Federal Reserve valde att behålla räntan oförändrad vid sitt möte på onsdagen, och ordförande Jerome Powell betonade en försiktig inställning till ytterligare räntehöjningar. Den nuvarande räntan ligger i ett målspann på 5,25%-5,50%, efter att ha höjts med 500 baspunkter från mars 2022 till juli 2023. Beslutet på onsdagen kom inte som en överraskning; sannolikheten, enligt marknadens implicita förväntningar, att räntorna skulle förbli oförändrade har varit över 90% sedan mitten av oktober. Men om vi tittar längre tillbaka var sannolikheten för en räntehöjning omkring 50% i början av september.
Federal Reserve's egna prognoser från Federal Open Market Committee, som senast utfärdades i september, förutspådde åtminstone en ytterligare räntehöjning efter antingen november- eller decembermötet. Så vad orsakade förändringen i marknadens (och Feds) tankesätt som ledde till dagens beslut? För det första har inflationen fortsatt att se mild ut.
Kärninflationen var endast 2,4% på en kvartalsvis årsgenomsnittlig basis under tredje kvartalet 2023. Centralbanken kan inte vara säker på att inflationen kommer att återgå till dess mål på 2% och hålla sig där. Powell påpekade under presskonferensen att denna process fortfarande har en "lång väg att gå". Men tillräckligt med framsteg har setts för att kräva tålamod från Fed.
För det andra har obligationsavkastningarna stigit rejäjt under den senaste månaden. Avkastningen på den amerikanska tioåriga statsobligationen har ökat med cirka 70 baspunkter sedan början av september. Utlåningskostnader i den privata sektorn, som exempelvis räntan på trettioåriga bostadslån, har stigit i motsvarande grad. Detta kommer sannolikt att påverka ekonomisk tillväxt de kommande kvartalen. Powell sade inte att ökningen av obligationsavkastningarna var en primär drivkraft bakom beslutet att behålla räntorna stilla. Men han sa dock att om ökningen i avkastningen fortsätter, skulle det kräva en lägre bana för räntan än vad som för närvarande förväntas.
Om ökningen i avkastningen fortsätter beror på i vilken utsträckning den drivs av tillfälliga utbud och efterfrågan faktorer på statsobligationsmarknaden. Uppgången i obligationsavkastningarna är bara ett exempel på hur effekterna av Fed:s tidigare räntehöjningar på den verkliga ekonomin ännu inte har spelats ut fullt ut. Bankernas lånetillväxt är långt ifrån klar. Andra låntagare inom den privata sektorn kommer att se sina räntebördor öka när de förlänger förfallande skulder. I vilken utsträckning sårbarheter i balansräkningen kan leda till kraftiga förändringar i finansiell nöd är okänt. Powell har nyligen varit mer balanserad i att erkänna riskerna med för strama penningpolitiska åtstramningar såväl som för lösa, och hänvisar till den ofullständiga påverkan av de redan genomförda räntehöjningarna.
Därför rör sig Fed's retorik gradvis i en mindre hökaktig riktning, vilket öppnar möjligheten för centralbanken att övergå till att sänka räntorna under första halvåret 2024, som många förväntar sig. Vi förväntar oss i slutändan att målspannet för federal-fondsräntan kommer att sjunka från det nuvarande 5,25-5,50% till 3,75-4,00% vid slutet av 2024 och 2,00-2,25% vid slutet av 2025. Enligt vår uppfattning kommer detta att vara nödvändigt för att upprätthålla en hälsosam ekonomisk tillväxt. En snabbare nedgång i inflationen än vad Fed förväntar sig kommer att öppna dörren för denna aggressiva penningpolitiska lättnad. Powell påpekade att beslutet vid mötet i december fortfarande är öppet. Men marknaderna tolkade hans retorik som gradvis mer duvaktig, då sannolikheten för en räntehöjning sjönk jämfört med igår och nu ligger på mindre än 20%. Vi förväntar oss att Fed avstår från ytterligare räntehöjningar.
