Under hösten har det höjts flera kritiska röster till den skenande skatten på ISK, svenskarnas favoritkonto för fonder och aktier. För alla ISK-sparare kommer skatten att bli drygt 22% högre 2024 i takt med att räntenivån fortsatt stiga under året. Jämfört med golvnivån 2020-2022 innebär nästa års skattenivå en höjning med hela 190%. För att se om ISK fortfarande är ett lönsamt val med den stigande skatten har jag gjort en uträkning här.
Det som framför allt kritiserats är att Tidöpartierna inte levererade de skattefria 300.000 på ISK i höstens budget, men även de ytterligare två skattehöjningarna som gjordes 2016 och 2018. Att ISK-skatten följer med statslåneräntan är en del av skattens utformning, men höjningarna 2016 och 2018 gör att ISK-skatten påverkas orimligt mycket under lägen då räntan stiger fort. Motiveringen bakom dessa höjningar var att räntan då var låg. Något som inte längre är fallet.
Regeringen lämnar förslag på skattefri ISK-nivå
Partiernas förslag, som presenterades i en debattartikel på Aftonbladet, ligger i linje med vad som utlovades i överenskommelsen Tidöavtalet och skattebefriar de första 300 000 kronorna på ISK.
"Skattesänkningen som remitteras motsvarar upp till 3 150 kronor per år. Sammantaget berör förslaget omkring 3,5 miljoner sparare. Tre av fyra av dessa skulle med förslaget helt undantas beskattning på sitt ISK", skriver de fyra artikelförfattarna, bland andra finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Förslaget omfattar även sparande i kapitalförsäkringar eftersom dessa sparandeformer beskattas på liknande sätt som ISK. Remitteringen kommer att ligga till grund för kommande budgetförhandlingar.
De flaggar dock för att en förändring inte är skriven i sten, utan beror på ett antal faktorer.
"Om det förslag som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning, beror i slutändan på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen."
.jpg)
