Fondförmögenheten nära rekordnivå; så här sparade svenskarna 2023

2023 bjöd på ett positvt år för den svenska fondmarknaden, både sett till avkastning och nettoinflöden. Philip Scholtzé, sparekonom Fondbolagens förening, förklarar hur svenskarna fortsatte att fondspara trots tuffa ekonomiska tider och illustrerar hur fondförmögenheten nu är nära sin tidigare rekordnivå. 

Johanna Englundh 2024-01-16 | 16:57
Facebook Twitter LinkedIn

 

 

Johanna Englundh: Välkomna till Morningstar! Efter ett år där allas blickar riktades mot inflationssiffror, räntehöjningar, kollapsande banker och kursrusande teknikbolag så ska vi kika lite närmare på hur svenska fondsparare hanterade året. Vad sparade man i, Vad sparade man inte i, vad stack ut och varför? Jag har med mig Philip Scholtzé som är sparekonom på Fondbolagens förening. Varmt välkommen Philip!

Kan inte du börja med att beskriva fondåret 2023? Hur såg det ut egentligen?

Philip Scholtzé: Absolut, och kul att vara med. Men fondåret 2023 får vi ändå konstatera var väldigt starkt. Trots att, som du är inne på har det varit ett väldigt turbulent år på väldigt många sätt, men det är ett starkt fondår. Knappt 100 miljarder har sparats netto och det är det som vi följer mest, och snittet sedan 2000 har varit 80 miljarder, så det ligger väl över snittet. Och det är mycket risk får vi ändå säga. 

Spararna har tagit mycket risk, de har sparat framför allt i aktiefonder, där det var 100 miljarder ungefär in i aktiefonder. Långa räntefonder, är det hälften så mycket ungefär, 50, 49 miljarder. Och sedan har vi utflöden ur korta räntefonder, blandfonder och övriga. Så en hel del risk tycker jag ändå att spararna tar. Och sen får vi ju också konstaterat att vi nu är snubblande nära rekordet i fondförmögenheten.

Rekordet togs 2021 som var ett kanonår. Då var det 6 951 miljarder och nu nådde vi 6 929,  så väldigt nära.

Englundh: Så det kanske får bli ett rekordår nu då 2024, vi får se. Men var det  någonting som förvånade dig med årets siffror?

Scholtzé: Ja, men jag tycker att det sticker ut att spararna har nettosparat så många månader som man ändå har gjort. Det är ju nettoinflöden i tio av tolv stycken månader.

Och normalt sett så brukar det vara så att om vi har en dålig börsmånad bakom oss så brukar vi konstatera att det har varit utflöden den månaden. Inte alltid, men ofta. Så här tycker jag att det har varit en väldigt lång period där spararna har stått emot och det ska man vara glad för. Det har ju i slutet på året nu belönat sig, sen hoppas vi att många sparar på lång sikt, men jag hoppas att på lång sikt kommer det att belöna sig väl också.

Så bra jobbat alla sparare. Och givet att det har varit trångt i plånböckerna så har man stått emot och sparat varje varje månad. 

Englundh: Det här tycker jag väldigt spännande och jag tänker att vi ska gå in på här lite till för att, som du nämnde tidigare så hade ju då 2023 ett högt nysparande i fonder, över genomsnittet, och jag tror nog att många kan tycka det här känns väldigt förvånande om man tänker just på att många hushåll fick kämpa med högre levnadskostnader och högre bostadskostnader med räntor som stack i väg. Hur kommer det sig tror du att svenskarna ändå fortsatt att spara så pass mycket i fonder?

Scholtzé: Men det ska vi komma ihåg att när vi tittar på vart pengarna kommer ifrån, så privatsparare, som till stor del sparar på investeringssparkonto, ISK, det kommer på tredje plats över från vilken kontotyp pengarna kommer från. Det som toppar den här listan är fondförsäkring och där är ju alla våra tjänstepensioner. Så det är ett väldigt stort flöde som kommer från att vi arbetar och har arbetsgivare som sätter av till våra tjänstepensioner. Och ofta är det ett fondsparande. Och det är någonting man kan vara glad och tacksam för att det kommer den vägen.

Men sedan så tittar vi också på Statistiska centralbyrån som kommer ut med sin Sparbarometer varje kvartal, och tittar vi på de första tre kvartalen då ser vi att pengar har faktiskt inte i samma omfattning som det brukar komma in i sparkonton. Svenskar är också väldigt duktiga på att spara, eller duktiga eller mindre riskbenägna då som sparar väldigt mycket på sparkonton.

Och 2023 tycker jag sticker ut i att det kommer in mindre pengar på sparkontot än vad det brukar göra. En teori skulle ju kunna vara att man faktiskt har tagit pengar från sparkonton och placerat i fonder när kanske lönen har behövts till annat så som ökade levnadskostnader, som du är inne på.

Englundh: Ja, det är otroligt spännande. Men finns det någonting som du skulle vilja skicka med dig till fondspararna nu inför 2024?

Scholtzé: Ja, men jag tycker, jag modererade en förvaltarpanel när vi presenterade vår årsstatistik idag och någonting som det kändes som att alla var med på var att tajming är ju jätte jättesvårt. Jag tycker 2023 visar det, särskilt där vi har haft väldigt turbulenta månader hela året och sedan en kanonuppgång på slutet, Och att veta var börsen eller räntemarknaden ska gå kortsiktigt, det vet ju ingen.

Så vi får hålla oss till, tycker jag, att lära oss av 2023, att se till att månadsspara varje månad. Och så vet vi inte när belöningen kommer. Den kanske kan komma kortsiktigt men förhoppningsvis kan vi vara ganska säker på att det kommer långsitkigt, så tajming är svårt. Så gör sparandet enkelt. Det får väl bli det jag skickar med.

Englundh: Så enkelt fondsparande och långsiktiga fondsparare. Det gillar vi. Stort tack för att du var med oss här idag Philip och målade en bild av hur fondåret 2023 såg ut och tills vi ses igen nästa gång, jag är Johanna Englundh för Morningstar.

Prenumerera på vårt veckovisa nyhetsbrev kostnadsfritt:

Anmäl dig här

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Johanna Englundh

Johanna Englundh  är redaktör för Morningstar Sverige. Kom i kontakt med Johanna via mejl eller följ på twitter. 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar