Till att börja med är utdelning det som sker när aktieägare får del av vinsten från bolaget. Utdelningens storlek föreslås av bolagets styrelse och beslutas på bolagets årsstämma. En utdelning kan bland annat vara pengar eller fler aktier i bolaget.
Utdelning som aktieägare eller fondandelsägare
Investerare som köper aktier kan alltså få en utdelning, om bolaget har beslutat om detta. För de fonder som äger aktier som ger utdelning kommer fondförvaltaren i de flesta fall se till utdelningen återinvesteras i fonden. Dessa kallas ackumulerande fonder, vilket är den vanligaste typen av fond på den svenska marknaden.
För en aktieinvesterare innebär detta alltså att utdelningen utbetalas till investerarens konto, som därmed själv kan bestämma vad som ska hända med utdelningen. Den som i stället äger andelar i en fond, med aktier i ett bolag som ger utdelning, ser således inte vinsten i form av en utdelning som sätts in i kronor och ören på kontot. Vinsten fås i stället genom att fonden ökar i värde.
Ur ett spararperspektiv kan det vara väldigt bekvämt med en fond som varje år återinvesterar utdelningar i nya fondandelar. Fondspararen får långsiktigt ränta på ränta och slipper exempelvis courtage. Utdelningen beskattas även enbart via den årliga schablonskatten på investeringssparkonto eller kapitalförsäkring om 0,12%.
För en del sparare finns det dock en nackdel. För de investerare som ser sig som aktiva sparare och själva vill välja vad som händer med utdelningen finns inte den möjligheten i ackumulerande fonder. Men för investerare som sparar långsiktigt och inte har så mycket tid eller intresse för sparandet är det knappast en nackdel. Då är det mest centrala att utdelningen kommer investeraren till godo. Och det gör den genom återinvestering i fonden.
Fonder som betalar ut utdelning i Sverige
Det finns dock fonder som betalar utdelning till sina fondandelsägare. Det är inte många, men de finns. Före 2012 var de betydligt fler och anledningen till att de minskat beror på ändrade skatteregler. Enkelt beskrivet är det inte längre fördelaktigt för svenskregistrerade fondbolag att ge utdelning till spararna. Därtill måste sparare skatta 30% på utdelning från fonder. Ett tungt skäl till att många privatpersoner väljer bort fonder med utdelning.
Bland de fonder som betalar utdelning till sina andelsägare är det även vanligt med en insättningsgräns, som kan vara så hög som 50-200 miljoner kronor. Anledningen till detta är att utdelande fonder ofta riktar sig mot institutioner och stiftelser, även om det går att köpa dem som privatperson också. För investerare som vill spara i utdelande fonder är ett Investeringssparkonto (ISK) det skattemässigt bästa, då utdelningen schablonbeskattas enligt gällande regler.
Här nedan listas de fonder som har gett den högsta utdelningen i kronor och ören, där insättningskravet också listas. Exempelvis har SEB Sverige Indexfond A Utdelning, som har den högsta utdelningen sett till kronor, ett krav på 5 miljoner i insättning. Men det finns ett par exempel i listan där minsta insättningen är 100 kronor. Det är dock inte säkert att den utdelande andelsklassen är tillgänglig där du vanligtvis köper dina fonder, så se till att kolla upp de olika andelsklasserna och vart de går att köpa.
Här nedan listas även de fonder som har haft den högsta procentuella utdelningen de senaste året i relation till fondens NAV, ett mått som beskrivs som 12 Month Yield. Här noteras ett gäng andra fonder i topplistan. Överlag har dessa fonder en betydligt lägre minsta insättningsgräns, med majoriteten som uppger 100 kronor, varav tre som har 100 000 kronor som minsta insättning.
