Unicredit UCG sparkar igång intäktssäsongen för andra kvartalet (Q2) för de stora bankerna i euroområdet den 23 juli. Detta kommer att följas av BNP Paribas BNP, Banco Santander SAN, och Deutsche Bank DBK den 24 juli. Mellan slutet av månaden och början av augusti har Intesa Sanpaolo ISP, BBVA BBVA, ING Group INGA och ABN Amro ABN kommer att presentera sina halvårsresultat (se tabell).
Bankaktierna i eurozonen avslutade det första halvåret med en uppgång på 21,17 procent (Morningstar Eurozone Large-Mid Banks index), vilket var betydligt bättre än Morningstar Eurozone index, som följer utvecklingen på marknaderna i eurozonen och steg med 7,8 procent under samma period.
De bankaktier som bidrog mest till utvecklingen under första halvåret var italienska Unicredit och Intesa Sanpaolo, som steg med 48,3 procent respektive 36,9 procent.
Kommer de europeiska bankerna att fortsätta att överträffa marknaden?
Mycket hänger på hur det kommer att gå med den runda av bolagsrapporter som publiceras de närmaste dagarna.
”Vi förväntar oss ett starkt kvartal från de banker i euroområdet som har starka skuldgarantiverksamheter, som BNP Paribas och Deutsche Bank”, sade Johann Scholtz, senior aktieanalytiker på Morningstar, i en kommentar den 19 juli. ”Resultaten från de amerikanska bulge bracket investmentbankerna bekräftar att företagen är tillbaka på skuldmarknaden för att refinansiera. Vi förväntar oss också att tradingintäkterna kommer att stiga på grund av volatiliteten i det franska valet.”
Hur kommer lägre räntor att påverka bankaktierna?
Efter den första räntesänkningen i juni lämnade Europeiska centralbanken räntorna oförändrade vid sitt möte den 18 juli, men marknaden bedömer att det är 80% sannolikhet att banken sänker räntan med ytterligare 0,25 procentenheter vid nästa möte den 12 september. Lägre räntor kan tynga räntemarginalerna.
”Resultatet för första kvartalet 2024 bekräftade att bonanzan med högre räntor är över och att räntenettomarginalerna för de flesta banker i euroområdet har nått sin topp”, säger Scholtz. ”Med detta sagt förväntar vi oss inte att räntenettomarginalerna kommer att minska väsentligt. Ränteswapräntorna är något högre under andra kvartalet än under första kvartalet, vilket fördröjer transmissionen av lägre styrräntor. Övergången till tidsbunden inlåning från inlåning över natten har avtagit, vilket minskar marginaltrycket.”
Huvudsakliga intäktskällor för europeiska banker
Sonja Forster, Senior Vice President European Financial Institutions på Morningstar DBRS, förväntar sig solida vinster som drivs av högre intäkter från avgifter och andra intäkter än räntor samt relativt låga kreditkostnader under andra kvartalet och därefter. Samtidigt kommer räntenettot (NII) sannolikt att utvecklas olika beroende på geografi, men ligga kvar på relativt höga nivåer, säger hon.
”Vi förväntar oss ett bättre räntenetto, främst drivet av starka kapitalmarknader, vilket ger stöd åt intäkter inom områden som investment banking, kapitalförvaltning, mäklarverksamhet och försäkringar”, sade Forster i en kommentar till Morningstar den 19 juli. ”En gradvis förbättring av den ekonomiska aktiviteten och ökade utlåningsvolymer driver också på avgiftsintäkterna genom högre transaktionsavgifter.”
”NII-utvecklingen väntas gynnas av en gradvis ökande låneefterfrågan, men utvecklingen för räntenettomarginalen (NIM) kommer att vara mer blandad mellan länderna, om än på en hög nivå”, tillade hon.
”Banker i Norden och Nederländerna har fört över en stor del av räntehöjningarna till sina kunder och upplever ett NIM-tryck, som delvis kompenseras av gradvis ökande lånevolymer. De sydeuropeiska bankerna har kunnat föra över en betydligt mindre del av räntehöjningarna, så NII väntas förbli starkt. Trots den högre andelen lån med rörlig ränta i dessa länder förväntar vi oss inte någon större påverkan från den första räntesänkningen. Och efterföljande sänkningar väntas inte fullt ut återspeglas i NII på grund av hedging.”
Riskerna för bankerna avtar
”Lägre spreads på europeiska högavkastande obligationer visar att kreditmarknaden har en mer positiv syn på företagens fallissemangsrisk”, sade Scholtz, och tillade att ”med en rekordlåg arbetslöshet i större delen av euroområdet tror vi inte att hushållens kreditkvalitet kommer att försämras.
När det gäller kostnaderna återspeglar bankernas resultaträkningar inte den fulla effekten av framförhandlade löneökningar. Morningstar-analytikern räknar dock med att de regulatoriska kostnaderna kommer att minska, eftersom upptrappningsfasen för bidragen till den gemensamma resolutionsfonden - den nödfond som kan användas i kristider - nu är avslutad.
Stark tillgångskvalitet med vissa svagheter
Analytikerna räknar med att tillgångskvaliteten kommer att förbli stark för bankerna i de flesta länder med vissa fickor av svaghet, särskilt inom kommersiella fastigheter, byggverksamhet, detaljhandel och konsumentfinansiering.
”Vi tror inte att den lilla sänkningen av styrräntorna kommer att ha någon större inverkan på tillgångarnas kvalitet. Inte bara för att sänkningen har varit relativt liten, utan också för att räntehöjningarna, med undantag för vissa sektorer, hittills har haft en begränsad effekt, med hjälp av låg arbetslöshet och försiktig kreditgivning”, säger Forster. ”Negativa effekter av högre räntor kan dock fortfarande materialiseras på medellång sikt, särskilt i länder med en hög andel lån med rörlig ränta. Vi räknar därför med att ytterligare gradvisa räntesänkningar kommer att minska risken för försämrad tillgångskvalitet.”
Eurozonens banker erbjuder attraktiva utdelningar och återköp
En faktor som gör bankaktier attraktiva är återköpsplaner. ”De återför stora mängder kapital till aktieägarna utan att äventyra sin verksamhet”, skrev Lazard Asset Managements analytiker i en rapport från den 17 juli om möjligheterna inom sektorn.
”Europeiska banker genererar nu mer fria medel, vilket stöder generösa utdelningar och återköp av aktier”, enligt Morningstar's Scholtz. ”Förbättringen av det fria kassaflödet beror på högre lönsamhet och begränsade ytterligare kapitalkrav.”
Unicredit och Intesa på radarn
Många investerare fokuserar på halvårsresultatet för italienska banker, som Unicredit och Intesa Sanpaolo, efter att aktierna överträffat konkurrenterna under första halvåret 2024.
Morningstar DBRS förväntar sig att de italienska bankernas resultat för andra kvartalet kommer att bekräfta en solid utveckling trots en viss nedgång i räntenettot (NII), främst till följd av räntesänkningen, lägre lånevolymer och högre finansieringskostnader, samt potentiellt högre avsättningar för kreditförluster (LLP) som återspeglar en viss försämring av tillgångskvaliteten.
”Vår uppfattning är att NII bör förbli robust under andra kvartalet 2024 eftersom de genomsnittliga kommersiella spreadarna sannolikt kommer att förbli högre än under motsvarande period 2023. Dessutom bör goda trender i avgifts- och provisionsnettot samt kostnadskontroll bidra till att mildra den negativa effekten från NII”, säger Andrea Costanzo, Vice President European Financial Institutions på Morningstar DBRS.
”Något högre inflöden av nya nödlidande exponeringar (NPE) på grund av fortsatt höga räntor och en avmattning i den ekonomiska aktiviteten kommer sannolikt att materialiseras. Detta, i kombination med svagare nyutlåning på senare tid, kan leda till en försämring av tillgångskvalitetsmått. I det här skedet räknar Morningstar DBRS dock med att fallissemangsgraden generellt kommer att ligga kvar på relativt låga nivåer, under den nivå som rådde under den globala finanskrisen”, tillade han.
”Sammantaget bör bankerna kunna bevara goda kapitalkuddar mot sina tillsynsmyndigheters minimikrav. Samtidigt förväntar sig Morningstar DBRS att de italienska bankerna har fortsatt att återbetala ECB:s TLTRO III-källor - Eurosystemets transaktioner som ger finansiering till kreditinstitut - enligt plan, vilket leder till en ytterligare normalisering av de tidigare mycket rikliga likviditetsnivåerna.”
Hög statsskuld i motvind för italienska banker
Det italienska banksystemet är fortfarande mer exponerat för marknadsvolatilitet än sina europeiska kollegor på grund av Italiens höga statsskuld som tynger statens kreditvärdighet. Enligt de senaste uppgifterna från Bank of Italy steg den offentliga skulden till 2,919 biljoner euro i maj, en ökning med 13,3 miljarder euro från föregående månad och ett närmande till 3 biljoner euro.
Juni visade på denna sårbarhet då BTP-Bund spreads ökade efter EU-valet och det franska parlamentsvalet.
Europeiska banker kan fortfarande stiga
Europas banksektor är mycket nära årets högsta nivåer, efter att ha återhämtat större delen av de förluster som följde på den första valomgången i Frankrike - men investerarnas syn är fortfarande konstruktiv.
”Vi ser fortfarande potential för ytterligare multipelexpansioner på medellång sikt och vi är optimistiska inför den kommande vinstsäsongen, även om vi antar att den senaste tidens utveckling och förväntningarna om ytterligare räntenedgångar framöver kommer att testa toleransen för eventuella NII-besvikelser eller 'low quality beat'”, säger Luca Finà, Head of Active Equity på Generali Asset Management.
”Med räntetoppen bakom oss och ett resultatmomentum som tappar fart jämfört med de senaste åren kommer alla ögon att riktas mot räntenettot och avgifternas förmåga att kompensera för räntesänkningens resultatpåverkan, framför allt i Sydeuropa”, tillade han.
I en kommentar till Morningstar den 19 juli skrev Justin Bisseker, analytiker för europeiska storbolag på Schroders, att man inte bör förvänta sig många överraskningar under det andra kvartalet, ”eftersom de sjunkande räntorna bara precis har börjat få effekt och analytikerna redan har räknat med lägre räntor i sina prognoser”.
Han tillade att de förväntar sig ett starkt kvartal för intäktssegmentet investment banking, även om det är mindre uttalat än i USA. Trenderna för avgiftsintäkterna kan också komma att överträffa förväntningarna, ”vilket tyder på att det är mer sannolikt att intäkterna överträffar prognoserna än att de understiger dem”.
”Sammantaget har de europeiska bankerna sett en betydande ökning av lönsamheten under de senaste åren, drivet av högre räntor. Om det inte blir en oväntad kraftig nedgång i räntorna eller en brant recession ser denna positiva utveckling ut att fortsätta”, tillade Bisseker.
