Under sommarens rapportsäsong har tre storbanker hittills bekänt färg, men samtidigt som aktieägare kan jubla höjs en hel del kritiska röster.
Nordea drog med sig banksektorn upp mot strömmen under måndagens handel efter att ha levererat en starkare rapport än väntat. Rörelseresultatet var starkare än väntat, men även räntenettot kom in något över förväntningarna. Bankens vd Frank Vang-Jensen konstaterade att intäkterna ökar snabbare än kostnaderna i alla bankens divisioner, och prognosen för avkastningen på eget kapital skruvades upp till över 15%, från tidigare över 13%.
För SEB och Swedbank, som släppte sina rapporter på tisdagsmorgonen, gick trenden i samma riktning. Swedbank överträffade prognoserna på de flesta punkter och levererade en nettovinst på 9.123 miljoner kronor, vilket var dubbelt så mycket som andra kvartalet förra året. Även hos Swedbank bidrog räntenettot starkt till de stigande intäkterna, med en ökning på hela 80%, vilket innebär att räntenettot nu svarar för 70% av intäkterna. Det går att jämföra mot 61% ett år tidigare.
För SEB:s del dyker även där räntenettot upp som en guldklimp. Nettovinsten kom in 15% bättre än väntat för banken, med intäkter som steg 39%. Just räntenettot steg 53% och svarar nu för 59% av de totala intäkterna för SEB. Högre räntor är största förklaringen till lyftet. Marginalerna på inlåningen har ökat samtidigt som banken ser en press på bolånemarginalerna.
Handelsbanken bekänner färg på onsdagsmorgonen, men av allt att tyda kommer vi även där se en bank med påfyllda kassavalv.
Vad som kan ses som positiva rapporter bland aktieägarna ser å andra sidan Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg rapporterna som "oerhört provocerande".
Stark kritik mot bankernas miljardvinster
”För vanligt folk är detta oerhört provocerande. Barnfamiljer som lånat för att kunna få en bostad ser sina lånekostnader rusa, samtidigt som det lilla sparkonto man har inte alls har samma ränteutveckling”, säger Mikael Damberg enligt TT.
”På samma sätt som bankerna var snabba med att höja bolåneräntorna så hade de kunnat vara lika snabba med att höja sparräntorna”, fortsätter han.
Även Jon Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, reagerar på bankernas vinster och menar att någonting är trasigt.
"Det ska inte vara så lätt att tjäna pengar för bankerna", säger han till TT och poängterar att grundproblemet är den bristande konkurrensen i sektorn.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker att storbankernas vänxande räntemarginaler är stötande och utesluter inte politiska initiativ för att öka konkurrensen på den svenska bankmarknaden, uppger hon för Dagens Nyheter.
"Det reser en rad frågetecken om konkurrenssituationen när de kan vara så snabba med att höja räntan på sin utlåning men inte behöver justera för sparkonton lika fort. Jag utesluter inte att det kan behövas fler politiska initiativ för att öka konkurrensen på den svenska bankmarknaden", säger Svantesson till tidningen.
Vad är räntenetto?
Räntenetto står för skillnaden mellan de räntekostnader som uppkommer när ett lån tecknas mot de ränteinkomster som skapas när lån förmedlas ut. Begreppet används främst för banker som erbjuder sina kunder bolån. I detta fall är räntenettot skillnaden mellan kostnaden för banken att låna pengar och vinsten de gör när de erbjuder bolån.
När man beräknar en banks räntenetto behöver man först veta bankens ränteintäkter på de lån de erbjuder sina kunder och sedan dra av de räntekostnader de själva har för sina lån. Detta presenteras sedan i kronor.
- Intäkterna är i form av lån till privatpersoner och företag. Bolån utgör merparten av denna del av kalkylen men även privatlån och andra lån räknas in.
- Utgifterna är räntekostnaden för de pengar som banken tar in. Det gör den dels via inlånade pengar från privatpersoner och företag, dels genom så kallad marknadsupplåning via obligationer.
Men räntenettot är inte samma sak som bankens totala vinst på dessa lån, det kan exempelvis finnas administrativa kostnader i samband med både inlåningen och utlåningen. Sedan får man inte glömma bort kreditförluster, en förlust som tillkommer då kunder inte batalar sina lån som avtalat.
Det är i huvudsak två faktorer som påverkar hur stort räntenettot blir:
1. Räntenivå: Vilken ränta som banken kan låna pengar för respektive hur mycket den kan ta i betalt på sina lån avgör hur stort nettot blir. Ju större skillnad mellan intäkt och utgifter desto större netto. Om till exempel räntan på bolån ökar medan räntan på sparkonton är densamma blir räntenettot större.
2. Volym på lån: Även om skillnaden i räntesatser skulle vara oförändrad kan ändå räntenettot öka ifall banken lånar ut mer pengar.
