Inflationstakten enligt KPI var 12,0 procent i februari 2023, en uppgång från januari då den var 11,7 procent. Månadsförändringen från januari till februari var 1,1 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 9,4 procent i februari.
Prisökningstakten mätt som KPIF väntades enligt Infronts analytikerenkät till 9,2 procent i februari och KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE), väntades till oförändrade 8,7 procent. Riksbankens prognos för februariinflationen låg jämförelsevis på 9,4 procent för KPIF och 8,0 procent för KPIFXE.
Det som bidrog till lyftet var matpriserna vilka ökade med 2,8 procent under månaden, uppger Carin Neander som är prisstatistiker på Statistiska centralbyrån, SCB.
Priset på livsmedel bidrog med 0,4 procentenheter till inflationen, mätt i månadstakt, följt av kläder med en ökning på 0,2 procentenheter. Den enda kategori som noterades för en minskning var elen som backade -0,4 procentenheter.
Sätter press på Riksbanken
Mattias Persson, Chefsekonom och global chef för makroanalys på Swedbank, konstaterar i en tweet att detta är en kalldusch för Riksbanken och att de förväntar fler räntehöjningar framöver.
”Givet dagens kalldusch för Riksbanken ned underliggande inflation på 9,3 procent ändrar vi vårt call för Riksbanken och ser mer höjningar i sikte. 50 punkter i april och 50 punkter i juni. /…/ Vi har en inflationskris”, skriver Mattias Persson på Twitter.
"Det sätter press på Riksbanken att strama åt ytterligare. Som saken ser ut kommer den senaste tidens bankoro i USA inte att få Riksbanken att hålla i eller vända kursen, utan är ett exempel på kostnader förknippade med att föra en mer kontraktiv politik. Vi vidhåller därför vårt syn på att Riksbanken ska hålla fast vid en höjning med 50 punkter i april men höjer vår prognos för juni och förväntar oss ytterligare 50 punkter då. Riskerna lutar dock uppåt inför aprilmötet", skriver Swedbanks analytiker Carl Nilsson och Glenn Nielsen i en kommentar efter inflationssiffrorna.
Största prisökningen på mat sedan 1950-talet
Inte sedan 1950-talet har matpriserna ökat så mycket som nu, enligt statistik från SCB. Det senaste året är ökningen 20,95 procent på mat och alkoholfria drycker och bara i februari ökade priserna med 2,8 procent.
”Under 1970- och 80-talen ökade livsmedelspriserna också mycket, men inte lika snabbt som de gör nu. Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent”, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.
Prisutvecklingen på livsmedel är bred, men några undergrupper sticker ut: Fetter, ägg och mejeriprodukter har alla stigit med över 30 procent i pris det senaste året.
Sett till enskilda produkter sticker däremot ett par grönsaker ut. Priserna på exempelvis purjolök och blomkål har stigit med nästa 80 procent det senaste året.
"Faktum är att endast en livsmedelsprodukt i KPI minskat i pris jämfört med februari i fjol: salladskål, vars pris sjunkit med 1,5 procent de senaste tolv månaderna", konstaterar SCB.
Under februari steg priset på blomkål mest, med hela 48 procent.
.jpg)
