Bästa aktierna och fonderna för att investera i kärnkraft

Kampen mot klimatförändringarna och den därmed sammanhängande utfasningen av fossila bränslen, i kombination med Europas behov av att bli oberoende av rysk olje- och gasimport, har lett till ett nyvaknat intresse för kärnkraft.

I juli 2022 inkluderade EU kärnkraft i sin lista över hållbara investeringar, som ett erkännande av dess roll som övergångsbränsle till ett helt förnybart elnät. Gemensamma forskningscentret - EU-kommissionens avdelning för vetenskap och kunskap - sade att dess analys före beslutet ”inte avslöjade några vetenskapligt baserade bevis för att kärnkraft skadar människors hälsa eller miljön mer än andra elproduktionstekniker som redan ingår i taxonomin som aktiviteter som stöder begränsning av klimatförändringar.”

Kärnkraften gör comeback: 6 nya reaktorer 2023

Det finns för närvarande 413 kärnkraftsreaktorer i drift världen över, med en medelålder på cirka 32 år, enligt Internationella atomenergiorganet (IAEA). År 2023 anslöts sex nya reaktorenheter till elnätet, och två japanska enheter som varit avstängda sedan kärnkraftskatastrofen i Fukushima 2011 återstartades. Fem enheter avvecklades, däribland de tre sista tyska anläggningarna.

Kärnkraften gör comeback i många länders energiprogram. Kanada, till exempel, återupptar sin kärnkraftsproduktion efter ett 30-årigt uppehåll och satsar på små modulära reaktorer, SMR, i processen. I Europa har Storbritannien också som mål att öka energisäkerheten, särskilt genom SMR. Frankrike är det land i Europa som har kommit längst när det gäller kärnkraftskapacitet och i juni 2023 meddelade landet att man kommer att satsa över 100 miljoner euro på att stärka sin kärnkraftsindustri.

I USA syftar den nyligen införda Advance Act till att stödja utvecklingen av ny kärnteknik i landet och utomlands. I en intervju sa dock Travis Miller, Morningstars energi- och försörjningsstrateg, att han inte förväntar sig ”någon betydande tillväxt inom kärnkraft i USA under överskådlig framtid, eftersom allmännyttiga företag föredrar att investera i gas-, vind- och solproduktion, som har lägre kapitalkostnader och mindre risk än ny kärnkraft”.

”De flesta kärnkraftverk i USA är taxereglerade, vilket innebär att det inte finns någon uppsida för investerare som tror att kärnkraft kommer att bli mer värdefull när USA strävar efter mer aggressiva mål för ren energi. I de flesta fall kommer eventuella framtida uppsidor för kärnkraft att gå till elbolagens kunder, inte till investerarna”, säger han.

Asiens återupplivande av kärnkraft

Det är faktiskt Asien som spelar den största rollen i denna ”kärnkraftsväckelse”. I ett stort steg framåt meddelade Indiens regering nyligen att privata företag kommer att tillåtas gå in i kärnkraftsindustrin, som för närvarande kontrolleras av staten, och satte upp ambitiösa mål för att öka kärnkraftskapaciteten.

Samtidigt godkände Kina 11 kärnkraftsreaktorer på fem platser i augusti 2024, vilket är ett rekordstort antal tillstånd när landets regering satsar ännu mer på kärnkraft för att minska utsläppen, säger Chokwai Lee, chef för aktieanalys i Kina på Morningstar, i en intervju. Den totala investeringen för alla 11 enheterna kommer att uppgå till minst 220 miljarder CNY (31 miljarder USD), och byggandet kommer att ta cirka fem år, enligt finanstidningen Jiemian. Under 2022 och 2023 godkände Kina dessutom byggandet av 10 kärnkraftsenheter varje år.

”Vi förväntar oss att Kina kommer att fortsätta att öka sin kärnkraftskapacitet, men på bolagsnivå varnar vi för att dessa projekt kommer att ha långa ledtider på cirka fem till sex år per enhet och inte kommer att ge omedelbara bidrag till resultatet”, säger Lee.

För- och nackdelar med kärnkraft

Kärnkraft är fortfarande kontroversiellt, delvis på grund av kärnkraftsolyckor, användning av uran i kärnvapen, det ständigt närvarande hotet om uranstöld av dåliga aktörer och de höga kostnaderna för att bygga anläggningar.

Kärnkraften erbjuder dock ett antal fördelar jämfört med andra rena energitekniker. Den ger en ren och konstant basbelastning (den lägsta efterfrågenivån på ett elnät under en viss tidsperiod), vilket förnybara energikällor kan ha svårt att erbjuda. Den kan på ett tillförlitligt sätt leverera energi när som helst på dygnet och oavsett väderförhållanden, och den kräver mindre material än andra övergångstekniker, vilket också minskar de tillhörande koldioxidutsläppen.

”När det gäller ren och tillförlitlig energiproduktion är kärnkraften oöverträffad”, säger Cindy Paladines, senior vice president för ESG på kapitalförvaltningsföretaget TCW i Los Angeles, i en intervju. I likhet med förnybara energikällor ger kärnkraft inga direkta utsläpp av koldioxid eller växthusgaser.

”Men”, tillägger Paladines, ”när man utvärderar utsläppskostnaderna för olika kraftproduktionsalternativ under deras livscykel vinner kärnkraften helt klart.”

Naturligtvis har radioaktivt avfall och kärnkraftsolyckor, som Tjernobylkatastrofen och den nyligen inträffade Fukushima Daiichi-katastrofen, gjort allmänheten misstänksam mot denna teknik.

Men även om man använder konservativa dödstal (som inkluderar dödsfall till följd av strålningsexponering och, i fallet Fukushima, till följd av evakueringen av staden) visar beräkningar från Our World in Data att kärnkraft är näst säkrast efter solenergi när man ser till elproduktion per terawattimme.

Hur man investerar i kärnkraft

Flera bolag som täcks av Morningstars aktieanalytiker är värda att ha på sin bevakningslista för att få exponering mot förnyad tillväxt inom kärnkraft.

Det största globala kärnkraftsbolaget är Électricité de France SA EDF, som för närvarande bygger fyra nya kärnkraftsreaktorer i Frankrike och Storbritannien. Aktien avnoterades i juni 2023, då den franska regeringen nationaliserade kraftbolaget, delvis på grund av dess skuldbörda och dess höga finansieringsbehov i samband med byggandet av 14 franska kärnkraftsreaktorer fram till 2050. EDF är fortsatt aktivt på obligationsmarknaden. Exempelvis emitterade man gröna seniorobligationer för 3 miljarder euro i juni.

Bland amerikanska bolag lyfter Morningstar Miller fram Constellation Energy CEG, som är den största ägaren av kärnkraftverk i USA som inte är prisreglerade. ”Det är det enda energibolaget i USA som har en väsentlig ekonomisk exponering mot kärnkraft”, säger han.

Constellation står för cirka 5% av Utilities Select Sector SPDR ETF XLU och andra amerikanska indexfonder för allmännyttiga företag. Samtidigt är Entergy ETR den största ägaren av prisreglerade kärnkraftverk i USA. ”Intäkter och vinster från kärnkraftverk fastställs av statliga tillsynsmyndigheter, så investerare har mycket liten direkt exponering mot kärnkraftsekonomi med Entergy”, förklarar han. Detsamma gäller för en annan stor ägare av kärnkraftverk i USA: Southern SO.

Bland de europeiska bolagen har brittiska Centrica CNA en 20%-ig andel i EDF:s kärnkraftverk i Storbritannien. De flesta av dessa anläggningar ska stängas 2030, men en av dem, Sizewell B, kommer att förlängas till 2055 av EDF, säger Tancrede Fulop, senior aktieanalytiker på Morningstar.

”Som sådan kommer den att bidra till Centricas långsiktiga resultat”, säger han.

Bland de europeiska bolagen lyfter Fulop också fram Endesa ELE, ett integrerat elbolag som är verksamt inom kraftproduktion, distribution och leverans på den iberiska halvön.

”Bolagets kärnkraftverk står för 40% av den totala elproduktionen, men enligt gällande lagstiftning måste alla spanska kärnkraftverk stängas senast 2035.”

Morningstars analytiker tycker också att Endesa för närvarande är rättvist värderat: ”Produktionsmixen är konkurrenskraftig. Mellan 2024 och 2028 räknar vi med att nettoresultatet kommer att öka med 3,6% per år tack vare tillskott av förnybar kapacitet och förbättrad lönsamhet i kundverksamheten”, säger Fulop.

I tabellen nedan har vi med hjälp av data om produktinvolvering från Sustainalytics valt ut de fonder som är mest exponerade (direkt eller indirekt) mot kärnkraft bland de fonder som distribueras i USA.

Fulop säger dock att ”kärnkraftsrenässansen inte kommer att vara ett dominerande tema för europeiska elbolag, eftersom ingen av dem, med undantag för EDF, planerar att bygga en ny kärnreaktor under det kommande decenniet, och investeringarna kommer att begränsas till att förlänga livslängden för befintliga reaktorer”. Därför ”kan andra delar av värdekedjan vara mer exponerade: uranbrytare, kärnreaktortillverkare, kärnbränslecykelföretag samt kärnteknik- och byggföretag”.

Den stora vinnaren: Uran

Uran är ett grundämne som används som bränsle i kärnkraftverk. På grund av sin giftighet har det aldrig haft något gott rykte hos allmänheten, men det är uppenbarligen en råvara som är direkt kopplad till utvecklingen av kärnenergi. Kazakstan är världens största producent av uran och står för mer än 40% av den globala produktionen. Efter Kazakstan kommer Australien, Namibia och Kanada med 13%, 11% respektive 8%.

Uranmarknaden stördes av krigsutbrottet i Ukraina. Kiev var starkt beroende av ryskt uran. Efter invasionen skyndade sig Ukraina, som har 15 reaktorer, att teckna ett 12-årigt leveransavtal med Kanada. Samtidigt drabbades operatörerna i Finland och Östeuropa hårdast, eftersom de ägde rysktillverkade reaktorer - som bara ryska företag visste hur de skulle leverera. Det tog ett år att hitta en amerikansk konkurrent som kunde packa uranstavarna i de sexkantiga block som krävs för dessa anläggningar.

Spotpriserna steg med 260% mellan augusti 2021 och januari 2023 och nådde en topp på 107 dollar per pund. Detta beror främst på att 10 år av en björnmarknad för uran ledde till brist på investeringar i ny gruvdrift och en minskning av lagren. Sedan dess har uranmarknaden fallit till som lägst 78 dollar i augusti 2024, för att sedan stabiliseras på runt 80 dollar per pund.

”Stigande priser fick gruvbolagen att återuppliva sina projektpipelines”, enligt Roberta Caselli, investeringsstrateg för råvaror på Global X.

”Gruvbolagen förväntas öka den globala uranproduktionen med 24% fram till 2028. Baserat på indikationer från olika organisationer är det troligt att kanadensiska, amerikanska och australiensiska gruvbolag kommer att vara de främsta drivkrafterna bakom denna ökning”, säger hon.

Enligt en färsk prognos från World Nuclear Association väntas samtidigt efterfrågan på uran i kärnkraftsreaktorer öka med 28% fram till 2030 och nästan fördubblas fram till 2040 i takt med att regeringarna ökar kärnkraftskapaciteten för att nå målen om nollutsläpp av koldioxid.

Precis som med andra råvaror har lanseringen av nya instrument för investeringar i fysiskt uran - till exempel börshandlade produkter eller fysiska värdepappersfonder - under de senaste åren gett ytterligare skjuts åt den totala efterfrågan. Allt detta kan skapa intressanta investeringsmöjligheter.

Det finns tre börshandlade fonder som är direkt exponerade mot värdet på uran och uranbrytare och som är tillgängliga för investerare i Europa.