De europeiska aktierna, som redan handlas nära rekordnivåer fick bara ett kort avbräck när ECB släppte försiktiga kommentarer om inflationen och sin förväntade räntesänkningsbana på torsdagen. Centralbanken hade precis sänkt räntan, vilket var förväntat, och handlarna fokuserade på signaler om hur många fler räntesänkningar som kan förväntas under 2024.
ECB:s höjda inflationsprognos dämpade förhoppningarna om ytterligare en sänkning i juli, vilket marknaderna redan innan beskedet hade gett en låg sannolikhet på cirka 10 procent. Under centralbankens första uttalande och den efterföljande presskonferensen vägrade ordförande Christine Lagarde att säga om institutionen hade inlett en räntesänkningsbana för resten av året.
För Michael Field, strateg för europeiska marknader på Morningstar, ”är frågan om huruvida ytterligare räntesänkningar kommer att följa under 2024 fortfarande öppen för debatt. De flesta ekonomer tror det. Inflationen har minskat tillräckligt för att motivera det, och räntorna på nuvarande nivåer ger ECB gott om utrymme att sänka utan rädsla för att inflationen åter ska ta fart", förklarar han.
Varför är de europeiska aktierna nära rekordnivåer?
Mellan årsskiftet och den tidpunkt då ECB började sänka räntan hade de europeiska aktiemarknaderna stigit med nästan 9%.
Uppgången förklaras av att vinstprognoserna för europeiska aktier har reviderats upp med 2,8% sedan årsskiftet och att värderingsmultipeln (P/E) har stigit från 13x till 13,8x. På denna nivå ligger den något under sitt historiska genomsnitt på 14x.
”Historiskt sett har de europeiska aktiemarknaderna stigit i 9 av 11 fall 12 månader efter den första sänkningen och i genomsnitt med 20%”, kommenterade Deutsche Banks strateger på fredagen. "Till skillnad från idag startade de flesta av de tidigare sänkningscyklerna medan ekonomin befann sig i en recession. Den här gången njuter marknaderna av fördelarna med räntesänkningar samtidigt som den ekonomiska tillväxten tar fart och inflationen har normaliserats - ett Guldlocksscenario."
BDL Capital Managements fondförvaltare Laurent Chaudeurge ser också ytterligare uppsida om de ekonomiska trenderna håller i sig: "Den feedback vi får från företagen visar att fjolårets lageravveckling är över. Resultaten för det andra kvartalet 2024 var bättre än de för det första, men vi har ännu inte sett en mycket markant återhämtning", sade han till Morningstar på fredagen. ”Vi behöver därför andra halvåret för att validera återhämtningen och för att vinsterna ska fortsätta att växa under andra halvåret, vilket bör gynnas av en gynnsam jämförelsebas med andra halvåret 2023.”
Vilka sektorer kan dra nytta av ytterligare räntesänkningar?
För att svara på den frågan kan den senaste tidens sektorutveckling på de europeiska aktiemarknaderna ge en indikation, eftersom torsdagens räntesänkning redan var inprisad i värderingarna.
Bland de sektorer som stigit mest i år finns finans och telekom, som är mer känsliga för räntesänkningar, men även teknik och industriaktier, som är mer känsliga för utsikterna för den ekonomiska tillväxten.
”Utsikterna för en mer gynnsam makromiljö bör gynna aktier i allmänhet och cykliska sektorer som industriaktier i synnerhet”, skrev Mathieu Racheter, strateg på Julius Baer, och Christian Gattiker, analytiker, i ett marknadsbrev den 31 maj.
Deutsche Banks strateger föredrar aktier i basresurser och kemikalier, som ”fortfarande ger potential för ytterligare uppgång på grund av förbättrad global tillverkningsaktivitet”. Samtidigt erbjuder ”stapelvaror och bostadsfastigheter den största uppsidan” när det gäller räntekänslighet.
Varför steg inte aktierna efter torsdagens räntesänkning?
”Det är uppenbart att en sänkning med 25 punkter inte är tillräcklig för att påverka den ekonomiska tillväxten eller ens för att väsentligt minska skuldtjänstkostnaderna för europeiska företag”, säger Michael Field på Morningstar.
"Med detta sagt är sänkningen en symbol för en riktningsförändring från ECB:s sida. Tanken på att återgå till en mer normaliserad räntemiljö, där styrräntorna stabiliseras på ungefär 2 procent, är tillräcklig för att stimulera aktiemarknaderna."
