.jpg)
1. Konsumenter håller hårt i plånboken för att parera stigande kostnader
Med den 30-åriga bolåneräntan i USA som närmar sig 8% och den brittiska BBA-räntan på nästan exakt samma nivå, lägger hushållen en stor del av sina inkomster på bokostnader. Lönepaket har inte hängt med i denna trend, eller med kraftigt stigande konsumentpriser, och konsumtionen sjunker som ett resultat. Under de senaste tre veckornas intjäningssäsong har detta blivit uppenbart överallt.
Den amerikanska återförsäljaren Target [TGT] rapporterade nedgångar i försäljningen av allt från mat och kläder till leksaker. Konsumenthandelsföretag som Kraft Heinz [KHC], Unilever [ULVR] och Nestle [NESN], som många trodde var resistenta mot sådana konsumentnedskärningar, har också sett volymminskningar under perioden. Till och med den heliga graalen av konsumentvaror, öl, har sett försäljningsvolymerna falla, med världens största bryggeriföretag AB InBev [ABI] och Heineken [HEIA]som rapporterat volymminskningar.
Under det senaste året har vi lyft fram lyxvaror som en fristad inom konsumentområdet. Men även här har tillväxten börjat avta. Skönhetsprodukttillverkaren Estee Lauder [EL] rapporterade en mjukare försäljning av hudvårdsprodukter och Hugo Boss [BOSS] inom kläder. Det verkar som att även kräsna konsumenter blir ännu mer selektiva ju längre pressen på plånboken fortsätter.
2. Försvarsaktier förblir glödheta
Geopolitiska risker tilltar. Med osäkerheten från den pågående konflikten i Ukraina och den uppblossande spänningen mellan Armenien och Azerbajdzjan som nu är turboladdad av kriget i Israel, är det inte konstigt att vi översvämmas av intresse från investerare som söker exponering mot flyg- och försvarsaktier.
Det har varit en stabil intjäningssäsong för vapentillverkare, och även om beställningar kan komma i en klump så finns den strukturella medvinden där. Vi räknar nu med att denna tillväxt kommer att förbli oavbruten i åtminstone flera år, med tanke på att många länder, särskilt i Europa, har underutnyttjats sedan det kalla krigets slut. Företag som det franska Thales [HO] befinner sig i en sweet spot, med tanke på betydande andelar i ett brett spektrum av stora internationella försvarsprojekt. Thales får mer än två tredjedelar av sina försvarsinkomster från Europa, där vi förväntar oss att militärbudgetarna kommer att öka med mer än en tredjedel under de kommande fem åren.
3. Husbyggare känner smärtan
Vi har nämnt effekten av stigande bolåneräntor på konsumtionen, men den mer uppenbara effekten är på själva boendet. När kostnaderna för att låna blir så höga skjuter hushållen upp planerna på att flytta och blivande förstagångsköpare stannar kvar på hyresmarknaden längre.
Husbyggare får redan en smäll. För D.R. Horton [DHI], USA:s största bostadsbyggare, räknar vi med att nya projekt kommer att falla med 10% 2023. Samtidigt har en av de mest framstående brittiska bostadsbyggarna, Persimmon [PSN], sett sin aktiekurs falla med nästan två tredjedelar sedan april 2021.
Smärtan av oöverkomliga bostäder slutar inte där. Nedgången i nya byggprojekt skadar industriföretag som Caterpillar [CAT]. Byggmaterialföretagen får också en törn, med stora leverantörer som Saint Gobain [SGO], Holcim [HOLN] och Heidelberg Materials [HEI] som alla rapporterade minskade volymer under tredje kvartalet. Hittills har flera av dessa företag kunnat driva igenom prishöjningar, vilket till stor del har kompenserat volymfallet, men det kan inte fortsätta för evigt.
4. Vissa företag pekar på en botten på industriella ordrar
Inköpschefsindex (Manufacturing Purchasing Managers Index) är en nyckelinsikt om industrisektorns hälsa, och en snabb blick på diagrammet nedan berättar att avläsningarna inte har varit snygga. Alla siffror under 50 betyder att vi befinner oss i ett sammandragande territorium, så det var helt klart ett tag sedan sektorn har upplevt tillväxt.
Industrisektorn har drabbats från flera håll. För det första har konsumenternas efterfrågan på nästan alla varor minskat. Denna nedgång har lett till att industriföretag producerar mindre och därför spenderar mindre på maskiner och råvaror eller prekursormaterial. Den andra frågan är lagerminskning: direkt efter leveransstörningarna av pandemin och ökningen av konsumentutgifterna, fyllde de flesta företag ivrigt på sina lager. Vad vi har sett under 2023 är dock att företag nu håller på att avveckla dessa stora lager, vilket har påskyndat nedgången i efterfrågan på industriprodukter.
Industriföretag med prissättningskraft, som den exklusiva toaletttillverkaren Geberit [GEBN], har lyckats pressa upp priserna och kompensera för volymminskningar. Men så har det inte varit överallt.
En ljuspunkt från den här resultatsäsongen har varit kemijättar som DuPont [DD] och BASF [BAS] som potentiellt kallar detta för botten, vilket ökar hopp om bättre resultat under de kommande kvartalen.
5. Bankernas lönsamhet kan ha nått sin topp
Det är svårt att tro att en bankkris ägde rum för bara 8 månader sedan. Sedan dess har vi gått igenom en cykel av vinstsäsonger: I den första var vi fokuserade på om bankerna överhuvudtaget skulle överleva. Men allt eftersom året har gått och bankaktiekurserna stadigt återtagit förlorad mark har fokus flyttats till lönsamhet.
I ett decennium efter den globala finanskrisen var finanssektorn ingen bra plats att vara på. Högre kapitalrelationer påtvingade av centralbanker gjorde att bankmodellen blev mindre lönsam. Ovanpå detta, historiskt låga räntor och en relativt dämpad ekonomi, tyngde bankernas förmåga att tjäna pengar. Den senaste tidens ränteuppgång har plötsligt inneburit att räntenettomarginalerna, skillnaden mellan vad banker lånar och lånar ut till, återigen kan öka.
För bankerna har detta inneburit en skyhög lönsamhet, vilket har slagit igenom i resultatet detta kvartal. Vår oro är att saker och ting kan gå utför härifrån. I och med att ansökningarna om bolån faller snabbt och kreditförlusterna kommer att öka när konsumenter och företag kämpar för att betala de höga räntorna, kan bankernas lönsamhet komma under press igen.
