar redan med en räntesänkning vid varje ECB-möte fram till april 2025. ”Marknaden förväntar sig att inlåningsfaciliteten ska 'landa' på 2% under sommaren 2025”, sade Kevin Thozet, medlem av Carmignacs investeringskommitté före mötet. ”En sådan förväntan verkar rimlig med tanke på den nuvarande miljön. Men vad som händer härnäst är som alltid öppet för debatt.”
.jpg)
