Vid gårdagens möte beslutade Europeiska centralbanken (ECB), i enlighet med allmänna förväntningar, att hålla styrräntorna oförändrade. ECB avslöjade inga detaljer om eventuella framtida räntesänkningar.
ECB-chefen Christine Lagarde betonade att "vad vi gör i september är helt öppet". Marknaderna uppskattar att det finns en 80 procents sannolikhet att banken kommer att sänka räntan med ytterligare 0,25 procentenheter vid nästa möte den 12 september.
"ECB-rådet beslutade idag att lämna ECB:s tre styrräntor oförändrade," hette det i ett pressmeddelande. Lagarde tillade senare att rådets beslut hade varit enhälligt.
"Den nyligen tillgängliga datan bekräftar i stort sett ECB-rådets tidigare bedömning av inflationsutsikterna på medellång sikt. Trots en viss uppgång i vissa mått på underliggande inflation i maj, till följd av engångsfaktorer, förblev de flesta indikatorer stabila eller sjönk något i juni."
"ECB förbinder sig inte i förväg till en specifik räntebana," förklarade ECB-rådet.
Beslutet var allmänt väntat, så reaktionen på aktie-, obligations- och valutamarknaderna blev dämpad.
"Efter räntesänkningen med 0,25 procentenheter i juni förväntade sig ekonomerna inte några ytterligare förändringar av styrräntorna denna månad," sade Michael Field, aktiestrateg på Morningstar.
"I slutändan, även om den nuvarande makroekonomiska datan inte skriker efter ytterligare räntesänkningar, har den inte förändrats nämnvärt de senaste månaderna, och absolut inte sedan räntesänkningen i juni."
"Detta bör vara tillräckligt för att övertyga centralbankerna om att euroområdets ekonomi kunde absorbera räntesänkningen med 25 punkter och därför bör kunna absorbera ytterligare räntesänkningar, om än i måttlig takt."
Analytiker antar nu att ytterligare två räntesänkningar med 0,25 procentenheter vardera i september och december är troliga under 2024.
Uttalandena om inflationen är också fortsatt balanserade, skrev Ulrike Kastens, Europaekonom på DWS, i ett e-postmeddelande efter räntebeskedet. "Enligt vår mening väntar banken på mer data, särskilt en inbromsning i lönetillväxten. Detta skulle kunna ge utrymme för att ytterligare minska graden av restriktivitet i penningpolitiken. Vi förväntar oss fortsatt att nästa räntesänkning kommer att ske i september," tillade hon.
Carsten Roemheld, kapitalmarknadsstrateg på Fidelity, räknar också med att ECB sänker räntan i september. Men det kan vara mindre tydligt vad som händer efter september, sade han till Morningstar via telefon efter räntebeslutet. Han nämnde en nedåtrisk för den ekonomiska tillväxten samt inflationstryck från handelskonflikter i ljuset av att presidentkandidaten Donald Trump har aviserat fler tullar om han blir omvald. Även om majoriteten av tullarna skulle riktas mot kinesiska varor, skulle detta även påverka euroområdets ekonomi, sade han. Enligt honom är den grad av beroende av data från möte till möte som ECB för närvarande visar aldrig tidigare skådad och en indikation på graden av osäkerhet kring politik, tillväxt och inflation. Det finns också gott om makroekonomisk data som kommer in mellan nu och nästa möte, tillade han.
"En svagare världsekonomi eller en upptrappning av handelsspänningarna mellan de stora ekonomierna skulle tynga tillväxten i euroområdet", sade Lagarde vid presskonferensen. Septembermötet kommer kort innan marknaderna förväntar sig att den amerikanska centralbanken Federal Reserve ska börja sänka räntan.
Vid sitt senaste möte den 6 juni gjorde banken följande ränteförändringar:
- Huvudsaklig refinansieringsränta: 4,25%, ned från 4,50%.
- Räntan på utlåningsfaciliteten: 4,50%, ned från 4,75%.
- Räntan på inlåningsfaciliteten: 3,75%, ned från 4,00%.
Inga nya prognoser för inflation eller tillväxt var planerade till detta möte. I den senaste inflationsutsikten den 6 juni höjde banken prognoserna för 2024 och 2025. Ekonomer förväntar sig en genomsnittlig inflation på 2,5 procent 2024, 2,2 procent 2025 och 1,9 procent 2026. ECB-rådet kommer att presentera nya prognoser vid sitt nästa möte den 12 september.
I juni steg konsumentpriserna i euroområdet med 2,5 procent i årstakt, ned från 2,6 procent i maj men över ekonomernas förväntningar om en ökning med 2,4 procent. Kärninflationen, som indikerar priser exklusive energi- och livsmedelskostnader, låg på 2,9 %, vilket var samma nivå som i maj.
"ECB har tydligt signalerat att man föredrar att fatta räntebeslut vid prognosmötena i september och december snarare än i juli, oktober eller januari," sade Konstantin Veit, executive vice president och portföljförvaltare på Pimco, till Morningstar den 11 juli.
"Inflationen är ännu inte där ECB skulle vilja att den var, men jag tror att ECB anser att en inlåningsränta på över 3 procent fortfarande är klart restriktiv," tillade han. Även om banken skulle sänka räntan två gånger i år skulle den fortfarande anse att räntorna är tillräckligt restriktiva i den nuvarande inflationsmiljön.
Hur kommer räntesänkningar att påverka sparare och bolån?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga när räntesänkningar förväntas. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, särskilt de som redan emitterats i tider med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.
Samtidigt är det sannolikt att räntorna på sparande i bankkonton kommer att minska, vilket negativt påverkar spararna. Spararnas villkor är i första hand beroende av inlåningsfaciliteten, eftersom den används för att betala ränta på banktillgodohavanden hos centralbanken.
Låntagarna, å andra sidan, gynnas av de lägre räntorna eftersom konsument- och bolån blir mer fördelaktiga. I sin senaste ekonomiska rapport konstaterade ECB att finansieringskostnaderna stagnerar på en restriktiv nivå. Genomsnittsräntorna för nya företagslån och nya bolån var oförändrade i april jämfört med föregående månad och låg på 5,2 % respektive 3,8 %.
