Marknaderna blickar mot inflationssiffrorna för euroområdet som väntas av Eurostat kl. 11.00 på tisdagen den 30 april för att få ytterligare bekräftelse på att prisindex konvergerar mot Europeiska centralbankens (ECB) mål på 2%. Uppgifterna är också avgörande för att ta reda på om ECB kommer att sänka räntorna i juni.
Inflationen väntas enligt konsensus ha stigit med 2,3-2,4% jämfört med föregående år, vilket är en liknande nivå som i mars.
”Efter att ha vant sig vid att se nedgångar i inflationen månad för månad kan vissa marknadsaktörer bli besvikna över att se en oförändrad siffra månad för månad. Men efter den positiva överraskningen i mars, då inflationen sjönk med 0,2 procent, är en oförändrad siffra för april ett bra resultat", sade Michael Field, europeisk marknadsstrateg på Morningstar.
I mars kom de största bidragen till den årliga inflationstakten i euroområdet från tjänster (+1,76 procentenheter, pp), följt av livsmedel, alkohol och tobak (+0,53 pp), industrivaror exklusive energi (+0,30 pp) och energi (-0,16 pp), enligt Eurostat.
”Vårt sammansatta mått på långsiktiga inflationsförväntningar har nyligen sjunkit meningsfullt”, skrev Goldman Sachs i bankens aprilrapport, Euro Area Inflation Monitor. ”Indikatorer för prisförväntningar på kort sikt har mestadels svalnat de senaste månaderna. Framför allt har förväntningarna på försäljningspriset på tjänster sjunkit två månader i rad, efter en uppgång under Q4 som sträckte sig till januari.”
I december räknar Goldman Sachs ekonomer med att euroområdets totala och kärninflation ligger på 2,6 procent respektive 2,3 procent i årstakt.
Kommer ECB att sänka räntorna i juni?
ECB lämnade räntorna oförändrade vid sitt möte i april och signalerade därmed en första räntesänkning i juni. Efter tillkännagivandet sade ordförande Christine Lagarde att ”inflationen väntas fluktuera runt nuvarande nivåer under de kommande månaderna och sedan sjunka till vårt mål nästa år, på grund av svagare tillväxt i arbetskraftskostnaderna, de fortsatta effekterna av vår restriktiva penningpolitik och den avtagande effekten av energikrisen och pandemin”.
ECB-tjänstemännen medgav dock att den senaste tidens ökning av oljepriserna ”är en fråga som spelar stor roll”. De övervakar oljeprisutvecklingen, och i synnerhet risken för ytterligare eskalering i Mellanöstern.
”Högre energipriser kommer att ha en mekanisk effekt på energipriserna i konsumentledet och därmed på den totala inflationen”, enligt en kommentar från Goldman Sachs, som tillägger att genomslaget i kärninflationen vanligtvis är mycket mindre och mer osäkert. Ekonomerna ”ser dock begränsade risker från den senaste tidens ökning av energipriserna för den pågående disinflationsprocessen och utsikterna för ECB:s policy, såvida inte energipriserna stiger väsentligt mer härifrån”.
Morningstars Field ser också liten risk för tidslinjen för räntesänkningen. ”Inflationen ligger inom räckhåll från ECB:s målnivå på 2 procent, och till skillnad från i USA där oron för ett inflationsåtertåg är mer uttalad är bilden i Europa helt annorlunda. Enligt nyligen genomförda opinionsundersökningar förutspår ekonomerna med överväldigande majoritet att den första räntesänkningen kommer att ske i juni. Det är mycket osannolikt att data från den 30 april kommer att ändra på det.”
Kärninflationen kommer att vara avgörande, och den väntas sjunka med 0,1% till 2,8% i årstakt. Enligt Field bör den fortsatta nedgången i kärninflationen vara ”ytterligare ett positivt tecken”, eftersom penningpolitiska hökar tidigare har varit oroade över att tjänsteinflationen skulle kunna ta fart igen i Europa, drivet av strama arbetsmarknader - data bör säga något annat.
