Mellan den 6 och 9 juni (i Sverige endast den 9 juni) kommer cirka 450 miljoner EU-medborgare att rösta för att förnya EU-parlamentet. Sällan tidigare har detta valtillfälle väckt ett sådant intresse hos investerarna. Om man ser tillbaka har kontinentala val aldrig haft en tydlig och betydande inverkan på finansmarknaderna. Men den här gången kan det bli annorlunda, särskilt för dem som tittar på medellång sikt.
För första gången kan nämligen det europeiska politiska landskapet och dess interna balanser förändras radikalt, med direkta konsekvenser för viktiga politikområden såsom den gröna ekonomin, invandring och EU:s budget.
Högerns frammarsch
Opinionsmätningarna är tämligen samstämmiga: partier på högerkanten (t.ex. Europeiska folkpartiet) kommer sannolikt att få fler mandat och större inflytande än någonsin tidigare. De kommer sannolikt att bli de klara vinnarna i flera EU-länder, däribland Frankrike, Italien, Ungern, Österrike och Nederländerna. De gröna och liberalerna förväntas å andra sidan förlora mandat. Som ett resultat kommer nästa Europaparlament att vara mer polariserat och fragmenterat än någonsin tidigare.
”Även om vi tror att centristerna fortfarande kommer att kunna behålla en övergripande majoritet kan det inte uteslutas att EPP också kan bygga en majoritet med extremhögern, en faktor som skulle ge dem ett betydande inflytande när det gäller frågor som invandring, klimat och ytterligare EU-integration”, säger Nicolas Wylenzek, makrostrateg på Wellington Management, i en analys den 18 maj.
”Hur denna potentiella omorganisation kommer att förändra EU:s politik beror på ett antal faktorer, inklusive EU-kommissionens sammansättning, förändringar i det politiska landskapet på medlemsstatsnivå och internationell utveckling, som kriget i Ukraina och det amerikanska valet”, fortsätter Wylenzek.
Det är dock redan nu möjligt att skissera några drag som sannolikt kommer att prägla den framtida europeiska politiken. Wellington-strategen identifierar fem sådana:
- Mindre grönt - Vissa delar av väljarkåren anser att klimatåtgärderna har gått för långt, särskilt som energipriskrisen har avtagit något. Vi tror att EU kommer att behålla sitt fokus på energioberoende, men att utvecklingen mot nettonollutsläpp kommer att gå långsammare. Dessutom kan vissa långsiktiga initiativ - t.ex. grön vätgasproduktion - tappa fart.
- Mindre fokus på EU-integrationen - Det ökande stödet för extremistpartier tyder på att stora delar av den europeiska befolkningen i allt högre grad förlorar förtroendet för statliga institutioner. Dessa väljare anser också att EU-integrationen går för fort och oroar sig för den nationella suveräniteten, vilket innebär att framstegen på vissa områden, t.ex. kapitalmarknadsunionen, kan komma att sakta in ytterligare samtidigt som nya förslag, t.ex. den gemensamma försvarsfonden, kan få svårt att få fart.
- Hårdare tag mot invandring - Den nyligen antagna reformen av asyl- och migrationsreglerna har gjort det svårare för asylsökande att komma in i EU, men extremhögerns betydande framgångar kan leda till ytterligare åtstramningar. En sådan åtgärd skulle ytterligare kunna begränsa en redan stelbent arbetsmarknad.
- Mer företagsvänligt - En vanlig kritik är att det nuvarande Europaparlamentet fokuserar för mycket på reglering, till nackdel för företagen. Vi kan komma att se ansträngningar för att minska vissa åtgärder, särskilt inom nyckelområden för nationell säkerhet och motståndskraft i leveranskedjan, i synnerhet halvledare och kritiska mineraler. Vi kan också få se en mer permanent lättnad av reglerna för statligt stöd.
- Potentiellt mer gynnsamt för Kina - Nästa Europaparlament kan också bli allt mer gynnsamt för Kina om de högerextrema partierna gör bra ifrån sig. Efter invasionen av Ukraina skiftade delar av den europeiska extremhögern sitt stöd från Ryssland till Kina. Ett alltmer Pekingvänligt parlament skulle kunna komplicera relationerna mellan EU och USA, som fortsätter att driva på för en frikoppling.
Även om en minskning av de administrativa bördorna å ena sidan kan vara till nytta för EU:s företag, skulle reformer som främjar ytterligare integration, t.ex. bankunionen och kapitalmarknadsunionen, å andra sidan stärka den europeiska ekonomins motståndskraft och underlätta tillväxten.
Blickarna mot försvarssektorn
En trend som redan är på gång och som kan komma att accelerera ytterligare under det nya parlamentet är att de europeiska beslutsfattarna skiftar fokus från energiomställning till gemensamt försvar.
Bland de områden där EU:s medlemsländer vill arbeta närmare finns bättre samordning och samarbete kring storskaliga utvecklingsprojekt som nästa generations stridsvagnar och stridsflygplan, bättre anpassning av upphandlingsinsatserna och stärkande av den europeiska försvarsindustrin för att minska importberoendet.
”Vi ser denna växande ökning av de europeiska försvarsutgifterna som en klar fördel för de europeiska försvarsföretagen, som kommer att dra nytta av både en stark medvind och bättre visibilitet för efterfrågan på medellång sikt”, förklarar Nicolas Wylenzek. ”Till skillnad från leverantörer som är involverade i energiomställningen skyddas försvarsleverantörer dessutom av mycket högre inträdesbarriärer. Även om värderingarna har stigit betydligt anser vi att de utvalda aktierna fortfarande är attraktiva ur ett långsiktigt perspektiv.”
Europeiska aktier går starkt
De europeiska aktiemarknaderna inledde 2024 starkt, precis som de avslutade 2023 - sedan årets början har Morningstar Europe Index stigit med 10,7%.
Oavsett sammansättningen av det nya parlamentet, kommenterar Alessandro Tentori, CIO Europe på AXA IM, ”har halvtidsöversynen av Next Generation EU varit framgångsrik och vi är - enligt kommissionen - på väg att njuta av den maximala makroekonomiska effekten av planens investeringar.”
”Konsumtionen håller på att återhämta sig i Europa, energichocken håller på att avta och vi håller på att glömma den”, säger Niall Gallagher, Investment Director, Equity Europe på GAM. ”Vi tror att inflationen kommer att sjunka lite till, men den kommer att förbli högre än tidigare och även mer volatil, även om den inte når upp till de senaste två årens nivåer. Enligt vår uppfattning kommer detta att göra det möjligt för reallönerna att stiga, vilket också kommer att ha en positiv effekt på konsumtionen”.
Förvaltaren varnar dock för att vissa delar av marknaden för närvarande är övervärderade, särskilt bland tillväxtaktierna. Värderingen av dessa aktier har stigit igen i takt med att marknaden har börjat diskontera räntenedgången. ”Om räntorna inte sjunker, eller om de inte sjunker så snabbt som investerarna förväntar sig, tror vi att det finns vissa tillväxtaktier i Europa som kan påverkas av att värderingarna pressas samman. Vi måste därför vara uppmärksamma på den risken", säger Gallagher.
”Sammantaget, trots det förändrade politiska landskapet, som vi ser som marginellt negativt, är vi fortsatt positiva till europeiska aktier med tanke på den förbättrade tillväxtmiljön och det starka finanspolitiska stödet, med en preferens för europeiska banker och inhemsk konsumtion som gynnas, till exempel rese- och fritidssektorn”, säger Wylenzek vidare.
”Vi föredrar försvarssektorn ur en cyklisk synvinkel och hälsovård, telekom och allmännyttiga företag ur en mer defensiv synvinkel. Mer generellt tyder den senaste tidens starka utveckling på de europeiska aktiemarknaderna, exklusive Storbritannien, på att globala investerare har börjat omvärdera europeiska aktier i kölvattnet av Europas spirande tillväxtåterhämtning och koncentrationsrisken på den amerikanska marknaden. Vi tror att denna trend fortfarande pågår", avslutar Wellingtons strateg.
