Ekonomistyrningsverket, ESV, bedömer att den offentliga sektorns finansiella sparande kommer visa underskott på 47 respektive 46 miljarder kronor 2023 och 2024. Det strukturella sparandet är nära målnivån båda åren men det är innan åtgärderna i budgetpropositionen för 2024 är medräknade.
Hög inflation och stigande räntor bidrar till att svensk ekonomi är i en mild lågkonjunktur. ESV bedömer att Sveriges BNP minskar med 0,7 procent i år och stiger med 1 procent 2024. Det kan jämföras med tidigare prognoser, från i juni, som låg på -0,6 respektive 1,3 procent. Ett normalt konjunkturläge bedöms nås 2026.
Under kommande månader väntas inflationen avta och nästa år är den underliggande inflationen nära målet igen. Det betyder att Riksbanken då kan börja sänka räntan, bedömer ESV.
Arbetslösheten stiger i år och nästa år, men trots det blir löneökningstakten högre än på många år – en viss kompensation för försämrade reallöner till följd av den höga inflationen, skriver ESV.
Den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott på 47 miljarder kronor i år. Det förklaras av lågkonjunkturen men även av tidigare beslutade åtgärder och minskade kapitalinkomster. Skatteintäkterna ökar långsammare då flera skattebaser bromsar in. Utgifterna ökar betydligt mer än inkomsterna, framför allt i kommunsektorn. Nästa år bidrar ökade utgifter, bland annat till följd av inflationen och ökade försvarsutgifter, till att underskottet blir 46 miljarder kronor. Underskottet är störst i kommunsektorn, skriver ESV.