För investerare som letar efter en stadig ström av intäkter kan aktier som betalar utdelning vara ett attraktivt alternativ. Men man måste inte vara på jakt efter en utdelningsportfölj för att intressera sig för aktier som ger en hög relativ utdelning, de kan också vara ett tecken på ett stabilt bolag för en långsiktig portfölj. Men det finns vissa risker att vara uppmärksam på.
Sveriges högst utdelande aktier
- Corem Property Group CORE D
- Nordea Bank NDA SE
- Sagax SAGA D
- Swedbank SWED A
- Cibus Nordic Real Estate CIBUS
- Investment Öresund ORES
- Svenska Handelsbanken SHB A
- Telia Company TELIA
- Tele2 TEL2 B
- Skandinaviska Enskilda Banken SEB A
För investerare som äger aktier som ger utdelning innebär det att de får avkastning även i tider av börsnedgång, vilket kan vara välkommet under stormiga tider. Det innebär att utdelningen kan hjälpa till att kompensera för förluster som orsakas av fallande aktiekurser, och på lång sikt kan utdelningsinkomsterna ge en betydande boost till avkastningen i portföljen.
Med detta sagt kan ett tufft marknadsklimat i längden leda till att bolag inom vissa branscher/sektorer tvingas se över sin utdelningspolicy på sikt. Det innebär att en jakt på den högsta utdelningen i relation till aktiens kurs, kallat direktavkastning, inte alltid behöver vara den bästa strategin när man utvärderar potentiellt nya innehav till portföljen.
Här nedan listas de aktier på Stockholmsbörsen, utifrån Morningstar Sweden, ett index med cirka 200 aktier som representerar de topp 97% av aktierna i Sverige sett till storlek, som har den högsta förväntade direktavkastningen för tillfället.
Aktien som lyckas kamma hem förstaplatsen med den högsta förväntade direktavkastningen just nu fastighetsbolaget Corem Property Group med sin D-aktie. För tillfället har aktien en framtida direktavkastning på 9,0%, men då det är en D-aktie finns det en del extra risker som investerare måste vara medvetna om. Detta gäller även för Sagax D-aktie som kommer på en tredjeplats i listan.
Skillnaden mellan en D-aktie och en stamaktie, det vill säga en A- eller B-aktie, är förutom att rösträtten är en tiondels röst, att utdelningen har ett förutbestämt tak. D-aktien har alltså mer karaktären av en ränteplacering utan säkerhet än en aktie. Med färre rättigheter som innehavare av D-aktier bör man således förvänta sig en högre direktavkastning, men det gäller att läsa på ordentligt för att förstå villkoren för den specifika D-aktien man är intresserad av innan man trycker på köpknappen.
I listan noteras även våra fyra storbanker: Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB. Samtliga har släppt sina bokslut för helåret 2024 och för alla utdelningsintresserade aktieägare var det goda nyheter. Totalt höjdes utdelningarna från de fyra bankerna till 155 miljarder, från 102 miljarder året innan.
Andra högutdelare är kommunkationstjänstbolagen Telia och Tele2, som för närvarande har en framåtblickande direktavkastning på strax under 6%.
Är en hög direktavkastning alltid positiv?
Direktavkastningen beräknas som: utdelningen per aktie dividerad med aktuell aktiekurs. Framåtblickande direktavkastning, som illustreras i tabellen ovan, är en uppskattad årlig direktavkastning som beräknas genom att ta den senaste ordinarie utdelningen för en aktie, applicera den på den ordinarie utdelningen för ett år och dividera den med aktuell kurs.
I teorin kan en hög direktavkastning ses som något som alltid måste vara positivt, då får investeraren en så hög utdelning som möjligt i relation till priset som betalats per aktie. Men det hela är inte så enkelt. Aktiekursen förändras konstant, och kan därmed förändra direktavkastningen radikalt vid händelser som påverkar aktiekursen markant.
För att avgöra om en direktavkastning är ”bra” behöver man dels jämföra bolagets direktavkastning med historiska utfall, dels med andra bolag i samma bransch. Om en aktie har en väldigt hög direktavkastning kan det vara bra att fråga sig vad detta beror på.
Beror den höga direktavkastningen på att aktien har fallit mycket i värde? En nedtryckt aktiekurs kan vittna om att bolaget har problem och det kan i värsta fall få bolaget att ställa in den planerade utdelningen. Försök att jämföra prisnedgången i relation till andra i samma bransch och läs på och försök skapa en uppfattning för hur bolaget kan komma att klara av en lågkonjunktur.
I samband med detta är det bra att fundera på om utdelningen kan komma att påverkas framöver, i takt med att ekonomin försämras. Fundera på om den höga direktavkastningen kommer att hålla i sig eller om det finns risk för att den sänks. Det betraktas ofta som ett svaghetstecken när den ordinarie utdelningen sänks.
Håll koll på utdelningsandelen
För att få ett hum om ett bolag kan tänkas behöva sänka eller höja framtida utdelning kan utdelningsandelen vara ett nyckeltal att kika närmare på. Detta tal varierar hos bolag, men tenderar att ligga mellan 30% och 70% av årsvinsten. Det händer att bolag har en utdelningsandel på över 100%. Har bolaget gjort en sämre vinst det gångna året, men ändå har gott om pengar i kassan, så kan bolaget välja att dela ut mer än vinsten för att slippa sänka utdelningen från föregående år.
En låg utdelningsandel kan indikera att utdelningen kan komma att höjas på sikt, medan en alltför hög utdelningsandel i stället kan indikera att utdelningsnivån inte är hållbar på lång sikt.
Högst utdelande aktier senaste 5 åren
Med detta sagt kan det således vara rimligt att kika närmare på aktier som har en lite längre historik av hög direktavkastning. Noterbart är att hälften av bolagen i ovanstående lista inte har haft en konsekvent aktieutdelning de senaste fem åren, vilket gör att den kolumnen står tom i många fall. Här nedan listas därmed de tio aktier som har haft den högsta genomsnittliga direktavkastningen senaste fem åren.
Fastighetsutvecklaren Sagax hamnar på en förstaplats på denna lista med sin D-aktie, och finns även med i tabellen ovan. Även Cibus Nordic Real Estate, Investment Öresund, Tele2 och Telia finns med i båda listorna.
Se upp med beskattningen på utländska utdelningar
För investerare i utdelningsaktier är det centralt när man får ta del av utdelningen. I Sverige är det vanligast att utdelningen sker i samband med att företagen håller sina årsstämmor. Därför kommer de flesta utdelningar på Stockholmsbörsen på våren, där april/maj utgör högsäsongen. Men det finns bolag som gör aktieutdelning på andra tillfällen på året, och även flera gånger.
Det gäller dock att ha koll på aktiens hemvist enligt gällande skatteavtal. En aktie kan nämligen handlas i flera länder, men bolaget som ger ut aktien har ett land där skatten på utdelningen bestäms.
I vilket land bolaget har det gällande skatteavtalet har betydelse när den skatt som ska betala ska bestämmas, det vill säga om investeraren kan få avräkning eller nedsättning av den inhemska skatten för den utländska skatt som betalats. Ett exempel är Nordea, som numera har sitt säte i Helsingfors, men vars aktie går att handla på den svenska, danska och finska aktiemarknaden. Men skatten på utdelningen baseras på att aktien är finsk.
Se därför till att kolla upp vilken kontoform som är den mest fördelaktiga att äga utländska aktier på, och undersök vilka skatteavtal som finns mellan de olika länderna.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
