Ericssons styrelse – förutom fjolårets nya ledamot Carolina Dybeck – nekades ansvarsfrihet för andra året i rad. Ägarrådgivaren ISS hade, precis som året innan, uppmanat sina kunder att rösta nej till ansvarsfrihet för styrelse.
Att styrelsen i ett svenskt storbolag nekats ansvarsfrihet två år i rad har aldrig tidigare hänt.
Anledningen till missnöjet bland ägarna är telekombolagets hantering av den uppmärksammande muthärvan i Irak som avslöjades av Uppdrag granskning.
Beskedet kom bland annat efter att Ericsson fått en ny bot av USA:s justitiedepartement, den här gången på 2,2 miljarder kronor, till följd av händelserna kring den uppmärksammade Irakhärvan.
Aktiespararna skrev inför stämman ett öppet brev till Ericsson, där de krävde svar på ett antal frågor. Det gäller främst när styrelse, vd och övrig ledning visste om den i två år hemlighållna rapporten om misstänkta IS-mutor i Irak och om de var involverade i beslutet att inte kommunicera rapporten till marknaden.
Men svaren från bolaget har inte varit tillfredsställande.
"För nästan exakt ett år sedan lovades vi mer information. Sedan dess har vi väntat, men frågorna står fortfarande obesvarade", sade Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton på Ericssons stämma i Kista i norra Stockholm.
Vad innebär det att nekas ansvarsfrihet?
Vid bolagsstämman ska aktieägarna besluta om styrelseledamöter och VD ska beviljas ansvarsfrihet gentemot bolaget. Syftet med beslutet är att aktieägarna ska ge besked om de accepterar styrelsens och VDs förvaltning av bolaget under det räkenskapsår som varit. Beslut om ansvarsfrihet fattas för varje person var för sig, inte för styrelsen som ett kollektiv.
Det som kan hända om du som styrelseledamot eller VD inte beviljas ansvarsfrihet är att bolaget kan komma att väcka skadeståndstalan gentemot dig. Ett beslut om att inte beviljas ansvarsfrihet innebär dock inte i sig ett skadeståndsansvar, utan det är en förutsättning för att bolaget överhuvudtaget ska ha rätt att väcka talan om skadestånd. Ett beslut om beviljad ansvarsfrihet medför däremot att bolaget som huvudregel har förlorat sin rätt att kräva skadestånd.
