Efter att ECB höll räntorna stilla förra veckan blickar marknaderna nu mot snabbestimatet för inflationssiffrorna i euroområdet som kommer kl. 11.00 centraleuropeisk tid på torsdag den 1 februari.
Euroområdets årliga inflation som steg med 2.9% i december, upp från 2.4% i november 2023, enligt Eurostat, överraskade marknader. För ett år sedan var takten 9.2%.
Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för januari - ett mått på inflationen i euroområdet - förväntas visa en ökning med 2.7% jämfört med året innan, enligt FactSet konsensusuppskattningar.
"Efter inflationsökningen i december kommer investerare att bli lättade över att höra att ekonomer nu förväntar sig att inflationen har sjunkit i januari och fortsätter den nedgång som vi alla firade under en stor del av 2023", säger Michael Field, europeisk marknadsstrateg på Morningstar.
I december kom det högsta bidraget till den årliga inflationstakten i euroområdet från tjänster (+1,74 procentenheter, pp), följt av livsmedel, alkohol och tobak (+1,21 pp), icke-energirelaterade industrivaror (+0,66 pp) och energi (-0,68 pp).
Inflationen i euroområdet sjunker
"Även om det fortfarande är en bit kvar till ECB:s mål på 2 procent är inflationen på väg nedåt, vilket är en oundviklig effekt av de rekordhöga räntorna. Glädjande nog väntas även kärninflationen, det mått som centralbanken verkligen fokuserar på, sjunka med 10 punkter till 3,3 procent", sade Field.
ECB: Räntehöjningarna fungerar
I uttalandet efter mötet i januari sade ECB: "Bortsett från en energirelaterad uppåtgående baseffekt på den totala inflationen har den nedåtgående trenden i den underliggande inflationen fortsatt, och de tidigare räntehöjningarna fortsätter att överföras kraftfullt till finansieringsvillkoren. Strama finansieringsvillkor dämpar efterfrågan, och detta bidrar till att pressa ned inflationen."
Geopolitiska spänningar är en uppåtrisk för inflationen, särskilt om spänningarna i Röda havet eskalerar, men dessa effekter kan vara begränsade.
"Risken för eskalering är konkret även om inflationen paradoxalt nog kanske inte kommer att uppleva några större uppåtgående chocker", säger Giacomo Calef, landschef för Italien på NS Partners. "Fraktpriserna har stigit betydligt, men är fortfarande långt ifrån de 14 000 dollar som observerades under pandemin. Dessutom utgör transportkostnaderna bara en mycket liten del av det totala värdet på vissa varor som väger tungt i beräkningen av konsumentprisindex (KPI)."
Lönerna i eurozonen accelererar
Förutom de geopolitiska riskerna är löneökningarna en annan faktor som kan få inflationen att stiga. Trots stagnationen i euroområdet under det fjärde kvartalet har arbetsmarknaden varit fortsatt robust. Arbetslösheten, på 6,4% i november, har fallit tillbaka till den lägsta nivån sedan euron infördes och fler arbetstagare har kommit in i arbetskraften. Lönerna i euroområdet steg med 5,3% under året till Q3 2023, vilket accelererade från 2,2% ett år tidigare. Enligt ECB kommer uppgifterna för det första kvartalet att vara kritiska för att se om det finns tecken på ytterligare ökningar.
"ECB är fortsatt försiktig när det gäller takten i disinflationen och kommer att fortsätta att övervaka utvecklingen på arbetsmarknaden, som har visat sig vara mycket motståndskraftig. Starka löneökningar och svag eller till och med sjunkande produktivitet har lett till en kraftig ökning av enhetsarbetskostnaderna. ECB kommer att noga övervaka kommande löneavtal", sade Valentine Ainouz, Head of Fixed Income Strategy di Amundi Investment Institute.
Kommer ECB att sänka räntan i juni?
Europeiska centralbankens ordförande Christine Largarde sade att euroområdets ekonomi sannolikt stagnerade under det fjärde kvartalet (data kommer att släppas under de kommande veckorna). Hon tillade också att "de inkommande uppgifterna fortsätter att signalera svaghet på kort sikt", men tillväxttakten skulle öka längre fram.
Vad gäller framtida beslut sade Lagarde att "våra styrräntor kommer att ligga på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som det är nödvändigt". Marknaderna har dock uppfattat en mer tillmötesgående ton, där den amerikanska dollarn stärkts mot euron och lägre räntor pressat upp obligationspriserna efter ECB:s januarimöte. En omläggning av penningpolitiken väntas någon gång under 2024 och flera portföljförvaltare och ekonomer satsar på en första räntesänkning i juni.
"Givet den försiktigt duvaktiga tonen vid det senaste ECB-mötet har risken för en sänkning före juni ökat något. Vi bekräftar dock uppskattningen av den första räntesänkningen först från juni", sade Martin Wolburg, seniorekonom di Generali Investments.
Morningstar's Field tillade: "Med kampen mot inflationen tillbaka på rätt spår efter den svaga utvecklingen i december, tror vi att ECB:s uppmärksamhet nu kan börja skifta till den europeiska ekonomin, som fortfarande befinner sig i ett bräckligt tillstånd. Även om en uppgång i inflationen är en extern oro, har centralbanken vid denna tidpunkt skapat lite andrum för sig själv och är i en stark position för att sänka räntorna 2024".
