ECB:s räntebeslut: Vad kan vi förvänta oss den 12 september?

Ytterligare en räntesänkning med 0,25 procentenheter på torsdag verkar nästan kassaskåpssäker

Antje Schiffler 2024-09-10 | 0:30
Facebook Twitter LinkedIn

ECB

Europeiska centralbanken väntas annonsera en räntesänkning med 0,25 procentenheter vid sitt möte den 12 september, vilket skulle bli den andra sänkningen efter att ha inlett sin räntesänkningscykel i juni.

”Med 85% av de tillfrågade ekonomerna som förväntar sig en räntesänkning med 25 punkter från ECB är det säkert att säga att marknaderna kommer att bli besvikna om detta inte sker. Men när förväntningarna är så samstämmiga finns det i allmänhet en anledning till det. Faktum är att det finns två skäl som vi tydligt kan identifiera”, säger Michael Field, strateg på Morningstar.

”För det första är de makroekonomiska data som har kommit fram sedan ECB:s senaste möte ett starkt stöd för den nuvarande handlingslinjen, det vill säga ytterligare räntesänkningar. Eurozonens BNP ökade med 0,3% under andra kvartalet, ingen överväldigande tillväxt, men solid. Särskilt när man tar hänsyn till att vi med nöd och näppe missade en teknisk recession förra året.

”Med halva året i ryggen pekar ekonomernas prognoser på en tillväxt på runt 1% för helåret 2024, vilket definitivt är ett steg i rätt riktning. Därefter sjönk inflationen i Europa igen i augusti; mätningarna pekade på en ökning med 2,2% i årstakt, vilket innebär att inflationen ligger inom räckhåll för målet på 2%.”

För det andra var Jerome Powells tal vid Jackson Hole den 23 augusti otvetydigt: Federal Reserve har sällat sig till ECB, Bank of England och Swiss National Bank när det gäller att sänka styrräntorna. ”Det verkar nu som att vägen är klar för centralbankerna i västvärlden, vilket bara ger ytterligare stöd till ECB att den riktning de slagit in på med räntesänkningar är den rätta”, tillägger Field.

Vid sitt möte i juni sänkte ECB räntan till

• Huvudsaklig refinansieringsränta: 4,25 procent, sänkt från 4,50 procent;
• Räntan på utlåningsfaciliteten: 4,50%, sänkt från 4,75%;
• Räntan på inlåningsfaciliteten: 3,75%, ned från 4,00%.

Är inflationen äntligen under kontroll?

De flesta ekonomer är överens om att de väntade sänkningarna kommer att ske i försiktiga steg om 0,25 procentenheter, med ytterligare en sänkning väntad vid ECB:s decembermöte och en viss sannolikhet för ytterligare ett steg i oktober, eftersom inflationen är på väg att nå ECB:s mål på 2% 2026.

”Den senaste inflationsdatan var positiv och på väg i rätt riktning. Det är den stora fördelen med eurozonen jämfört med USA”, sade Carsten Roemheld, kapitalmarknadsstrateg på Fidelity, till Morningstar per telefon den 3 september.

Carsten Roemheld lyfter dock fram osäkerheten kring inflationsutvecklingen när det gäller energipriserna. Brentoljepriset är ned nästan 20% på årsbasis, trots en het konflikt i Mellanöstern som började den 7 oktober 2023. Samtidigt har de europeiska benchmarkpriserna på TTF-gas nått sin högsta nivå sedan december 2023 i spåren av flera avbrott i den globala LNG-infrastrukturen och planerat underhåll i Norge.

Han pekar också på diskrepansen mellan aktie- och obligationsmarknaderna. ”Aktie- och obligationsmarknaderna prisar in olika utvecklingar. Fallande obligationsräntor signalerar att marknadsaktörer köper obligationer för att hedga sina satsningar. Samtidigt stiger aktiemarknaderna från en topp till nästa”, säger han.

Roemheld räknar med att inflationen kommer att ligga kvar över ECB:s önskade nivå på 2% under hela 2025.

Hur ofta kommer ECB att sänka räntorna 2024?

I basscenariot fortsätter Fidelity att förvänta sig två räntesänkningar under 2024, med två steg på 25 punkter vardera i september och december. Inlåningsfaciliteten skulle då ligga på 3,25 procent i slutet av året. Fidelity förväntar sig ytterligare tre kvartalsvisa sänkningar under 2025, vilket skulle ta räntan till 2,50% i september 2025.

DWS fortsätter också att förvänta sig två räntesänkningar i september och december i år. Under 2025 kommer räntorna att sjunka med 25 punkter varje kvartal tills målräntan på 2,50% nås i september 2025, spår Ulrike Kastens, European Economist på DWS. ”ECB-rådet kommer definitivt att vilja undvika att sänka räntorna för snabbt och därmed acceptera en förnyad inflationsuppgång”, sade hon till Morningstar i en intervju den 5 september.

Det enda som talar för ytterligare en räntesänkning i oktober är en kraftigare ekonomisk nedgång än väntat och en högre räntesänkning än väntat i USA, enligt Kastens.

Hon tror inte heller att inflationen kommer att nå ECB:s mål på 2% nästa år. DWS prognostiserar en genomsnittlig inflationstakt på 2,5% för euroområdet i år och 2,3% 2025. Därefter kommer dock inflationstakten sannolikt att stabiliseras på runt 2%, enligt Kastens.

Bastian Freitag, Head of Fixed Income Germany på Rothschild & Co, sade att han också räknar med sänkningar på 25 punkter vardera i september och december samt ytterligare kvartalsvisa steg 2025. Även om inflationen sannolikt kommer att öka något igen i slutet av året på grund av baseffekter, rör sig takten gradvis mot 2%, sade han. Riskerna utgörs av tjänsteprisinflationen, oljepriserna, en viss ökning av penningmängdstillväxten och löneutvecklingen, sade Freitag till Morningstar den 5 september.

ECB kan minska BNP-tillväxtutsikterna

DWS Kastens sa också att hon förväntar sig att ECB-ekonomerna kommer att revidera sin prognos för BNP-tillväxt nedåt vid septembermötet. Centralbankens juniprognos uppgav att den ekonomiska tillväxten förväntas öka till 0.9% 2024, 1.4% 2025 och 1.6% 2026. DWS, å andra sidan, förväntar sig endast att euroområdets ekonomi växer med 1% under 2025.

Hur kommer räntesänkningar att påverka marknaderna?

Aktiemarknaderna tenderar att stiga på förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver obligationspriserna högre. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, och särskilt de som redan har emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.

Samtidigt kommer sparräntorna på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. Låntagarna kommer däremot att gynnas av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.

Prenumerera på vårt veckovisa nyhetsbrev kostnadsfritt:

Anmäl dig här

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Antje Schiffler  är redaktör för Morningstar i Frankfurt.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar