Johanna Englundh: Morningstar har inlett bevakning av Sveriges största försvarsleverantör, Saab. Jag har Morningstars aktieanalytiker Loredana här med mig idag för att höra mer om hennes tankar kring aktien, vad som fick henne att allokera en bred ekonomisk vallgrav och vad investerare bör hålla utkik efter i framtiden.
Tack för att du är med oss idag, Loredana. Låt oss börja med en uppskattning av verkligt värde. Du har satt ett verkligt värde på Saab-aktien till 860 kronor. Vad ligger bakom den värderingen?
Loredana Muharremi: Hej Johanna. Vårt verkliga värde på 860 kronor stöds av högre försvarsutgifter, samt marginalexpansion på grund av ett skifte i produktmixen mot dynamik- och övervakningssystem, som har högre marginal och är mer kassagenererande. Dessutom har vi majoriteten av de program som övergår från utvecklingsfas till produktionsfas. Saab har alltså majoriteten av sina intäkter i Europa. Vi ser många möjligheter här, och vi börjar naturligtvis med Sverige. I Sverige är Saab den största försvarsleverantören, och landet har utlovat cirka 300 miljarder kronor i försvarsutgifter mellan 2023 och 2025. Och vi förväntar oss att Saab kommer att kunna ta cirka 60% av detta.
Dessutom är företaget en internationell ledare inom anti-tankvapen, radar och elektronisk krigföring. Vi anser därför att företaget har en mycket stark position för att dra nytta av den ökade efterfrågan till följd av kriget mellan Ryssland och Ukraina. Och detta är inte bara en kortsiktig vinst. Vi ser det också som en långsiktig möjlighet, eftersom europeiska länder kommer att behöva fylla på sina lager på denna plattform därefter. Dessutom är Tyskland en annan mycket viktig möjlighet. I Europa sägs Tyskland bli den tredje största försvarsinvesteraren i världen 2025. Där är Saab mycket starka inom elektronisk krigföring och övervakning för marinen. Men för närvarande har Saab också fått uppdraget att uppgradera det elektroniska krigföringssystemet för Tysklands Eurofighter-flygplan. Slutligen, om vi rör oss utanför Europa och tittar på USA, påbörjar Saab leveransen av T-7A, som är ett stridsflygplan för utbildning som företaget utvecklar tillsammans med Boeing. Så det finns spännande möjligheter. Och detta är de främsta anledningarna till vårt verkliga värde på 860 kronor.
Englundh: Okej. Och du har också tilldelat Saab Morningstars högsta vallgravsbetyg. Vad fick dig att ge Saab en bred ekonomisk vallgrav?
Muharremi: Ja, när vi överväger Saabs ekonomiska vallgrab, och vi tilldelar den breda vallgraven, överväger vi de tekniska kraven, omställningskostnaderna och de regulatoriska hinder som finns inom försvaret. Saab får 95 procent av sina intäkter från försvaret. Och även om konkurrensen om ett anbud mellan etablerade aktörer är mycket intensiv, garanterar ett företag som väl vunnit ett framgångsrikt militärt program en lång ström av intäkter med höga byteskostnader. Byteskostnaderna är så höga på grund av försvarskontraktet. Försvarskontrakt börjar vanligtvis som kostnadspluskontrakt där militären tar på sig risken för eventuella kostnadsöverskridanden under programmets inledande fas och övergår endast till fasta priskontrakt när plattformen går i produktion, så när risken för plattformen är lägre. Med tanke på det kapital som militären har investerat och den tid som de har investerat är kostnaderna för att byta till en annan entreprenör mycket höga när programmet väl är igång.
Dessutom, om vi tittar på Saabs rekordhöga orderstock på 126 miljarder kronor, så ger den oss bara en glimt av Saabs framtida potential. Och det beror på att majoriteten av de plattformar som vi har där har långa utvecklingsfaser, långa produktionscykler och stora eftermarknadsmöjligheter. Utvecklingscyklerna sträcker sig från två år till flera decennier. Och vi tror att plattformar med längre utvecklingscykler, som stridsflygplan och ubåtar, inte var en starkare vallgrav på grund av högre byteskostnader. Det är därför lättare för militären att arbeta med en befintlig leverantör för att lösa eventuella problem än att byta till en annan leverantör och starta en utvecklingsfas från noll.
När det gäller produktionscykeln har ett företag som vinner en plattform med lång produktionscykel i princip monopol på det programmet under hela dess livslängd, eftersom det inte finns någon livskraftig ersättare. Så återigen, höga byteskostnader. Och i Saab har vi plattformar som stridsflygplan, ubåtar och marinfartyg som har en produktionscykel på mer än 30 år. Slutligen, om vi tittar på de plattformar som Saab har, har majoriteten av dem ramavtal för eftermarknaden som sträcker sig mellan 4 år och 10 år. Eftermarknadsavtal är mycket viktiga eftersom de genererar en återkommande och säker intäktsström med hög marginal. Så de ökar företagets intjäningsförmåga.
Englundh: Okej. Så du nämnde byteskostnader där. Kan du ge oss några insikter om Saabs största konkurrenter och var du ser Saab i den mixen?
Muharremi: Ja. Så om vi tittar på Europa ser vi - vi kan nämna BAE, med en bred vallgrav, Thales och Dassault, med en bred vallgrav. Om vi tittar på USA så har vi General Dynamics, Boeing, Lockheed Martin. Saabs strategi har varit att undvika att konkurrera direkt med sina större konkurrenter, samtidigt som man bygger upp expertis, fokuserar på nischmarknader och sedan utnyttjar denna expertis för att skapa partnerskap och joint venture med dessa konkurrenter. Ett exempel på detta är det som vi redan har nämnt, T-7A som man gör i samarbete med Boeing. Och T-7A har valts ut som det viktigaste träningsflygplanet för den amerikanska armén. Så det är en mycket viktig möjlighet. Även inom missiler har Saab viktiga partnerskap med MBDA, Diehl Defence, Boeing och har nyligen vunnit ett partnerskap med BAE. Saab har valts ut för att uppgradera den elektroniska krigföringen för BAE CV90 staple. Så vi ser den här strategin som Saab har implementerat som mycket framgångsrik eftersom den gjorde det möjligt för företaget att expandera utanför Sverige samtidigt som man delade risken för programmen med sina konkurrenter och utnyttjade deras närvaro i andra länder.
Englundh: Okej. Vad tycker du att investerare bör hålla utkik efter när de blickar framåt?
Muharremi: Vi förväntar oss att tillväxten på kort och medellång sikt fortfarande kommer att drivas av markstridsplattformar, särskilt missiler, och det beror på den höga utarmningstakten som vi ser i kriget mellan Ryssland och Ukraina, samt den nuvarande obalansen mellan utbud och efterfrågan. Vi ser också mycket positivt på det faktum att Sverige nyligen har gått med i Nato och vi tror att Saabs ställning kommer att stärkas, särskilt i Norden och i Östersjöregionen, och det beror på att Natoländer föredrar att få sina inköp från andra Natoländer. Och vi ser faktiskt redan denna trend i och med att Saab nyligen inkluderades som en av kandidaterna för att uppgradera Nederländernas ubåtar.
Englundh: Tack så mycket, Loredana, för att du pratar Saab med oss här idag. Och tills nästa gång, jag är Johanna Englundh för Morningstar.
