Fondavgifter är en av flera viktiga parametrar att ta hänsyn till vid val av fond, men den absolut billigaste fonden behöver inte nödvändigtvis vara den du ska välja. På samma sätt behöver inte en dyr fond innebära att förvaltaren jobbar hårdare eller mer än någon annan förvaltare - för att i slutändan leverera en högre avkastning.
Bland de svenskregistrerade fonderna ligger den genomsnittliga årliga avgiften för indexfonder på 0,30% och 0,99% för aktivt förvaltade fonder. De tio dyraste fonderna i Sverige är samtliga aktivt förvaltade, men avgiften är långt över den genomsnittliga på 0,99%.
I tabellen nedan ser ni att jag valt att utgå ifrån ett annat kostnadsmått än förvaltningsavgiften, som många troligtvis är vana vid att se, nämligen den faktiska löpande avgiften som tagits ut från fonden det senaste året. Avgiften inkluderar förvaltningskostnader, men även räntekostnader och övriga kostnader. Det som inte inkluderas i vare sig förvaltningsavgift eller denna faktiska kostnad är prestationsbaserade avgifter eller transaktionskostnader som uppkommer när fonden köper eller säljer innehav.
Aktivt förvaltade aktiefonder dominerar listan - men räntefonder dyrast
Bland de tio dyraste fonderna i Sverige är majoriteten aktiefonder, men vi hittar även två räntefonder och en blandfond. De två räntefonderna är de som är dyrast, sett till årlig avgift.
Exelity AB, som har den absolut högsta årliga avgiften bland fonderna i Sverige, är en så kallad specialfond. Det innebär att den har friare placeringsregler att förhålla sig till än värdepappersfonder (UCITS). Men en årlig avgift på 3,05% är den drygt 3 gånger så dyr som den genomsnittliga aktivt förvaltade fonden i Sverige.
Exelity är kategoriserad som en räntefond, men investerar även i aktier. Enligt den senaste månadsrapporten ligger 41% i aktier och kassa, 33% i lån och 26% i garantier. Sedan fondens start i november 2021 har fonden backat 19,7%. Målavkastningen för fonden är att leverera minst 10% per år, vilket således är långt ifrån vad fonden lyckats generera sedan start. Men som med alla investeringar är ett par år ofta en allt för kort tid för att dra slutsatser, men att det har varit en tuff start är det inget snack om.
Fonden har en förvaltningsavgift på 1,80% samt en prestationsbaserad avgift på 20%. Den prestationsbaserade avgiften kickar in om avkastningen i fonden överstiger minimiräntan (3 månaders statsskuldsväxlar, SSVX3M). Med en portfölj som kan innehålla upp till 50% aktier känns referensräntan som en låg gräns för att plocka ut en prestationsbaserad avgift i min mening.
Den näst dyraste fonden är Fastighetsräntefonden Tessin, som investerar i säkerställda fastighetskrediter. Den stora skillnaden mellan denna fond och andra fastighetsfonder är att de senare förvärvar fysiska fastigheter eller fastighetsrelaterade aktier medan Tessin primärt investerar i fastighetskrediter. Med en löpande avgift på 2,73% ligger även Tessin en bra bit över snittet på 0,99% för aktivt förvaltade fonder.
Fastighetsräntefonden Tessin har däremot lyckats leverera en positiv avkastning varje månad sedan fondens start i november 2019. Den årliga avkastningen de senaste tre åren landar på 5,48%, vilket även är inom målavkastningen på 5-7% per år.
Eftersom varken denna fond eller Exelity funnits i fem år ännu så saknas data för den årliga avkastningen de senaste fem åren i tabellen nedan.
* I en tidigare version uppgavs en felaktig avkastningssiffra för Fastighetsräntefonden Tessin samt en felaktig löpande avgift för Exelity.
Låga Morningstar-betyg
Bland de tio dyraste fonderna lyckas ingen få en medalj i Morningstar Medalist Rating. Tre fonder har ett neutralt betyg, medan fyra fonder fått betyget "Negativ", vilket indikerar att Morningstar förväntar sig en negativ alfa, efter avgifter. Betyget "Neutral" indikerar att man inte bör förvänta sig någon, eller en negativ, alfa efter avgifter. För samtliga sju fonder med en medalj-rating lyfts just den höga avgiften fram som en tydlig svaghet. Morningstar Medalist rating är ett framåtblickande betyg där ett högt betyg innebär att fonden troligtvis kommer att överträffa snittavkastningen bland liknande fonder, medan ett negativt betyg är Morningstars försök att varna för att fonden troligtvis kommer att lyckas sämre än kategorisnittet.
Det klassiska stjärnbetyget är å andra sidan ett betyg som baseras på fondens historiska avkastning. Fyra av fonderna har fått ett stjärnbetyg från Morningstar (fonden måste bland annat ha funnits i minst 3 år för att få ett stjärnbetyg). Även här ser vi låga betyg. Tre har tre stjärnor, vilket indikerar att de placerar sig i mitten av sin kategori avkastningsmässigt. Navigera Tillväxt 1 har en stjärna, vilket innebär att fondens riskjusterade avkastning hamnar bland de sämsta 10% i kategorin.
Som vi ser i tabellen nedan får de 10% bästa fonderna i kategorin fem stjärnor, de 22,5% fonderna därefter får fyra och de 35% som hamnar i mitten får tre.
Slutsats
En del av fonderna är relativt nya, vilket gör det svårare att analysera deras avkastning på ett rättvist vis. Men som grupp misslyckas de tio dyraste fonderna att imponera avkastningsmässigt. Ingen har lyckats leverera avkastning i den högsta kvintilen i sin respektive kategori hittills.
Se dock inte denna genomgång som ett bevis på att du aldrig ska välja en fond som har en avgift som är högre än exempelvis genomsnittet, poängen är att illustrera hur viktigt det är att analysera en fond ordentligt och hur en hög avgift där fonden inte lyckas leverera avkastningen som önskas kan vara problematiskt. Visst kan en fond med en högre avgift leverera en högre avkastning, men det är ett extra hinder för förvaltaren. Tidigare undersökningar visar även att det är svårt för förvaltare att både kompensera för den höga avgiften och leverera alfa, trots att det såklart är möjligt.
En annan viktig lärdom är att förvaltningsavgiften inte säger allt. Den löpande avgiften säger betydligt mer, men transaktionskostnader inkluderas inte där heller. Så se till att du kollar upp exakt vilka avgifter som tas ut ur din fond i faktabladet, och om din fond tar ut en prestationsbaserad avgift gäller det att förstå när och hur denna extra avgift tas ut.
Ett antal fonder i listan är även fond-i-fonder, vilket innebär att fonden investerar i andra fonder i stället för direkt i värdepapper. Även här gäller det att tänka på avgifterna, eftersom du som sparare inte bara betalar en avgift till fonden du köper, utan även de underliggande fondernas avgifter.
Denna genomgång inkluderar endast fonder som är registrerade i Sverige, det innebär att det finns fonder tillgängliga för försäljning på den svenska marknaden som har högre avgifter än de som inkluderas i artikeln.
