Den svaga utvecklingen förklaras av den dåvarande lågräntemiljön, där bolagen såg vinsterna längre in i framtiden. Dessa förutsättningar kom dock att omkullkastas året därpå.
“När förutsättningarna för finansiering ändras dramatiskt är det klart att index drar söderut”, säger Andreas Dalhäll, IPO-chef på EY, till Affärsvärlden.
På frågan om ifall värderingarna var för högt ställda i samband med noteringarna, anser Dalhäll att så inte var fallet.
“Jag tror inte det. Det fanns ju köpare i noteringarna, så priset var vad någon var beredd att betala. Bolagen prissattes utifrån de förhållanden som rådde just då. Men värderingarna var höga på både huvudlistan och småbolagslistorna när det kom till många noteringskandidater. När lån sedan började kosta pengar ändrades de flesta värderingarna dramatiskt”, säger Dalhäll.
Samtidigt anser Dalhäll att de totalt sex konkurser som inträffat är för många.
“Det ska i princip inte få hända i en noterad miljö oavsett om det är på en huvudlista eller en mindre lista”, säger han.