Vad händer om ECB inte sänker räntan i juni?

”Sänkningen med 25 punkter den 6 juni verkar vara ett avslutat kapitel”, står det i en kommentar den 28 maj från UBS ekonomiteam under ledning av Reinhard Cluse. ”Signalerna från ECB-mötet den 11 april och efterföljande offentliga uttalanden från ECB:s tjänstemän har varit tydliga: ECB är på väg att sänka räntan med 25 punkter till 3,75 procent vid nästa möte den 6 juni.”

UBS ekonomer tror att inte ens den nedslående inflationsstatistiken för maj (som kommer den 31 maj) kommer att få ECB att ändra sig. De är dock övertygade om att handlarna kommer att lyssna noga på Lagardes presskonferens och ECB:s nya makroekonomiska prognoser, och leta efter signaler om takten i räntesänkningarna efter juni, och i synnerhet en eventuell andra sänkning vid mötet den 18 juli. När det gäller det senare är UBS ”skeptiskt”.

Att räntan kommer att sänkas den 6 juni bekräftades nyligen av Philip Lane, ledamot av ECB:s direktion, som i en intervju med Financial Times den 27 maj sade ”Utan några större överraskningar är det vi ser just nu tillräckligt för att ta bort den maximala åtstramningsnivån.”

Om ECB avvaktar, vad gör marknaderna?

Men om det kommer någon stor överraskning, vad kan då hända med marknaderna?

”Om centralbanken i stället för en förväntad räntesänkning överraskar marknaderna genom att lämna räntan oförändrad kan det leda till ett fall i aktie- och obligationskurserna”, förklarar Nicolò Bragazza, associate portfolio manager på Morningstar Investment Management (MIM).

Även om denna hypotes för närvarande är avlägsen påminner den oss om vad som kan hända på obligationsmarknaderna när prognoserna inte infrias. Det är också en viktig lärdom för framtiden, givet att ECB inte har förbundit sig till en viss bana av räntesänkningar efter juni.

”En penningpolitik som är stramare än väntat brukar ha en negativ inverkan på obligationspriserna”, säger Bragazza. ”Statsobligationer med längre löptid (duration) är de som påverkas mest eftersom de är mer känsliga för stramare penningpolitiska förväntningar.”

Vilka aktiesektorer skulle påverkas mest?

Aktiemarknaderna skulle inte vara undantagna från återverkningarna av negativa överraskningar i ECB:s räntesänkningsbana. Enligt Bragazza kan de hårdast drabbade sektorerna vara allmännyttiga tjänster, fastigheter och sällanköpsvaror, dvs. icke nödvändiga förnödenheter.

Energisektorn är mycket känslig för penningpolitiken, främst på grund av sin höga skuldsättning och höga direktavkastning. Inom fastighetsbranschen väntas en räntesänkning av dem som tagit ett bolån med rörlig ränta och sett amorteringen stiga snabbt under uppgången. Slutligen har konsumentvarusektorn straffats hårt av stigande styrräntor och hög inflation. Förväntningar om en nedgång har skapat förväntningar om att det värsta ligger bakom oss, medan ECB:s uteblivna lättnader kan väga negativt.

Kommer ECB att sänka före Fed?

ECB:s agerande i juni tyngs också av temat om en möjlig avvikelse från Federal Reserve. I USA verkar den förväntade räntesänkningen vara på väg bort. Algebris Investments Global Credit-team skriver i en kommentar den 27 maj att ”marknaderna helt har avskrivit juli-sänkningen och nu bara ser en 80-procentig chans för en räntesänkning i november”.

ECB har under de senaste månaderna upprepade gånger sagt att den är oberoende av den amerikanska centralbanken, men ekonomer diskuterar hur långt penningpolitiken på båda sidor av havet verkligen kan skilja sig åt.

Ombretta Signori, chef för makroekonomisk forskning och strategi på Ofi Invest AM, anser att marknaderna inte ska förvänta sig att ECB väntar på Fed.

”Vi tror att oron för att Christine Lagarde ska vara alltför beroende av Washington är överdriven”, skrev Signori i ett marknadsbrev den 22 maj.

”För det första är det mycket osannolikt att den euroförsvagning som skulle följa skulle ha en sådan effekt att den utlöser en återhämtning i euroområdet, särskilt med tanke på att den ekonomiska litteraturen tyder på att överföringen av effekterna av ränteförändringar på inflationen har varit betydligt dämpad sedan den gemensamma valutan infördes.

”Dessutom har det redan förekommit fall av penningpolitisk desynkronisering, t.ex. under perioden 2015-2018, då Fed gradvis höjde räntorna samtidigt som ECB gick in i ett negativt ränteterritorium genom att inleda ett program för kvantitativa lättnader.”

I många fall har dock ECB:s upp- och nedgångar kommit lite senare än Feds, t.ex. i början av 2000-talet och 2006-2009. ”Enligt vår uppfattning är den här gången annorlunda”, säger Jumana Saleheen, chefekonom på Vanguard Europe, i en kommentar den 8 maj. ”De inhemska förhållandena i euroområdet är tillräckligt olika för att motivera en divergens i penningpolitiken.”

”Feds betydelse på de globala marknaderna innebär dock att riskerna lutar mot en långsammare takt i lättnaderna än vad de inhemska förhållandena annars skulle motivera, särskilt om nedåttrycket på euron skulle intensifieras”, påpekar Saleheen. En kraftig divergens skulle kunna försvaga den gemensamma valutan kraftigt mot dollarn, med en potentiell uppåtrisk för inflationen som tvingar ECB att vara mer försiktig.

Vad bör investerare göra?

Bragazza påminner investerare om att inte fokusera på att förutsäga vad som kan hända, utan snarare att förbereda sig för olika scenarier. ”Om det mest förväntade scenariot är en räntesänkning betyder det inte att andra tillgångsklasser inte spelar en viktig roll för att balansera portföljen inför olika eventualiteter”, säger han.

”I en miljö med stramare ränteförväntningar är det klokt att behålla exponeringen mot obligationer med kortare löptid och högkvalitativa räntebärande värdepapper som kan dämpa konsekvenserna av en utebliven räntesänkning. Samtidigt kan aktier i företag med höga utdelningar och balansräkningar av hög kvalitet utgöra ett ytterligare skydd i diversifierade portföljer.”