ECB sänker räntan som väntat och höjer inflationsutsikterna

ECB-chefen Christine Lagarde gav ingen vägledning om en framtida räntesänkningsbana och följde därmed tidigare uttalanden om att ECB-rådet kommer att följa en databeroende strategi, möte för möte.

”Jag tror att färdriktningen är konkret nu, men bara takten i sänkningarna kan bli långsammare än vad som ursprungligen förväntades”, kommenterade Michael Field, strateg på Morningstar, efter beskedet.

”Baserat på en uppdaterad bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i den penningpolitiska transmissionen är det nu lämpligt att mildra graden av penningpolitisk restriktion efter att ha hållit räntorna stabila i nio månader”, stod det i inledningen.

Detta är den första räntesänkningen för inlåningsfaciliteten på fem år och följer på 10 räntehöjningar sedan den Frankfurtbaserade institutionen inledde sin räntehöjningscykel i juli 2022.

Före torsdagens tillkännagivande prissatte marknaderna en 12% sannolikhet för en ytterligare ECB-sänkning vid sitt möte den 18 juli och en 63,4% chans för en sänkning i september. Huruvida det blir en tredje sänkning 2024 är omdiskuterat och marknaderna prisar inte längre in mer än två sänkningar.

"Det sista ECB skulle vilja göra är att behöva höja räntan om inflationssiffrorna nästa månad blossar upp igen. Så botemedlet är att inte förhasta sig i besluten", enligt Morningstar Field. ”Vi har kommit långt från inflationshöjderna på 10,6% för bara 18 månader sedan, och vid denna tidpunkt verkar lägre räntor lämpliga.”

Räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten kommer att revideras ned med 0,25 procentenheter vardera till 4,25%, 4,50% respektive 3,75% från och med den 12 juni, enligt uttalandet.

ECB höjer inflationsutsikterna för 2024 och 2025

De senaste framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter för både den totala inflationen och kärninflationen har reviderats upp för 2024 och 2025 jämfört med framtidsbedömningarna i mars. Personalen ser nu en genomsnittlig total inflation på 2,5 procent 2024, 2,2 procent 2025 och 1,9 procent 2026. För inflationen exklusive energi och livsmedel räknar tjänstemännen med ett genomsnitt på 2,8 procent 2024, 2,2 procent 2025 och 2,0 procent 2026. Den ekonomiska tillväxten väntas öka till 0,9 procent 2024, 1,4 procent 2025 och 1,6 procent 2026.

ECB sänker räntan före Fed för första gången

ECB-rådet skrev historia när man agerade före sin amerikanska motsvarighet med en räntesänkning. Men sänkningen följde liknande åtgärder från andra stora centralbanker i väst. Schweiz Nationalbank var den första stora banken som meddelade en räntesänkning i mars, följt av Sveriges Riskbank i maj. På onsdagen meddelade Bank of Canada att man kommer att sänka dagslåneräntan till 4,75% efter sex pauser i rad.

Federal Reserve i USA och Bank of England meddelar sina penningpolitiska beslut den 12 respektive den 20 juni. I USA är räntesänkningarna försenade på grund av inflationsöverraskningen för första kvartalet, säger Preston Caldwell, Morningstars USA-ekonom. ”Vår förväntan på Federal Funds Rate i slutet av 2024 flyttas till 4,75%-5,00% från 4,25%-4,50% tidigare.”

Hur långt kommer de europeiska räntorna att falla?

De flesta bedömare är överens om att ECB kommer att lämna räntan oförändrad vid mötet den 18 juli, men återuppta sänkningarna i en långsam takt på 0,25 procentenheter vid mötet den 12 september.

"Om ECB inte hade telegraferat räntesänkningen denna vecka så eftertryckligt tror vi att det skulle ha varit en hetsig debatt om huruvida man skulle vänta på mer data efter de senaste veckornas mindre än stödjande löne- och inflationsutfall. Det är högst troligt att Lagarde kommer att vägleda marknaderna till att avvakta i juli, med nästa justering antingen i september eller oktober", sade Dave Chappell, Senior Fund Manager, Fixed Income på Columbia Threadneedle Investments, i ett marknadsbrev inför ECB-beslutet.

Karsten Junius, chefekonom på J. Safra Sarasin Sustainable, håller med om att en räntesänkning i september är det mest troliga scenariot. "Vi anser att penningpolitiken har varit för restriktiv under för lång tid. Vi förväntar oss därför ytterligare räntesänkningar i september, oktober och december, mot en nivå på 3,0% i slutet av året. Marknaderna å sin sida prisar för närvarande in en nivå på 3,3 procent i december", skrev han i ett marknadsbrev inför torsdagens möte.

"Enligt vår uppfattning förväntar sig finansmarknaderna inte tillräckliga räntesänkningar i år. Euroområdet skiljer sig tydligt från USA och vi förväntar oss att ECB agerar oberoende av Federal Reserve och enligt sina inhemska behov."

Kathleen Brooks, forskningsdirektör på XTB, räknar med ytterligare två sänkningar i år. ”Marknaden prisar för närvarande in utsikterna för ytterligare två räntesänkningar i år, och räntorna i euroområdet väntas sluta 2024 på 3,25%, jämfört med 4,84% för USA”, sade hon på torsdagsmorgonen.

Hur kommer räntesänkningar att påverka marknaderna?

Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, och i synnerhet de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.

Samtidigt kommer kontantsparräntorna på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. Låntagarna kommer däremot att gynnas av lägre räntor när konsumentskulder och bolån blir billigare. I sin senaste Economic Bulletin skrev ECB att utlåningsräntorna på företagslån redan har sjunkit något, till 5,2 procent i slutet av 2023, medan bolåneräntorna har stigit ytterligare till 4,0 procent.