En värld utan aktiv förvaltning? Tråkig och kanske farlig

Passiva fonder med låga avgifter har lockat till sig biljoner dollar från investerare runt om i världen. Men att avstå från aktiva fonder helt och hållet kan vara dåligt för investerare i det långa loppet

Johanna Englundh 2023-05-30 | 14:42
Facebook Twitter LinkedIn

gå mot strömmen

Jakten på att slå marknaden tycks inte längre vara det huvudsakliga fokuset för många investerare, istället blir tanken på att helt enkelt lägga in pengar i en fond som följer ett index och levererar exakt vad du kan förvänta dig, minus den ofta låga avgiften, mer och mer populärt. Under 2022 registrerade indexfonder ett inflöde på 747 miljarder USD globalt, medan deras aktivt förvaltade motsvarigheter förlorade 1 276 miljarder dollar. Med det lyckades indexfonder öka sin andel av den globala marknaden med 2,3% till 38%.

Men detta är inte på något sätt en kortsiktig trend: indexfondernas marknadsandel ökade med cirka 1% per år mellan 2008 och 2013, bara för att ta fart och öka med 2% per år från 2015 till 2020. Under 2021 och 2022 ökade indexfondernas marknadsandel av de totala förvaltade tillgångarna 2,45% respektive 2,31%. I Sverige går det att se samma trend, men vår marknad domineras fortfarande betydligt av aktivt förvaltade fonder. Indexfondernas marknadsandel uppgick vid utgången av 2022 till drygt 20%, att jämföra med 6% 2010. 

Som grupp har aktivt förvaltade fonder misslyckats med att överleva och slå sina genomsnittliga passiva jämlikar, särskilt över längre tidshorisonter; Den genomsnittliga framgångsgraden för aktiva aktieförvaltare i Europa under de tio åren fram till december 2022 var 23%, medan den genomsnittliga framgångsgraden för aktiva ränteförvaltare var 19%.

Vanligtvis är framgångsfrekvensen för aktiva förvaltare högre i aktiekategorier som fokuserar på mellan- och de mindre segmenten av cap-spektrumet än i kategorier med stora bolag. Aktiva fonder har också högre chanser att lyckas i aktiekategorier där den genomsnittliga passiva jämförbara exponeringen är strukturellt partisk mot en specifik ekonomisk sektor eller topptung när det gäller enskilda namn.

Avgifterna spelar också en roll, de billigaste fonderna lyckades mer än dubbelt så ofta som de dyraste i USA (36% framgång kontra 16% framgång) under 10-årsperioden som slutade december 2022.

”Detta speglar inte bara kostnadsfördelar utan också skillnader i överlevnad, eftersom 67% av de billigaste fonderna överlevde, medan 59% av de dyraste gjorde det. Billiga fonder tenderar att ha den största fördelen gentemot dyra fonder i marknadssegment med relativt höga avgifter”, framkommer det i Morningstars senaste amerikanska Active/Passive Barometer.

Så vad är problemet? 

Aktivt förvaltade fonder kan kompensera för sina högre avgifter med högre avkastning. Och vissa gör det, ibland. Samtidigt indikerar forskningen som nämnts ovan att det kan vara ett säkrare kort att välja en indexfond på lång sikt eftersom försök att slå marknaden tenderar att resultera i lägre avkastning än att bara köpa marknaden. Men att säga att du inte kan få en högre avkastning med en aktivt förvaltad fond är helt enkelt inte sant.

”I varje tillgångsslag finns det alltid utrymme att generera alfa, även om de sammansatta effekterna av låga avgifter på lång sikt är en faktor som starkt gynnar passiv förvaltning. Problemet är att identifiera de aktiva förvaltarna som effektivt kan göra det”, förklarar Jose Garcia-Zarate, Associate Director, Passive Strategies Research på Morningstar.

"Syftet med den aktiva/passiva barometern som nämns ovan är inte att visa att passiva alternativ är en överlägsen investeringsform, utan snarare att det är ett svårt jobb att generera alfa över standardavkastning på marknaden", fortsätter Jose Garcia-Zarate.

"Med det sagt kan man hävda att det man faktiskt kan tolka i vår forskning är att det är bäst att välja passiva alternativ under alla omständigheter, men det är inte tanken."

Problemet med en marknad som endast består av passivt förvaltade fonder är att ingen skulle agera på möjligheter som uppstår på marknaden på grund av oförutsedda händelser. Eftersom tanken med en indexfond är att helt enkelt välja ett index och spegla det, kommer fonden att göra förändringar i sin portfölj endast om själva indexet ändras. Det kan orsaka stora flöden på marknaden, på grund av inget annat än förändringar i index.

"Ett sätt att tänka på detta är att föreställa sig att investeringsbeslut i allt högre grad sker på autopilot: mer och mer pengar kommer att strömma in i en uppsättning företag i stort sett oberoende av de överväganden som traditionellt har väglett investerare, såsom utbud, efterfrågan, ledningsresultat, tillväxtpotential eller bredare ekonomiska faktorer”, skrev James Ledbetter, redaktör för Inc. magazine och Inc.com, i en artikel i The New Yorker 2016.

En marknad med fler passiva investerare än aktiva kommer att fortsätta ösa in pengar i de största företagen, oavsett om dessa företag faktiskt presterar starkt eller inte, konstaterar Ledbetter.

Om varje investerare valde en indexfond skulle det helt enkelt resultera i en marknad där det mest värdefulla företaget förblir det mest värdefulla och blir ännu mer värdefullt och fortsätter att gå upp. Utan att beslutet baseras på värdering, eller någon annan parameter för den delen.

"Sådana effekter finns förstås redan idag, men marknaden kan förlita sig på aktiva investerare för att motverka dem. Ju färre aktiva investerare det finns, desto svårare blir det dock att motverka”, förklarar Ledbetter.

"En värld utan aktiv förvaltning skulle gå emot den mänskliga naturen"

Enligt Jose Garcia-Zarate skulle en värld med bara indexfonder inte bara vara "fruktansvärt tråkig", utan det skulle också gå emot vår naturliga strävan att förbättras och utvecklas.

”Jag skulle gå så långt som att säga att en fondvärld utan aktiva förvaltare skulle gå emot den mänskliga naturen. Folkmassornas visdom (aka passiv) är en kraftfull effekt, men det borde inte vara en ursäkt för att förneka den individuella viljan att göra bättre och förbättra”, säger han.

"Även om de flesta som försöker uppnå det i slutändan misslyckas, finns det flera som inte gör det och det borde firas och belönas ordentligt. Utmaningen för dessa framgångsrika individer är att inte falla i fällan att tro att de är immuna mot misslyckande. Att upprätthålla framgång på lång sikt är hårt arbete och är inte en linjär process, vilket innebär att det kan finnas kortsiktiga perioder av underpresterande”.

 

Prenumerera på vårt veckovisa nyhetsbrev kostnadsfritt:

Anmäl dig här

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Johanna Englundh

Johanna Englundh  är redaktör för Morningstar Sverige. Kom i kontakt med Johanna via mejl eller följ på twitter. 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar