Den svenska ekonomin har utvecklats betydligt starkare än vad Danske Bank hade väntat sig, och utsikterna har därmed reviderats upp ordentligt. Nu förväntas en period av svag, men positiv tillväxt, snarare än en recession.
"Ekonomin går alltmer i två spår, med trycket från konsumenter och bostadsmarknaden uppvägt av ett starkt näringsliv och en stark arbetsmarknad. Vår tidigare förväntning var att BNP skulle sjunka kraftigt under fjärde kvartalet 2022 och första kvartalet 2023 under tyngden av fallande reallöner, höga energipriser och snabbt stigande räntor. Detta hände inte", skriver Danske Bank.
Banken framgåller att även om hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar har fortsatt att minska har detta uppvägts av styrkan i näringslivet och arbetsmarknaden. Samtidigt konstaterar Danske Bank att det inte råder någon tvekan om att hushållen fortfarande befinner sig i en prekär situation.
"Riksbanken har inte avslutat räntehöjningarna, utsikterna för energipriserna är oklara och reallönerna fortsätter att falla, om än långsammare än tidigare. Det verkar rimligt att förvänta sig att allt detta fortsätter att dra ned utgifterna ytterligare ett kvartal eller så. Medan spartakten har ökat en aning på senare tid, verkar hushållen ha sjunkit ner i sina likvida finansiella tillgångar istället. Men allt är inte undergång och dysterhet. Konsumenternas förtroende har nått botten och verkar ta fart. En stark arbetsmarknad stödjer också inkomsterna. Vår uppfattning är att hushållens konsumtion bör börja återhämta sig under andra halvåret."
Utvecklingen i näringslivet står samtidigt i bjärt kontrast till det dystra läget hos konsumenterna. Bruttoinvesteringarna exklusive bostäder har fortsatt att öka, och en viktig faktor i det sammanhanget är att svensk export ökar kraftigt.
”Helt säkert har kronans depreciering spelat en avgörande roll i att förstärka konkurrenskraften för svenska varor och tjänster och det i sin tur ökar investeringsbehovet i maskiner, anläggningar, research med mera”, skriver Danske Bank.
Ett annat område som visat motståndskraft är arbetsmarknaden, med stigande sysselsättning, höga vakanser och en arbetslöshet som trendat nedåt.
Enligt Danske Banks nya prognos väntas arbetslösheten ligga kvar på 7,5 procent i år, samma nivå som 2022, för att därefter stiga till 7,8 procent 2024. I föregående prognos väntades 8,0 procent i år och 7,9 procent 2024.
Banken räknar med att KPIF-inflationen sjunker till 6,0 procent i år, från 7,7 procent 2022, för att därefter fortsätta ner till 2,1 procent 2024. KPIF-inflationen exklusive energi väntas däremot stiga till 7,3 procent i år, från 5,9 procent 2022, för att därefter sjunka till 2,4 procent 2024.
Trots att bankens prognos för underliggande inflation KPIF exkl. energi ligger något under Riksbankens motsvarighet så tror ekonomerna att Riksbanken kommer fortsätta att höja räntan i både juni och september, till 4 procent.
"Skälet är att inflationstakten fortfarande är långt över målet, att ECB väntas fortsätta höja styrräntan och att kronan är betydligt svagare än Riksbankens prognos. Först i april 2024 kan Riksbanken påbörja en sänkning av styrräntan”, säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom för Sverige.
