Europeiska centralbanken (ECB) var den första bland stora monetära vakthundar att fatta ett beslut sedan den senaste tidens oro inom finanssektorn hade börjat ta fart. Den 16 mars tillkännagav de en ökning med 0,50 procentenheter. Inflationen förväntas förbli för hög för länge, sade rådet i sin inledande kommentar, och förblev otydliga om kommande drag:
"Den förhöjda osäkerhetsnivån förstärker vikten av ett databeroende förhållningssätt för ECB-rådets styrräntebeslut, vilket kommer att bestämmas av dess bedömning av inflationsutsikterna i ljuset av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i den underliggande inflationen och styrkan i penningpolitisk transmission."
SNB: Räntehöjning "absolut nödvändig"
Den schweiziska centralbanken (SNB) höjde sin ränta med 50 punkter trots osäkerheten kring UBS:s övertagande av Credit Suisse. Detta steg var till stor del vad marknaden hade förväntat sig innan krisen förvärrades, men inte nödvändigtvis efter förra helgens händelser.
"De åtgärder som tillkännagavs i helgen av den federala regeringen, FINMA och SNB har satt ett stopp för krisen", sa SNB i sin policybedömning av den 23 mars 2023. Resten av uttalandet fokuserade enbart på makroekonomi.
SNB-chefen Thomas sa att räntehöjningen var "absolut nödvändig", men betonade också att "en konkurs av Credit Suisse skulle ha fått allvarliga konsekvenser för nationell och internationell finansiell stabilitet och för den schweiziska ekonomin."
Inflationen i Schweiz låg på 3,4% i februari, betydligt lägre än i euroländerna, men fortfarande långt över centralbankens mål på under 2%.
"En hektisk vecka går långsamt mot sitt slut för SNB. Idag har fokus främst varit på den penningpolitiska inriktningen och nya ledtrådar om när SNB kommer att bromsa takten i räntehöjningarna", säger Philipp Burckhardt, förvaltare på Lombard Odier Investment Managers.
SNB kunde mycket väl ha tillåtit sig att gå mer försiktigt fram och sakta ner takten, med tanke på den enorma påverkan som Credit Suisses fall har för hela Schweiz, och på investerare och kunder. Att man inte verkar vara alltför oroad över finanssektorns stabilitet kan säkert ses som en positiv signal, påpekar Burckhardt.
Beslutet av SNB var en stark signal, sa även Commerzbank.
"Den schweiziska centralbanken visar sin beslutsamhet att få tillbaka inflationen under kontroll", sa Commerzbank i en notis på torsdagen. "Med tanke på den senaste marknadsturbulensen var detta inte en självklarhet. Dessutom utesluter inte SNB möjligheten att ytterligare räntehöjningar kommer att bli nödvändiga för att säkerställa prisstabilitet på medellång sikt. Vi förväntar oss en ytterligare räntehöjning på 25 punkter i juni.”
Även England, Norge och USA höjde styrräntor
Bank of England (BoE) meddelade att styrräntan höjs med 25 punkter till nu 4,25%. Detta följde på nya inflationssiffror, som visade en konsumentprisuppgång på 10,4% för februari, 0,6 procentenheter över konsensus. Men beslutet från den penningpolitiska kommittén (MPC) var inte enhälligt: 2 av de 9 ledamöterna hade röstat för att lämna räntan oförändrad.
Norges penningpolitiska beslutsfattare meddelade att de skulle höja räntorna med 0,25 procentenheter till 3%. "Det råder stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen, men om utvecklingen blir som vi nu förväntar oss kommer styrräntan att höjas ytterligare i maj", säger riksbankschef Ida Wolden Bache.
På andra sidan atlanten aviserade Fed om en räntehöjning med 0,25 procentenheter på onsdagen, vilket tog räntorna till den högsta nivån sedan 2007. "Fed kämpar nu för att kartlägga den bästa kursen framåt eftersom ekonomin till synes balanserar mellan hög inflation och risk för finanskris. Fed räknar med att hålla räntorna på en platå på runt 5% till slutet av 2023, men vi tror att räntorna sannolikt kommer att falla kraftigt efter det”, säger Preston Caldwell, senior ekonom för USA hos Morningstar.
