Europeiska centralbanken kommer vid sitt penningpolitiska möte den 17 oktober sannolikt att sänka styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter till 3,25%. Detta budskap har tydligt framförts av flera rådsmedlemmar de senaste dagarna och veckorna, däribland ECB-chefen Christine Lagarde och den franske centralbankschefen François Villeroy de Galhau.
”Den senaste utvecklingen stärker vårt förtroende för att inflationen kommer att återgå till målnivån i rätt tid”, sade Lagarde vid en utfrågning i EU-parlamentet den 30 september. ”Vi kommer att ta hänsyn till detta vid vårt nästa penningpolitiska möte i oktober.”
ECB:s mål för den årliga inflationstakten är 2%, och i september föll den preliminära inflationstakten under den nivån till 1,8%.
Villeroy de Galhau sade till den italienska tidningen La Repubblica att ECB troligen kommer att sänka räntan i oktober.
Sannolikt räntesänkningar i oktober och december
”Med 90% av ekonomerna som förutspår en sänkning med 25 punkter av Europeiska centralbankens inlåningsräntor nästa vecka verkar detta beslut så gott som fastställt. Detta blir den tredje sänkningen med 25 punkter sedan juni, den långsamma, metodiska nedgång i räntorna som ECB hade hoppats på att uppnå”, säger Michael Field, europeisk marknadsstrateg på Morningstar.
En ytterligare räntesänkning i december anses också vara avklarad bland experter, och penningmarknaderna prisar för närvarande in sänkningar med 25 punkter för oktober och december.
”Inflationen i Europa föll till 1,8% i september, den lägsta nivån på över tre år, och under centralbankens mål på 2%. Även om kärninflationen fortfarande är högre än så, har inflationsbanan varit tydligt nedåtgående, vilket är ett positivt tecken. Arbetslösheten i Europa är rekordlåg, men hög i ett internationellt perspektiv med nästan 6%”, tillägger Field.
Inflationen i euroområdet kan stiga igen under Q4
”Som med alla penningpolitiska lättnader finns det risker, men i det här skedet verkar risken för att ekonomin ska överhettas på grund av ytterligare räntesänkningar vara låg. ECB vill förstås gå försiktigt fram och låta räntorna hitta rätt nivå, men färdriktningen härifrån är tydlig”, säger Field. Ekonomer räknar med att ECB:s räntor sjunker till 2,5% under de kommande 12 månaderna.
De senaste kommentarerna från centralbankscheferna är en intressant kontrast till septembermötet, då Lagarde fortfarande antydde att de data som finns tillgängliga före december förmodligen inte skulle vara tillräckliga för att motivera en ränteändring, påpekar Konstantin Veit, portföljförvaltare på Pimco, i en intervju med Morningstar den 8 oktober. Den preliminära inflationen i september på 1,8% var i linje med marknadens förväntningar och inte långt från ECB:s egna prognoser.
Dessutom väntas inflationen stiga igen under fjärde kvartalet då tidigare kraftiga nedgångar i energipriserna faller ur årstakten, och tjänsteinflationen ligger kvar på en hög nivå på 4%. Ekonomiska data för euroområdet har på senare tid varit en besvikelse.
”Jag tror att ECB vill sänka styrräntan till 3% så snabbt som möjligt ur ett riskhanteringsperspektiv, och den nivån är fortfarande restriktiv”, säger Veit.
Kan ECB lämna räntorna oförändrade i oktober?
Carsten Brzeski på ING pekar också på ECB:s formulering vid septembermötet, där en preferens för en nästa räntesänkning i december verkade tydlig. Även om Brzeski också förväntar sig en räntesänkning den 17 oktober utesluter han inte helt en överraskning. Trots allt har inga ”hårda” ekonomiska data publicerats sedan det senaste mötet.
”Vi är mycket mindre säkra än finansmarknaderna på att ECB faktiskt kommer att sänka räntan nästa vecka. Huvudfrågan för ECB blir hur man tolkar distinktionen mellan databeroende och datapunktsberoende. Om all data den senaste tiden betraktas som en enda stor datapunkt finns det ingen anledning att sänka vid oktobermötet. Om det ses som en stor serie disinflationistiska data så är det så", skrev Brzeski i ett blogginlägg den 6 oktober.
”Om ECB beslutar sig för att sänka räntan nästa vecka skulle det i vilket fall som helst innebära en viktig förändring i dess egen reaktionsfunktion.”
Hur lågt kommer ECB att sänka räntan?
Deutsche Banks ekonomer har också justerat sina förväntningar och räknar nu med snabbare räntesänkningar än vad de gjorde i somras. ”I stället för att styrräntorna återgår till neutral nivå (2,00-2,50%) i slutet av 2025 räknar vi nu med att neutral nivå nås sex månader tidigare, i mitten av 2025”, skrev de i en analys med titeln ’Ingen anledning att vänta’ den 1 oktober. Detta skulle innebära en ytterligare räntesänkning med 0,25 procentenheter vid vart och ett av de fyra mötena under första halvåret 2025.
Bastian Freitag, Head of Fixed Income Germany på Rothschild & Co, förväntar sig också snabba räntesänkningar. ”Nedgången i den totala inflationen beror inte bara på fallande energipriser, utan också på en inbromsning i kärninflationen”, säger Freitag. ”För 2025 räknar vi nu med snabbare räntesänkningar, möjligen vid varje ECB-möte, tills den neutrala räntenivån (2,0-2,5%) nås.”
ECB inledde sin räntesänkningscykel i juni men gjorde en paus i juli. Vid det senaste mötet i september sänkte rådet sedan räntan på inlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 3,5%. Sedan den 18 september har ECB:s tre viktigaste styrräntor varit följande:
- Räntan på inlåningsfaciliteten: 3,50%, ned från 3,75%.
- Räntan på den huvudsakliga refinansieringen: 3,65 procent, ned från 4,25 procent
- Räntan på utlåningsfaciliteten: 3,9%, ned från 4,50%.
Andra stora europeiska centralbanker har också inlett cykler av räntesänkningar - framför allt den schweiziska centralbanken, som var den första av de stora centralbankerna i väst att skynda på med en räntesänkning i mars. Ytterligare räntesänkningar följde i juni och september.
Hur kommer räntesänkningar att påverka marknaderna?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket pressar upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, och i synnerhet de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.
Samtidigt kommer sparräntorna på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. De räntor som spararna får beror främst på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta som bankerna får för att sätta in pengar hos ECB över natten.
Låntagarna kommer däremot att gynnas av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.