Statsobligationer ses som ett av de säkraste alternativen i investeringsvärlden, med en lägre avkastning än andra kategorier, men också betydligt lägre risk. Den lägre risken härstammar från att emittenten är en regering som, bortsett från skakiga länder i tillväxtregioner, vanligtvis är säkrare, stabilare och mer tillförlitlig än företag som emitterar obligationer.
"Det är dock viktigt att komma ihåg att även om statsobligationer generellt anses som säkra investeringar, kan värdet på en räntefond fluktuera. Ränteläget och marknadens förväntningar spelar en betydande roll för fondens utveckling", säger Johan Moeschlin, förvaltare av AMF:s räntefonder till Morningstar.
I Sverige är det Riksgälden som lånar pengar för svenska statens räkning genom att sälja statspapper, främst obligationer, genom auktionsförfarande. När en obligation förfaller betalar Riksgälden tillbaka pengarna till den som äger obligationen för att sedan låna på nytt genom att sälja nya obligationer.
Inflationsbekämpning fick statsobligationsräntan att stiga
Efter att ha pendlat kring nollstrecket under en längre tid steg räntan på den 10-åriga statsobligationen kraftigt vintern/våren 2022. Den huvudsakliga anledningen var att Riksbanken höjde styrräntan kraftigt på grund av den kraftigt stigande inflationen, förklarar Martin Lundvall Head of Core Fixed Income och Investment Grade på SEB i en kommentar till Morningstar.
Enligt Johan Moeschlin har ränteuppgången som inleddes i december 2021 varit en av de mest betydande trenderna på de finansiella marknaderna de senaste åren.
"Denna åtstramning av penningpolitiken markerade slutet på en era av exceptionellt låga räntor och omfattande stimulanser. Centralbankerna började också avveckla sina omfattande obligationsköpsprogram, vilket ytterligare bidrog till att pressa upp räntorna på marknaden", förklarar Moeschlin.
Både Johan Moeschlin och Martin Lundvall menar dock att marknadens förväntningar även spelat en stor roll. Exempelvis var Riksbankens egna prognos i februari 2022 att nollräntan skulle bestå i två år till, något marknaden dock inte tycktes tro på då räntan på statsobligationen redan hade börjat stiga.
"En sak är säker - den dramatiska ränteuppgången sedan slutet av 2021 kommer att studeras och analyseras under lång tid framöver, då den markerar ett betydande skifte i det globala ekonomiska landskapet", konstaterar Johan Moeschlin.
Hur köper man statsobligationer?
Att som privatinvesterare köpa statsobligationer är inte särskilt vanligt då de oftast handlas i väldigt stora poster och kan vara komplexa att handla. En räntefond är ett betydligt lättare och vanligare alternativ för exponering mot statsobligationer. Men att få en ren exponering mot statsobligationer genom en fond är inte helt enkelt det heller.
"Det bästa sättet att få exponering mot statsobligationer är att köpa en obligationsfond/långräntefond. De flesta svenska långräntefonder är dock inte renodlade statsobligationsfonder utan har ett inslag av säkerställda bostadsobligationer", förklarar Joakim Buddgård, senior portföljförvaltare Handelsbanken Fonder.
"En traditionell obligationsfond i Sverige följer vanligtvis OMRX Bond all som är ett brett ränteindex bestående av obligationer med låg kreditrisk; statsobligationer, säkerställda bostadsobligationer och Kommuninvest. Samtliga dessa emittenter har högsta kreditbetyg, AAA", säger Martin Lundvall och tillägger att indexet idag består av knappt 70% säkerställda bostadsobligationer.
Även om det finns obligationsfonder som följer rena statsobligationsindex säger Martin Lundvall att hans erfarenhet är att även dessa fonder, som har samma regelverk där man får äga upp till 80% säkerställda bostadsobligationer, investerar en stor andel i annat än statsobligationer.
En ren statsobligationsfond behöver inte vara mindre riskfylld
Som fondsparare är det således inte helt enkelt att få en ren exponering mot statsobligationer genom vare sig direktägande eller genom en fond. En anledning till att svenska räntefonder även investerar i andra räntebärande papper är att Sverige har en relativt låg statsskuld som innebär att utbudet av statsobligationer är begränsat, menar Joakim Buggård.
"Dessutom har ju Riksbanken i sina kvantitativa lättnader köpt stor del av utestående stock i statsobligationer. Svenskarna har i stället mycket bolån och som en följd av detta finns det ett relativt stort utbud av säkerställda bostadsobligationer", förklarar Joakim Buddgård.
Säkerställda bostadsobligationer har samma rating som statsobligationer, AAA, och handlas på ungefär samma sätt. Men som investerare får man en högre ränta eftersom det är en högre kreditrisk, de handlar alltså med en positiv spread, eller ränteskillnad, mot statsobligationer.
Den räntemarknad som domineras av statsobligationer är realräntemarknaden, konstaterar Martin Lundvall och förklarar att realräntefonder därför till väldigt stor del består av just statsobligationer.
"Men då är det reala obligationer, där man får en real ränta och sedan indexeras de med den kommande inflationsutvecklingen", säger han.
En renodlad statsobligationsfond behöver dock inte nödvändigtvis vara mindre riskfylld enligt Joakim Buddgård, då risken i högre utsträckning avgörs av fondens duration.
Hur påverkas statsobligationer av räntesänkningar?
Riksbankens beslut att sänka styrräntan, och förväntningar om ytterligare sänkningar, har betydande implikationer för statsobligationer, menar Johan Moeschlin som förklarar att statsobligationspriser generellt sett tenderar att stiga när styrräntan sänks, vilket resulterar i lägre obligationsräntor.
"Detta beror på det inversa förhållandet mellan obligationspriser och räntor. När Riksbanken sänker styrräntan blir befintliga obligationer med högre räntor mer attraktiva, vilket driver upp deras pris."
Men effekten för statsobligationer med olika löptider kan variera. Obligationer med kort löptid påverkas ofta mest direkt av Riksbankens räntebesked. Obligationer med medellånga löptider kommer sannolikt också se sjunkande räntor, men effekten kan vara mer gradvis och beroende av marknadens förväntningar på framtida räntesänkningar. Långfristiga statsobligationer påverkas å andra sidan oftare av mer långsiktiga inflationsförväntningar och ekonomiska utsikter, och reaktionen på räntesänkningar kan vara mer dämpad, särskilt om marknaden ser räntesänkningarna som tillfälliga.
"Det är viktigt att notera att marknaden ofta 'prisar in' förväntade räntesänkningar innan de faktiskt inträffar. Detta betyder att vi kan se rörelser i statsobligationsräntor redan innan Riksbanken formellt annonserar sina beslut", säger Johan Moeschlin.
Handelsbanken Fonders huvudscenario är att statsobligationsräntor kommer sjunka i takt med sänkta styrräntor och fondhuset spår därmed en relativt god avkastning i långa räntor/statsobligationer framöver.
"Dock ser vi ett antal faktorer som talar för att långa räntor inte kommer sjunka i samma utsträckning som historiskt i sänkningsfaser", säger Joakim Buddgård.
.jpg)
