.jpg)
Den europeiska marknaden för börshandlade fonder (ETF:er) avslutade årets andra kvartal med inflöden på 53 miljarder euro (611 miljarder SEK), vilket är den högsta noteringen någonsin. Under första halvåret tillförde investerarna 98 miljarder euro till ETF:er, vilket banar väg för ett rekordår för detta investeringsinstrument.
Jag använder medvetet termen "investeringsinstrument" snarare än "passiv strategi". Detta beror på att ETF:er inte längre enbart kan ses som strategier för att följa index. Aktiva ETF:er har faktiskt skapat många rubriker på senare tid, och under första halvåret investerades över 6,1 miljarder euro (6,3 procent av de totala inflödena till ETF:er) i dem. Ja, de utgör en liten minoritet, men de är en växande del av marknaden. Så om du fortfarande likställer ETF:er med passiv investering, är det dags att tänka om.
Vad investerar ETF-köpare egentligen i?
Under det andra kvartalet investerades majoriteten av kapitalet – 40,5 miljarder euro – i aktier, främst i fonder med fokus på den tunga amerikanska large-cap-marknaden. Den amerikanska aktiemarknaden fick en dålig start på kvartalet på grund av högre än väntad inflation i april, men återhämtade sig tack vare fortsatt entusiasm för teknikaktier och avslutade kvartalet på en positiv not.
Investerare har gynnats av den positiva trenden på den amerikanska aktiemarknaden, både via globala ETF:er för storbolag, där USA representerar den största geografiska exponeringen med 65-70 procent av en standardportfölj, och genom ETF:er för specifika amerikanska aktier som följer välkända index som S&P 500.
När det gäller exponering mot den amerikanska aktiemarknaden är dominansen för passivt förvaltade medel väl etablerad. Trots viss valutarisk är exponering mot amerikanska aktier ett viktigt långsiktigt innehav för europeiska investerare. Detta är en marknad där aktiva förvaltares långsiktiga framgång – det vill säga deras förmåga att generera avkastning över ett standardiserat jämförelseindex – är mycket begränsad. Investerare har länge insett detta och föredrar passiva lågkostnadsfonder som det bästa alternativet för att placera pengar på denna marknad. Det är därför inte förvånande att se stora inflöden nästan varje kvartal till dessa standardpassiva ETF:er.
Faktum är att tre S&P 500 ETF:er från iShares, SPDR och Invesco är bland de fem ETF:erna med högst kapitalinflöde under det andra kvartalet. Två av dessa, iShares Core S&P 500 ETF och SPDR S&P 500 ETF, båda med guld i Medalist Rating, toppar inflödesligan under det första halvåret.
Kan man investera i obligations-ETF:er?
Ja. Obligations-ETF:er samlade 11,7 miljarder euro i flöden under andra kvartalet, upp från 9,2 miljarder euro under första kvartalet. Centralbankerna tonade ner förväntningarna på en snabb leverans av fler räntesänkningar. Detta gynnade pågående flöden till ETF:er med kort och ultrakort löptid, vilka vanligtvis används som verktyg för likviditetshantering.
Råvaruprodukter noterade utflöden på 2,1 miljarder euro. Detta var det femte kvartalet i rad med nettoutflöden, så det är svårt att inte fastställa ett direkt samband mellan dessa utflöden och inflationsutvecklingen. Detta segment av ETF-marknaden domineras övervägande av produkter med exponering mot guld. Trots den pågående ökningen av guldpriset har investerarna mestadels sålt av sina innehav. Detta indikerar att exponering mot guld huvudsakligen har använts som skydd mot inflation. När inflationstrycket minskar, avtar också intresset för att fortsätta investera i den gula metallen.
ETF-flödena visade på ett fortsatt minskande intresse för ESG. Flödena till ESG-ETFer uppgick till 4,7 miljarder euro under andra kvartalet, en minskning från 7,6 miljarder euro under första kvartalet. Dessa siffror representerar endast 9% av de totala ETF-inflödena, en minskning från 17% under det föregående kvartalet. Intresset för ESG-investeringar har minskat markant från toppåren 2020-22, särskilt inom aktiemarknaden där majoriteten av tillgångarna och produktutbudet finns.
Jose Garcia Zarate är biträdande chef för passiva strategier i Morningstars förvaltarforskningsgrupp.
