.jpg)
Stockholmsbörsen har halkat efter andra europeiska och amerikanska börsindex under året. Medan USA-börserna och Europabörserna noterade årshögsta så sent som i slutet av juli har Stockholmsbörsen gått i motsatt riktning och handlas nu kring den lägsta indexnivån sedan slutet av mars.
"Sedan årsskiftet har det amerikanska S&P500-indexet stigit med hela 15 procent och det breda Europaindexet Eurostoxx50 är upp med 11 procent. Stockholmsbörsen står samtidigt bara 4 procent högre i dag än i början av året", skriver Ulf Petersson på Dagens industri.
Utöver den relativt svaga börsutvecklingen ligger svenska kronan som en våt filt över avkastningen för utländska investerare.
"Kronfallet har gjort att en europé har en valutaförlust på investeringar i svenska aktier på 6 procent i år. Därmed har en europeisk investerare förlorat 2 procent på sina svenska aktier omräknat till euro. En amerikanskplacerad köpare av svenska aktier är plus minus noll efter en kronförsvagning mot dollarn på 4 procent i år som alltså helt har utraderat den lilla kursuppgång som Stockholmsbörsen har noterat i år", förklarar Ulf Petersson.
Det utländska ägandet på Stockholmsbörsen har samtidigt minskat från närmare 40 procent vid årsskiftet 2021/2022 till i dag drygt 37 procent. Detta motsvarar ungefär 400 miljarder kronor. De utländska ägarnas exit kan även vara en bidragande faktor till Stockholmsbörsens mediokra utveckling, resonerar Ulf Petersson:
"Man kan därmed förmoda att utländska försäljningar av svenska aktier är ett viktigt skäl till att Stockholmsbörsen har gått sämre än i omvärlden, trots att vinstökningen även under det andra kvartalet bland börsens storföretag var väl i paritet med den bland europeiska och amerikanska bolag."
En paradox i det hela uppges vara de stora valutavinster som svenska börsjättar har visat i form av ökade exportvinster och positiva omräkningseffekter när utländska dotterbolags resultat räknas om till svenska kronor, samtidigt som globala investerare säljer svenska aktier bland annat på osäkerheten kopplat till konjunktur, men även till växelkursen.
"Därmed kanske det är dags att sluta prata om att exportföretagen gynnas av en svag krona medan det drabbar privatpersoner i form av högre importpriser och minskad relativ köpkraft jämfört med omvärlden", resonerar Ulf Petersson.
Ett resonemang som SEB:s chefsekonom Carl Hammer lyfter fram i sitt morgonbrev.
"Kanske är det så, uppenbarligen och korrekt så ska ju inte temporära effekter (som en kronförsvagning) räknas in i en långsiktig värderingsmodell. Att devalvera kan vara stärkande kortsiktigt men bara obekvämt långsiktigt. Att omvärlden minskar sina svenska innehav i aktier och obligationer och att Sverige fortsätter placera i omvärlden borde skapa större rubriker", skriver han.
