Nu står det klart vad ISK-skatten för 2024 kommer att landa på, och den blir rekordhög på 1,086%. Det innebär att fjolårets rekordhöga nivå är slagen med råge, i och med att dagens statslåneränta kom in på 2,62% som ligger till underlag för ISK-skatten nästa år.
Innan fjolårets rekordnivå var den högsta ISK-skatten 0,627% under 2014. Statslåneräntan som var till underlag för skatten det året är inte särskilt långt ifrån dagens siffra, men ISK-skatten påverkas betydligt mer nu än då. Detta beror på att räntefaktorn på 1 procentenhet som nu adderas utöver statslåneräntan tillkom under senare år. Först sattes nivån 0,75 procentenheter, men den nivån höjdes senare till 1 procentenhet. Även golvet på 1,25% infördes för att säkerställa att skatten aldrig kunde bli lägre än 0,375%.
I och med att schablonskatten på ISK tas ut oavsett hur ditt sparande utvecklas är det viktigt att placera rätt pengar på kontot, och framför allt att placera pengarna och inte se på ISK som ett ställe att förvara likvida medel. Det innebär även att alla investeringar inte passar att ha på ett ISK. Exempel på dessa kan vara korta räntefonder som förväntas ge låg avkastning. Om du vill fördjupa dig mer i vid vilka räntenivåer som ett ISK inte längre lönar sig ska du kolla in denna genomgång.
Hur beräknas ISK-skatten?
Beräkningen av skatten på ISK görs i två steg.
Steg 1: Schablonintäkten beräknas. Den räknas fram genom att kapitalunderlaget (genomsnittligt innehav på kontot under året) multipliceras med statslåneräntan den 30 november föregående år plus en procentenhet, procentsatsen kan dock aldrig bli lägre än 1,25%.
Steg 2: Nu kan skatten beräknas. Den får vi genom att multiplicera schablonintäkten med 30%.
Den 30 november 2021 var statslåneräntan 0,23%. Denna ränta plus en procentenhet kom således in lägre än den lägsta nivå på 1,25% som finns. Alltså baserades beräkningen för ISK räntan 2022 på 1,25% och skatten landade på: 1,25% * 30% = 0,375%.
190% högre ISK-skatt på två år
Riksgälden fastställde statslåneräntan till 2,62% på torsdagen den 23 november. Den nya statslåneräntan gäller till och med den 30 november, det nyckeldatum som styr bland annat sparskatten.
I och med att statslåneräntan kommer in högre än "golvet" på 1,25% kan vi räkna med denna nivå direkt. Alltså kommer procentsatsen som vi räknar med bli: 2,62 + 1 = 3,62%
Schablonintäkten blir därmed kapitalunderlaget * 3,62%. Sedan beskattas detta med 30%. Om vi använder samma exempel som tidigare med 10 000 kronor i kapitalunderlag: (10 000 * 3,62)*30% = 108,6 kronor.
Skatten för ISK kontot har gått från 0,375% 2022, till att med nuvarande räntenivå stiga till 1,086% - över 2,9 gånger så hög. Skattenivån är även den högsta sedan kontot kom till livet 2012.
Dags med ett tak på ISK-skatten!
Att skatten höjs med nästan 190% på endast två år är något som vi sparare får acceptera, och för tillfället är ett ISK fortfarande lönsamt om du har en utveckling på ditt sparande som överstiger 3,6%. Visst är det ogynnsamt att skattenivån på ett sparkonto kan förändra sig så drastiskt från år till år, men samtidigt kan ett ISK bjuda på andra aspekter som fortfarande gör det fördelaktigt ur andra aspekter, såsom enkelheten i deklarationstider.
Men det största problemet är i min mening i stället de ständiga turerna kring räkneunderlaget för skatten på sparkontot. I samarbetspartiernas Tidöavtal utlovades att ett skattefritt belopp på 300.000 kronor i ISK skulle införas under mandatperioden, men regeringen har ännu inte kommit med något förslag. Liberalernas partiledare Johan Pehrson sa till Di i somras att frågan inte kan ”prioriteras i nuläget”.
Spararen bär hela risken i ett ISK, i och med att kapitalet beskattas oavsett om sparandet har gått upp eller ned. Så länge börsen stiger och räntorna har varit låga har detta inte varit ett problem, men nu när börsen har varit skakig samtidigt som räntor höjts i rasande takt blir det tydligt att "den låga skatten" på ISK inte längre är lika förmånlig.
Är det inte rimligare att utforma ett sparkonto som håller i ur och skur, och inte konstant är föremål för kortsiktiga politiska förändringar? Samtidigt som vi förespråkar att sparande och investeringar ska vara långsiktiga fungerar det inte att vi har politiker som försöker ändra spelreglerna. Nu är det dags att även införa ett tak på ISK-skatten, och inte bara ett golv.
.jpg)
