Det visar en Fokusrapport från Agrifood Economic Centre på Ekonomihögskolan, Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.
"Vår jämförelse visar att Sverige inte skiljer sig från genomsnittet för euroländerna när vi tittar på hela perioden. Men utvecklingen skiljer sig tidvis mellan olika länder under delar av perioden. Under andra halvan av 2022 var prisökningarna i Sverige något högre än genomsnittet i euroländerna och i slutet av 2022 avtog prisökningstakten i Danmark och Finland medan priserna i Sverige och de flesta andra euroländer fortsatte uppåt", säger Fredrik Wilhelmsson, föreståndare vid Agrifood Economics Centre.
Under 2022 har Sverige mött förhållandevis höga importkostnader till följd av kronans försvagning.
"Den stora ökningen av svenska importpriser sammanfaller med en försvagning av kronan. Det har alltså blivit dyrare att importera livsmedel till Sverige. Dyrare import jämfört med andra EU-länder har sannolikt bidragit till den höga prisökningstakten i Sverige under andra halvan av 2022", säger Fredrik Wilhelmsson, föreståndare vid Agrifood Economics Centre.