Inflationsutfallet i februari, som väntas publiceras den 14 mars, kommer att vara av stor betydelse för de kortsiktiga utsikterna för styrräntan, och ett gynnsamt utfall kan bana väg för en sänkning från Riksbanken redan i vår. Inflationssiffrorna är nämligen central för Riksbanken när de ska besluta om tidpunkten och storleken på räntesänkningarna.
"Vi behåller vår syn på en första sänkning i maj som vårt huvudscenario, baserat på utsikterna för den inhemska inflationen. Försenade ECB-sänkningar utgör dock en uppåtrisk för vår prognos eftersom vi tror att Riksbanken är ovillig att gå före ECB. För att Riksbanken ska gå före ECB behöver vi få ytterligare bekräftelse på ljusare inflationsutsikter", säger SEB:s Olle Holmgren och Amanda Sundström i en rapport inför inflationssiffrorna.
Efter en tillfällig uppgång i januari spår flera marknadsbedömare att inflationen i februari kommer falla tillbaka något.
Hur hög kommer inflationen vara i februari?
KPIF-inflationen, som är det mått som Riksbanken använder där ränteeffekter är borträknade, väntas falla tillbaka till 2,6-2,9% i februari. I januari steg inflationstakten enligt KPIF till 3,3%.
Handelsbanken är mest pessimistiska till inflationssiffran i februari, och spår en KPI på 4,9% medan Nordea tror samma mått kommer landa på 4,5%. Vad gäller det viktiga KPIF-måttet är storbankerna även här lite oeniga, Swedbank, Nordea och SEB trot på en siffra på 2,5-2,7% medan Handelsbanken tror på 2,9%.
Vad driver inflationen i Sverige?
Kärninflationen (KPIF exklusive energi) väntas fortsätta att falla markant, vilket till stor del förklaras av baseffekter från mycket starka prisökningar i februari förra året, förklarar SEB i deras rapport.
"Företag inom dagligvaruhandeln flaggar för den svagaste prisutvecklingen på livsmedel sedan inledningen av 2021, då matpriserna sjönk med som mest ungefär en procent säsongrensat. Gapet mellan prisplanerna och faktisk livsmedels-KPI, som steg i januari, är därmed ovanligt stor och tyder på att januariökningen var tillfällig snarare än ett trendbrott", säger Swedbank i sin Makroanalys.
I Nordeas prognos för februari ser de att trenden sedan förra sommaren fortsätter, dvs. att inflationen normaliseras.
Inflationen steg i januari
Inflationstakten i Sverige, mätt som KPIF, landade på 3,3% i januari, medan KPI var 5,4%, en ökning från december då den var 4,4%.
Inflationstakten i januari påverkades framför allt av ökade boendekostnader, där de främsta bidragen kom från hyror, månadsavgifter för bostadsrätter samt räntekostnader för egnahem och bostadsrätt. Därutöver steg priserna på många olika varor och tjänster, bland annat inom livsmedel, inventarier och hushållsvaror samt rekreation och kultur.
Prishöjningarna motverkades av el och drivmedel som har sjunkit i pris sedan motsvarande månad föregående år.
När kommer Riksbanken sänka räntan?
Den stora frågan på allas läppar är när Riksbanken kommer leverera den första räntesänkningen. Handelsbanken står fast vid sin prognos om en första sänkning i juni, medan Swedbank, SEB och Nordea tror på maj.
För Swedbanks del är det inte inflationen som är i centrum längre när det kommer till Riksbankens beslut att sänka räntan, utan snarare arbetslösheten i Sverige.
"Försvagningen på den svenska arbetsmarknaden är en av anledningarna till att vi tror att Riksbanken kommer sänka styrräntan i maj, oavsett om ECB eller Fed har påbörjat räntesänkningar. I januari var arbetslösheten i Sverige 8,2% enligt den officiella statistiken i AKU och vi förväntar oss en oförändrad arbetslöshet i februari innan arbetslösheten tar ytterligare ett kliv upp i mars. I slutet av 2024 förväntar vi oss att arbetslösheten har stigit till 8,5%, en bild delad av de flesta prognosmakare", resonerar Swedbank.
Nordea anser att samtidigt en mjuklandning för ekonomin är i fara om räntorna inte sänks i tid.
"Allt mer tyder på att det behövs lägre räntor för att säkra den mjuklandning av svensk ekonomi som Riksbanken eftersträvar. Uppgången i arbetslöshet och konkurser är än så länge inte drastisk, men den kan bli besvärande om räntorna förblir höga alltför länge. Den senaste tidens förbättring i sentimentsindikatorer drivs dessutom sannolikt av förväntningar om lägre räntor", resonerar Nordeas Torbjörn Isaksson.
Men att Riksbanken skulle gå före ECB och Fed med en räntesänkning är inte en självklarhet, och kan påverka kronkursen.
"Riksbanken kan sänka räntan före andra centralbanker och om inflationen blir för låg är en svag SEK ett mindre problem. Växelkursen är dock en restriktion i närtid och det finns gränser för hur mycket styrräntan kan avvika från andra centralbanker. Det innebär att det för närvarande finns uppåtrisker mot vår prognos för Riksbanken med en första sänkning i maj och en styrränta på 2,50 procent i slutet av 2024", tillägger Torbjörn Isaksson
Inflationssiffrorna för februari publiceras torsdagen den 14 mars 08.00.
.jpg)
