Att en fond har olika andelsklasser innebär att fonden erbjuder andelar med olika villkor. Villkoren kan skilja sig åt för till exempel vilken valuta fonden handlas i, om fonden är utdelande eller inte, vilken förvaltningsavgift som tas ut samt villkor för distribution.
Att en fond erbjuder olika andelsklasser är helt enkelt en metod för att erbjuda investerare olika alternativ och förmåner baserat på deras specifika behov och preferenser. Här är några vanliga anledningar till att fonder kan ha olika andelsklasser:
Avgiftsstruktur: Olika andelsklasser kan ha olika avgifter och kostnader för investeraren. Till exempel kan en andelsklass ha en högre förvaltningsavgift än en annan, men samtidigt erbjuda lägre transaktionskostnader. Detta ger investerare möjlighet att välja den andelsklass som bäst passar deras ekonomiska situation och investeringsstrategi.
Minsta investeringsbelopp: Vissa andelsklasser kan ha ett högre minimibelopp för att investera i fonden än andra. Detta kan vara till förmån för större investerare som har möjlighet att placera större summor. Samtidigt kan det finnas andra andelsklasser med lägre minimibelopp som är mer tillgängliga för mindre investerare.
Utbetalningsalternativ: Andelsklasser kan också erbjuda olika alternativ för utbetalningar till investerarna. Till exempel kan det finnas en andelsklass som betalar utdelningar regelbundet, medan en annan andelsklass kan erbjuda återinvestering av utdelningar för att maximera kapitaltillväxten. Detta ger investerare möjlighet att välja det alternativ som passar deras behov bäst.
Distribution: Fondbolag kan skapa en andelsklass med särskilda villkor för distribution. En andelsklass kan t.ex. vara förbehållen andelsägande via distributörer som tillhandahåller rådgivning och tar betalt direkt av kunden. Syftet med sådana nya andelsklasser är att ett värdepappersinstitut som distribuerar andelar i en fond ska kunna ta betalt direkt av kunden utan att nivån på vad kunden betalar i sin helhet förändras jämfört med före införandet av den nya andelsklassen.
Valuta: Innebär att fonden kan ha separata andelsklasser för olika valutor, vilket ger investerare flexibilitet att välja den valuta de vill investera i. Låt oss säga att det finns en global aktiefond med olika andelsklasser för valuta: en andelsklass i svenska kronor (SEK) och en annan andelsklass i euro (EUR). Båda andelsklasserna investerar i samma portfölj av globala aktier, men skillnaden ligger i valutan för investeringarna.
Om du väljer att investera i SEK-andelsklassen kommer du att köpa andelar i fonden och din investering kommer att vara i svenska kronor. Å andra sidan, om du väljer att investera i EUR-andelsklassen, kommer du att köpa andelar i fonden och din investering kommer att vara i euro.
För investerare kan det vara fördelaktigt att välja den andelsklass som matchar deras preferens för valutaexponering. Om du till exempel har en portfölj med huvudsakligen eurobaserade tillgångar kan det vara mer lämpligt att investera i EUR-andelsklassen för att undvika valutarisk och potentiella valutaväxlingsavgifter.
Däremot kan det finnas vissa faktorer att överväga när man investerar i olika valutaandelsklasser. Det inkluderar eventuella valutakursfluktuationer och kostnader för valutaväxling, vilket kan påverka den totala avkastningen och kostnaden för investeringen. Se därför till att du kollar upp vad valutaväxlingsavgiften är om du är intresserad av att köpa en fond i en annan valuta än svenska kronor.
Olika andelsklasser men samma portfölj
Det är viktigt att notera att varje fonds andelsklasser vanligtvis investerar i samma portfölj av tillgångar, och avkastningen kommer därför att vara liknande över tid. Skillnaderna ligger främst i de specifika villkoren, avgifterna och förmånerna för varje andelsklass.
Innan du investerar i en fond är det alltid viktigt att noggrant granska fondens prospekt och förstå de olika andelsklasserna och deras villkor för att kunna fatta välgrundade beslut baserat på dina egna investeringsmål och behov.
I Sverige finns det ingen gemensam standard för vilken andelsklass som innebär vad. Varje fondbolag kan välja att hantera, och döpa, sina andelsklasser till vad de vill. Ett fondbolag kan exempelvis ha andelsklass A till de investerare med mest kapital, medan ett annat fondbolag använder A-klassen som en icke-utdelande andelsklass. Hos andra kan A stå för Ackumulerande medan B står för utdelande.
Att det skiljer sig åt mellan aktörer kan såklart skapa förvirring, det gäller därför att läsa på ordentligt om just den andelsklassen du kollar på, och jämföra med andra alternativ. Om du har ett stort kapital att investera kan det göra stor skillnad om du väljer den andelsklassen med en högre nivå på första insättningen, med en vanligtvis lägre avgift, än den andelsklass som finns tillgänglig via distributionsplattformar såsom Nordnet och Avanza.
Valet är inte alltid upp till dig
Trots att en fond har fler olika andelsklasser i teorin betyder det inte att det alltid går att välja och vraka mellan dem. På plattformar där sparare kan köpa sina fonder erbjuds vanligtvis en andelsklass per fond. Det finns dock såklart undantag. Exempelvis Aktiespararna Direktavkastning, där det går att välja A eller B. Aktiespararna Direktavkastning A återinvesterar alla utdelningar från fondens innehav medan Aktiespararna Direktavkastning B är en utdelande andelsklass. De utdelningar som bolagen betalar ut återinvesteras därmed i fonden.
Ett annat exempel är Alcur Grow, som erbjuds i A eller B. A-andelsklassen har en årlig avgift på 0,80% och ett minsta köpbelopp på 10 miljoner kronor, medan B-andelsklassen har en årlig avgift på 1,60% och ett minsta köpbelopp på 1.000 kronor.
Om du hittar information om en andelsklass som du är intresserad av, men som du inte kommer åt via de vanliga plattformarna kan du höra av dig till fondbolaget direkt för mer information.
