Svenskar tenderar att favorisera aktiefonder i sina fondportföljer, och hela 63% av förmögenheten i svenska fonder är placerade i aktiefonder. Det går att jämföra med 16% som ligger placerat i räntefonder. Det är anmärkningsvärt även i ett globalt perspektiv. Européer har i stället 30% av kapitalet i räntefonder, medan de tar upp 26% av den globala marknaden.
Det senaste åren har dock intresset för räntefonder tagit fart. De senaste tre åren har nettoinsättningar till räntefonder överstigit nettoinsättningarna till aktiefonder, med 196 miljarder mot 156 miljarder. Sett till det senaste året står företagsobligationsfonder för nästan hälften av inflödet till kategorin, och avkastningen kan vara en del av svaret. I genomsnitt har företagsobligationsfonder stigit 9,0% senaste året, att jämföra med den genomsnittliga avkastningen de senaste 5 åren som ligger på 1,6%.
"Året har varit mycket starkt för företagsobligationer. I takt med att räntorna har fallit och förväntningarna på räntesänkningar ökat har företagsobligationer gått bra", säger Johan Moeschlin, förvaltare av AMF:s räntefonder till Morningstar. AMF Företagsobligationsfond är en av endast två svenska företagsobligationsfonder som har tilldelats guld i Morningstar Medalist Rating.
Varför är efterfrågan på företagsobligationer så stor?
Erik Gunnarsson, förvaltare av Handelsbanken Företagsobligation Investment Grade, som belönats med en bronsmedalj, håller med om att läget överlag är gott på den svenska företagsobligationsmarknaden, men att det vid vissa tidpunkter av geopolitisk oro lett till spreadvolatilitet.
"Den så kallade kreditspreaden som representerar skillnaden i ränta mellan en företagsobligation och t. ex. en statsobligation eller en swapränta har utvecklats stabilt sidledes under året. Visst har det varit viss spreadvolatilitet vid tidpunkter av framför allt ökad geopolitiska spänningar kopplade till Mellanöstern, men överlag har riskaptiten varit god till mycket god."
Det är särskilt tydligt när nyemissioner blir övertecknade, och i vissa fall flera gånger om, förklarar förvaltaren i en kommentar till Morningstar. Johan Moeschlin förklarar att en positiv konsekvens av de lägre kreditspreadarna är att det har blivit lättare och billigare för företag att finansiera sig genom att emittera nya obligationer.
"Under den senaste tiden har det också börjat synas vissa tecken på att svenska företags upplåning via obligationsmarknaden faktiskt ökar något. Det gäller upplåning i svenska kronor. Det här är en indikation på att investerare har blivit mer villiga att ta risk och placera pengar i företagsobligationer igen, efter en period av mer försiktighet", säger Johan Moeschlin.
"Om förra året präglades av fokus på våra Nordiska fastighetsbolag och dessa bolags refinansieringsrisker samtidigt som flera av fastighetsbolagen fick se sina kreditbetyg sänkas eller erhålla negativa utsikter, så kan vi i år konstatera att de allra flesta fastighetsbolagen klarade av anpassa kostymen till dyrare finansieringsvillkor och i år har kreditspreadarna för dessa bolag fallit tillbaka relativt kraftigt vilket faktiskt gjort att många av fastighetsbolagen idag kunnat finansiera sig på kapitalmarknaden på för bolagen rimliga spreadnivåer", skildrar Erik Gunnarsson.
Den goda efterfrågan på företagsobligationer har dock inte bara att göra med stabilare balansräkningar i fastighetsbolagen med flera, menar Erik Gunnarsson. Enligt förvaltaren har det har även accentuerats av positiva nettoinflöden till Företagsobligationsfonder "där sparare har kunnat erhålla en mycket attraktiv förväntad avkastning jämfört med perioden med nollränta som vi nu tack och lov lämnat bakom oss."
Konkursrekord påverkar inte företagsobligationsmarknaden
Trots att 2024 har beskrivits som "ett av de tuffaste åren för svenska företag", med rekordmånga konkurser tycks inte företagsobligationsmarknaden ha påverkats nämnvärt. En trolig förklaring bakom detta är att det framför allt är företag med hög kreditvärdighet som emitterar obligationer, säger Johan Moeschlin.
"Sådana företag löper mindre risk att gå i konkurs", förklarar förvaltaren, men flaggar för att om antalet konkurser fortsätter ligga på höga nivåer under en längre tid finns det en risk att även mer kreditvärdiga företag kan komma att påverkas negativt framöver.
"I nuläget bedömer dock marknaden att kreditrisken är relativt låg."
Vi har dock sett ett antal ett antal företagsobligationer i marknaden som de facto har gått i teknisk default eller konkurs, och Erik Gunnarsson nämner Viaplay (VPLAY A), SBB (SBB B) och Intrum (INTRUM) som behövt eller fortfarande behöver omstrukturera kapitalstrukturen för att undvika konkurs.
"Några mindre emittenter har gjort nyemissioner och omförhandlat obligationsvillkoren, som Bonava (BONAV A) och ett fåtal konkurser som drabbat obligationsinnehavarna har även ägt rum i t.ex. Fastator (FASTAT)", säger Erik Gunnarsson som däremot bedömer att ”toppen” på krisande företagsobligationer i kölvattnet av stigande räntor och stigande kreditspreadar, som nu båda fallit tillbaka, är passerad.
Hur påverkas företagsobligationer av Riksbankens räntesänkningar?
Utöver rekordmånga konkurser har 2024 präglats av flera räntesänkningar från Riksbanken. Med tre sänkningar i ryggen ligger nu styrräntan på 3,25%, och fler sänkningar är att vänta framöver. Det är positivt för företagsobligationsmarknaden menar förvaltarna.
"Lägre marknadsräntor innebär att det blir billigare för företag att låna genom att ge ut obligationer. Dessutom tenderar investerare att söka sig till mer riskfyllda tillgångar som företagsobligationer när ränteläget är lågt, vilket pressar ned riskpremierna. Det talar för god utveckling för företagsobligationsfonder den närmaste tiden", säger Johan Moeschlin.
Redan nu, efter Riksbankens första tre sänkningar, går det att se starkare finansiella nyckeltal och bättre kreditratingar i Sverige, konstaterar Erik Gunnarsson. Handelsbanken Asset Management tror på en mjuklandning i USA och att Sverige dessutom kommer komma ut tidigare och något starkare än exempelvis Eurozonen.
"Detta tack vare att Riksbankens räntesänkningar var tidiga och realiseras snabbare i vår ekonomi på grund av den höga andelen rörliga lån både i hushållens och bolagens skuldsättning", säger Erik Gunnarsson som samtidigt flaggar för att stora länder som Tyskland helst inte ska kastas in i någon längre strukturell kris då det kommer få efterdyningar även i Sverige.
Fonder bäst för exponering mot företagsobligationer
Att som privatperson få exponering mot företagsobligationer är väldigt svårt, om man inte investerar i en företagsobligationsfond. Erik Gunnarsson förklarar att den minsta handelsposten per företagsobligation ofta är 1 eller 2 miljoner kronor och för att skapa en rimligt diversifierad portfölj med företagsobligationer krävs det ett kapital på minst 50-100 miljoner kronor. Samtidigt tillägger han att utbudet av företagsobligationsfonder är stort på den svenska fondmarknaden.
"Det finns fonder med inriktning mot företagsobligationer med hög kreditrating till fonder med inriktning mot företagsobligationer med lägre kreditrating s.k. High Yield samt kombinationer av de båda. Även företagsobligationer med särskild exponering mot hållbara företagsobligationer har tillkommit marknaden de senaste åren", säger han, men konstaterar att det kan vara lite svårare att hitta är rena sektorexponerade företagsobligationsfonder.
Även Johan Moeschlin anser att fonder är det bästa sättet för privatpersoner att få exponering mot företagsobligationer, med fördelen att man får en korg av obligationer från många olika företag i olika branscher.
"De flesta obligationer i den svenska kreditmarknaden har hög kreditvärdighet. Det innebär låg risk för kreditförluster trots exponering mot företagskrediter."
