Norges Bank: Den mest hökaktiga centralbanken i Europa?

Varför sänker inte Norges Bank räntan?

”Varför skulle de sänka styrräntan?”, säger Kjetil Olsen, chefekonom på Nordea, i en intervju med Morningstar. ”Utgångspunkten är att inflationen fortfarande är för hög: Kärninflationen kom in på 3,2% vid den senaste mätningen och utsikterna är att inflationen kommer att vara mycket trög framöver”.

Till detta kommer att arbetslösheten i Norge ligger på en historiskt låg nivå, till och med lägre än före pandemin, tillägger han. Den norska ekonomin har klarat högre räntor mycket bättre än väntat, och mycket bättre än många andra länder. En anledning till detta är vad Kjetil Olsen beskriver som ett extra ben i den norska ekonomin som många andra inte har: olja och gas.

”Det är nu en boom i olje- och gassektorn, som har kommit som en följd av de skatteincitament som gavs under covid som gjorde att olje- och gasbolagen tidigarelade en hel del investeringar. Sektorn utgör en stor del av ekonomin och har fungerat som en buffert”, förklarar han.

Amanda Sundström, internationell chefsstrateg för Norge på SEB, säger i en kommentar till Morningstar att många andra delar av den norska ekonomin har det tufft, och lyfter fram räntekänsliga sektorer som byggsektorn. Men med den dominerande olje- och gassektorn som stöttar ekonomin har Norge sett en lönetillväxt på över 5% för andra året i rad.

”Med en inflation som ligger runt 3% kommer norrmännen att uppleva reallöneökningar för första gången på länge, vilket kommer att öka konsumtionen framöver”, förklarar Kjetil Olsen.

Norska familjer har det bättre ställt än före pandemin

En annan viktig skillnad är att när covidpandemin slog till hade Norges Bank en positiv ränta, som sedan sänktes med 1,5 procentenheter. En skarp kontrast till Sverige, Schweiz och euroområdet som redan låg på 0 eller lägre.

Kjetil Olsen förklarar: ”Effekten av räntesänkningen blev alltså en ökad köpkraft för alla skuldsatta i Norge, men poängen är att vi inte fick användning för den ökade köpkraften, eftersom allting stängdes ner. Så vi fick inte den normala ökningen av konsumtionen på grund av hög köpkraft - tvärtom - konsumtionen föll.”

”Resultatet blev en enorm ökning av sparandet, och bara det faktum att sparandet återgick till det normala efter covid, när ekonomin öppnade igen, raderades effekten av åtminstone de första 3 procentenheterna av räntehöjningarna.”

Enligt chefsekonomen kommer köpkraften för en genomsnittlig familj i Norge, med maximal skuldsättning i januari 2020, att passera nivån för januari 2020 redan i år. Samtidigt har ett genomsnittligt svenskt hushåll fått se sin köpkraft sjunka med 20%.

”Så när vi går in i nästa år kommer det att bli en boom”, förutspår Kjetil Olsen.

Svag valuta komplicerar Norges räntepolitik

Som för alla små och öppna ekonomier spelar Norges valuta en stor roll i inflationsdramat. Norges Bank fortsätter att betona vikten av den norska kronan, som har försvagats avsevärt de senaste åren. Den svaga norska kronan innebär att landet importerar högre inflation, vilket också kan ge effekter på lönebildningen eftersom den har inverkan på lönsamheten i den dominerande olje- och gassektorn, säger Amanda Sundström. När oljepriset faller tenderar den norska kronan att försvagas, vilket bland annat syns i NOK/SEK-kursen.

"Sett över en längre tid tror jag att det till största del handlar om att norrmän, precis som svenskar, har en väldigt stor samlad förmögenhet som placeras i utlandet. En ansenlig del av dessa utflöden av kronor görs utan valutasäkring, vilket annars hade kunnat ha en motverkande effekt”, resonerar Sundström och tillägger att ekonomisk osäkerhet och höga räntor i världens viktigaste ekonomi, USA, har spelat en stor roll de senaste åren.

Att hålla räntan stilla medan andra centralbanker sänker kan vara riskabelt, fortsätter Sundström och drar paralleller till den svenska Riksbanken:

”Riksbanken har tidigare varit i situationer där kronkursen spelat en oproportionerligt stor roll för penningpolitiken, men har på senare tid rört sig bort från detta. Växelkursen är en viktig del i inflationsutvecklingen, men jag tror att centralbanker i små, öppna ekonomier går fel om de låser penningpolitiken alltför hårt vid växelkursen. Den styrs till största del av globala förhållanden och i Norges fall riskerar man att föra en alltför åtstramande penningpolitik på grund av den.”

Kjetil Olsen ser dock inte den importerade inflationen från en svag NOK som ett stort problem, och menar att Norge, till skillnad från många andra länder, inte importerar mycket för att sedan exportera. Istället har Norge mycket råvaror i inlandet, vilket innebär att lönsamheten från en svag valuta är högre i Norge än i många andra ekonomier.

Det är dock tydligt att Norges Bank vill se en förstärkning av den norska kronan och hoppas att den ökade räntedifferensen gentemot handelspartnerna ska ge lite extra stöd till den sargade valutan.

När och med hur mycket kommer Norges Bank att sänka räntan?

Norges Bank förutspår en första räntesänkning under första kvartalet 2025 och totalt fyra sänkningar under året, och prognostiserar att styrräntan hamnar på 3,7% från dagens 4,50%. Nordea anser att prognosen är för duvaktig och räknar med endast två räntesänkningar totalt under 2025.

”Om något tror vi att tillväxten blir starkare nästa år än vad Norges Bank uppskattar och därför finns det en uppsida i den räntebana som centralbanken har presenterat”, säger Kjetil Olsen.

SEB valde att ändra sina prognoser om en sänkning i december efter septembermötet, där det stod klart att centralbanken inte har bråttom att sänka om inte ekonomin försämras snabbare. Istället spår SEB nu också en första sänkning i mars 2025. I slutet av 2025 förväntar sig SEB att Norges Bank har genomfört fyra räntesänkningar och sänkt styrräntan till 3,50%.