Klimatrelaterade investeringar har fått allt större betydelse de senaste åren då länder runt om i världen hanterar effekterna av klimatförändringarna.
Enligt den senaste rapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) är det tillgängliga globala kapitalet tillräckligt för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser om de befintliga hindren undanröjs. Regeringar och tillsynsmyndigheter är nyckeln till denna process genom offentlig finansiering och tydliga signaler till investerare.
Investerare inser alltmer att klimatförändringar utgör både en risk och en möjlighet för deras portföljer. Det finns risker förknippade med övergången till en koldioxidsnål ekonomi, såsom förändringar i lagstiftning, teknik och konsumentbeteende. Det finns också fysiska risker relaterade till sårbarheten i ett företags försörjningskedja, verksamhet och tillgångar på grund av den ökande frekvensen av extrema väderhändelser, såsom översvämningar eller orkaner.
Samtidigt försöker allt fler investerare ta vara på de möjligheter som förändringen ger. Detta inkluderar investeringar i företag som utvecklar innovativa lösningar för att mildra klimatförändringarna, t.ex. B. ren energi, elfordon och avskiljning och lagring av koldioxid.
Fondbolagen svarar på denna efterfrågan genom att lansera nya fonder med ett klimatrelaterat synsätt och designa om gamla strategier med en hållbar inriktning. I slutet av 2022 fanns det redan 1 206 fonder och börshandlade fonder (ETF) världen över med ett sådant klimatrelaterat tillvägagångssätt, upp från 950 i slutet av 2021.
Det universum av klimatfonder omfattar ett brett och växande utbud av strategier som syftar till att möta investerarnas olika behov och preferenser. För att hjälpa investerare att navigera i det ibland förvirrande utbudet av erbjudanden har vi delat in det i fem ömsesidigt uteslutande kategorier, som visas i figuren nedan.
- Lågkoldioxidfonder har en lägre koldioxidintensitet jämfört med ett index
- Klimatförändringsfonder väljer företag eller anpassar sina portföljer till företag som integrerar klimatförändringar i sin affärsstrategi och därför är bättre förberedda för övergången till en koldioxidsnål ekonomi.
- Climate Solutions-fonder investerar i företag som tillhandahåller produkter och tjänster som bidrar till omställningen mot låga koldioxidutsläpp.
- Ren energi/teknikfonder investerar i företag som specifikt bidrar till eller underlättar omställningen av ren energi.
- Gröna obligationsfonder investerar i skuldinstrument för att finansiera projekt som underlättar omställningen till en grön ekonomi.
Globala tillgångar i klimatfonder håller i sig, med stöd av Europa
På en global skala identifierade vi i december 2022 1 206 fonder som passar vår definition av en klimatrelaterad strategi, med kollektiva tillgångar under förvaltning på 415 miljarder USD. Det är en minskning från 421 miljarder USD jämfört med året innan.
Klimatfonderna var inte immuna mot den utmanande makromiljön med inflationstryck, stigande räntor, kvardröjande rädsla för lågkonjunktur och konflikten i Ukraina. Men klimatfonder uppvisade motståndskraft jämfört med utvecklingen på den totala fondmarknaden. Globala fondtillgångar minskade med 18% 2022.
Klimatfondernas tillgångar höll sig bättre tack vare fortsatta fondflöden och en snabbare produktutvecklingstakt.
Föga förvånande, med tanke på dess större engagemang för klimatåtgärder, är Europa fortfarande den största och mest diversifierade marknaden för klimatfonder, följt av Kina, som gick om USA för två år sedan.
Fördelningen av tillgångar per strategi (Figur 3) avslöjar dock betydande skillnader i investerarpreferenser mellan regioner.
Europeiska investerare tenderar att föredra utsläppsstrategier och fonder som fokuserar på både risker och möjligheter framför de som bara ger tillgång till möjligheter. Detta återspeglas i dominansen av klimatförändringsfonder. Dessa strategier står för 43 % av de europeiska klimatfondernas tillgångar, jämfört med 23 % och 10 % för Climate Solutions respektive Clean Energy/Tech.
Däremot har kinesiska och amerikanska investerare en stark preferens för strategier fokuserade på klimatmöjligheter. Tillsammans står klimatlösningar och ren energi/tech-fonder för 88 % och 71 % av de totala tillgångarna i fonder av denna typ i Kina respektive USA. Medan kinesiska investerare föredrar de två strategityperna nästan lika, visar amerikanska investerare en tydlig bias mot ren energi/tech-fonder, som står för 60 % av de totala tillgångarna i klimatfonderna.
Förmögenheten ökade med 5% i Europa
Under det senaste året var Europa den enda region där klimatfondernas tillgångar växte, drivet av investerarnas fortsatta intresse för miljöfrågor och reglering. De europeiska klimatfondernas tillgångar ökade med nästan 5 % till 337 miljarder USD.
Alla typer av strategier såg nettoinflöden 2022, men bara en typ såg högre inflöden än förra året: klimatförändringsstrategier. Dessa samlade in 36 miljarder dollar tack vare passiva fonder baserade på EU:s två klimatriktmärken. Dessa är avsedda att åtfölja övergången till en klimattålig ekonomi genom att säkerställa en årlig avkarbonisering på minst 7 % (motsvarande IPCC:s avkarboniseringsbana på 1,5˚C).
Men på grund av den svåra makroekonomiska miljön var inflödet till europeiska klimatfonder lägre än under de två föregående åren.
Produktutvecklingen fortsatte dock att vara stark, med 131 nya klimatfonder lanserade och ytterligare 45 som omprofilerades i Europa förra året. Investerare uppmanar fondförvaltare att utveckla nya tillvägagångssätt för klimatriskhantering, införa utsläppsminskningsmål på portföljnivå, förbättra förvaltningsaktiviteter och hitta sätt att dra nytta av energiomställningen.
Figuren nedan visar de tio största klimatfonderna i Europa i slutet av 2022.
Investerare spelar en nyckelroll i kampen mot klimatförändringarna
Trots den enorma ökningen av klimatinvesteringar och nettonollåtaganden de senaste åren blir det allt tydligare att vi måste agera snabbare och mer övergripande. De globala utsläppen av växthusgaser måste halveras till 2030 och reduceras till noll till 2050 för att ha någon chans att hålla den globala temperaturökningen under 1,5°C. I slutändan krävs globalt samarbete mellan regeringar för att hantera hela omfattningen av detta hot, men den privata sektorn och investerare kan också delta i övergången.
Å ena sidan utgör klimatförändringen en investeringsrisk som måste beaktas i portföljer. Å andra sidan får investerare i allt högre grad tillgång till innovativa investeringslösningar. Sist men inte minst bör fondbolagen engagera sig med bolagen för investerarnas räkning genom aktivt aktieägande och utövande av rösträtt för att stödja robusta klimatstrategier.
I detta snabbt utvecklande område är det ännu viktigare för investerare att göra sin hemläxa. Eftersom många klimatfonder är relativt nya, och de flesta har lanserats först under de senaste två åren, kan det vara svårt att bedöma deras resultat. Investerare bör dock analysera sina investeringsmål, portföljkonstruktionsprocesser och förväntade resultat.
