Färska inflationssiffror väntas på måndag den 19e februari, men den som väntar sig en fortsatt fallande inflationstakt kan bli besviken. Flera marknadsbedömare spår en tillfällig uppgång i den första inflationssiffran för året. Och årets första inflationssiffra uppges även vara extra svår att förutspå, så en hel del överraskningar kan ligga i korten.
"Uppdateringarna av konsumtionskorgen inför 2024 innebär, som vanligt, att januari-KPI är
prognostiserad. Stora konsumtionsskiften under och efter pandemin har gjort korgeffekterna – som vanligtvis är relativt stabila och enstaka tiondelar negativa – mer volatila under de senaste åren", skriver Swedbank i sitt senaste veckobrev.
Just årets uppdateringar väntar dock Swedbank vara små, utifrån deras beräkningar som tyder på små förändringar i konsumtionsmönstret under fjolåret, även på produktgruppsnivå, vilket tyder på en mindre volatil korgeffekt över helåret 2024.
Hur hög kommer inflationen vara i januari?
KPIF-inflationen, som är det mått som Riksbanken använder där ränteeffekter är borträknade, väntas stiga tillfälligt till 2,9%-3,1% i januari. I december föll inflationstakten enligt KPIF till 2,3%.
Handelsbanken är mest pessimistiska till inflationssiffran i januari, och spår en KPI på 5,4% medan Nordea tror samma mått kommer landa på 5,0%. Vad gäller det viktiga KPIF-måttet är storbankerna mer eniga och tre av fyra tror den kommer stiga till 3,1%. Endast Nordea tror på en inflationstakt under 3,0%.
Vad driver inflationen i Sverige?
Under årets första månad förväntas tjänstepriser driva inflationstakten något högre. Den främsta anledningen är att avgifterna för exempelvis vatten, avlopp, sophämtning och kollektivtrafik höjdes kraftigt vid årsskiftet, som en fördröjd effekt av tidigare års kostnadsökningar.
"Även hyrorna för hyresrätter höjdes och vi ser att hyrorna stiger med något mer än 5% under 2024. Även bostadsrättsavgifterna höjdes mer än normalt. Den främsta orsaken till höjda hyror och avgifter är högre räntor. Riksbanken kan inte bekämpa högre hyror med stramare penningpolitik. Därför kommer banken sannolikt att se igenom dessa faktorer", skriver Nordea i sin senaste makroanalys.
Andra områden där priserna förväntas ha stigit är livsmedelspriser samt totala elpriserna. Trots lägre spotpriser på el väntas de höjda nätavgifterna alltså leda till att de totala elpriserna är högre. Just de låga jämförelsetalen från elpriserna ifjol väntas även bidra till den tillfälliga uppstudsen i siffrorna för januari, konstaterar Swedbank i sitt veckobrev.
Den förändrade regleringen för minskad användning av förnybara bränslen i diesel och bensin drog dock samtidigt ned bränslepriserna kraftigt i januari, vilket förväntas ge effekt även i inflationssiffran för januari.
Inflationen bromsade in i december
I december bromsade inflationstakten i Sverige, mätt som KPIF, in till 2,3%. Det var dock något högre än de 2,1% som analytikerna hade förväntat sig. Inbromsningen tog oss dock till den lägsta inflationstakten sedan i juli 2021 och nära Riksbankens mål.
Under december var det framför allt de fallande elpriserna som bidrog till att inflationstakten minskade. Jämfört med samma månad året innan var elpriserna nästan 40% lägre i december 2023. Samtidigt fortsatte räntehöjningarna tynga hushållen med betydligt högre räntekostnader för bostäder. Jämfört med ett år innan hade räntekostnaderna för bostadsrätter ökat med över 50%.
När kommer Riksbanken sänka räntan?
Om man tittar på 3-månadersförändringen för inflationen var nästan alla kärnmått på eller nära 2% enligt siffrorna i december, vilket innebär att man kan hävda att inflationen redan har normaliserats enligt Nordea
"Detta är det främsta skälet till att Riksbanken har börjat tala om att räntesänkningar är möjliga under första halvåret i år", skriver Nordea i sin senaste makroanalys.
Nordea tror att styrräntan sänks vid varje möte från och med maj, och att styrräntan därmed landar på 2,50% i december 2024. Även SEB tror att Riksbanken avvaktar med räntesänkningar fram till i maj, men poängterar att den svårbedömda januariinflationen skapar osäkerhet.
SEB spår en styrränta på 3,00% vid utgången av året, och ligger därmed 50 punkter högre i sin prognos än Nordea, trots att båda bankerna är inställda på en första sänkning i maj. Handelsbanken tror på en första räntesänkning i juni, men att en stor nedrevidering av Riksbankens styrränteprognos bör presenteras vid mötet i mars. Denna uppdaterade prognos lär visa en rad räntesänkningar också genom 2025–2026, menar storbanken.
"Med start i maj räknar vi med sammantaget åtta sänkningar i år och nästa år, vilket innebär att styrräntan sjunker från dagens 4,0 procent till 2,0 procent. Sänkningarna bedöms bli något framtunga så att fler sänkningar sker i år. Vidare bedömer vi att en styrränta på 2,0 procent är en normal nivå kommande 5-10 år. Sammantaget innebär den nya vyn på Riksbanken att vi justerar ned våra ränteprognoser jämfört med Räntebladet i januari", skrev Swedbank i räntebladet för februari efter Riksbankens senaste räntebesked.
.jpg)
